Långt från den splittring som ultranationalistiska hinduer försöker att etablera i Indien genom att elda på skillnader
och rykte mot de muslimska grupper, en hinduisk familj bryter alla stereotyper genom att i årtionden varit väktarna av
Amanati moskén i Barasat i Västbengalen.

Placerat mellan en verkstad där man tillverkar statyer och ett garage, moskén och dess korrugerade plåttak sticker ut
från landskapet i denna stad som ligger 25 km från Kolkata. Som en hyllning till dess namn (Amanati betyder ”kvar i
förtroende”) hålls och drivs moskén av en hinduisk familj från Bangladesh som flyttade till Indien 1964.

Indiens smärtsamma delning 1947 ledde till en massiv förskjutning av populationer (och sorgliga mord) med syfte att
homogenisera befolkningen i Indien och Pakistan enligt deras tro. Basu Familjen bytte sitt hus i Khulna, en stor stad
i Bangladesh, som då hette Östpakistan, med en fastighet som ägdes av en muslimsk familj i Barasat, med en hinduisk
majoritet.

”Egendomen vi fick i utbyte omfattade en 500-årig moské som var i ett fallfärdigt tillstånd. Vissa av våra nya grannar
ville att vi skulle riva det eftersom vi är hinduer” berättade Dipak Basu till den indiska tidningen The Wire. Men hans
mor, berättade han, kände en ”omedelbar länk” med moskén och gjorde det till en öppen plats för tillbedjan för alla och
döpte det till Amanati, till minne av Pir Shah Amanat, en populär from man från 1700-talet från Bangladesh.

Byggnaden är öppen för alla, oavsett religion, så länge man accepterar att lämna undan övertygelsen som inte är
kompatibla med respekten och accepterandet av andra i deras skillnader. Många muslimer kommer från avlägsna platser
för att be i denna speciella plats. ”Jag har samma iver som min far och mina äldre bröder” sa Dipak Basu, nu 67 år
gammal och en av medlemmar i familjen som vaktar denna moské. ”De ville skapa en oas av tro för alla troende”. Det är
vår familjs stolthet, säger han och tillägger att han inte kommer att byta ut sitt liv som väktare av moskén ”för
ingenting i världen”.