I en tid när antalet soldater som deltar i det franska interventionen i Mali redan överstiger 2000 män, den mexikanska
kommentatorn Alfredo Jalife analyserar i tidningen La Jornada skälen för ett sådant ingripande. Hans bakgrund som
internationella relationers specialist leder honom att påpeka likheterna mellan detta och andra scenarier någon
annanstans. Han betonar att, liksom i andra konflikter som nu pågår runt Medelhavet, den nya franska intervention …
luktar gas.

Det var mycket upplysande de inblandades bekännelse, från Libyen till Algeriet genom Mali, vilket gör att vi slipper
att exponera ovedersägliga bevis liksom den heliga maximen när det gäller al-Qaida jihadister, som används som
kanonmat i NATO:s geopolitiska och geoekonomiska agenda led av USA, för att lyckas i sina tredubbla mål:

1 – Nordafrika/Sahara/Sahelområdet som har stora reserver med råvaror, i synnerhet, gas, uran och guld;

2 – den östra delen av Medelhavet (Gaza/Libanon/Cypern/Syrien): område med stora gasreserver,

3 – Persiska viken: olja.

I ”Under luppen” i september 2011, presenterade jag hypotesen om ”gaskriget” som utkämpas på Medelhavets östra strand
(från Gaza till Syrien), medan Voltaire Network har avslöjat att bakom branden i Syrien finns ”centrum till gaskriget
i Mellanöstern”.

Intervjun med Michael Maloof, Pentagon expert under Bush tjänsteman, Ronald Rumsfeld, i den allt mer oumbärlig
TV-kanalen Russia Today, klargör Frankrikes dödläge som en följd av dess intervention i dess forna koloni, Mali, som
kan bli Paris ”Afghanistan”.

Michael Maloof förebådar till och med en ”tragiskt” epilog för president Hollande och erkänner öppet den roll som
USA:s Kommando för Afrika (Africom) spelade i ”utbildningen” (sic) av tuareger, Sahara/Sahel legendariska nomader, som
sedan ”hoppade av” för att förvånande förena sig med salafister, som praktiserar en fundamentalistisk tolkning av
Koranen och al-Qaida i islamiska Maghreb (AQIM) franchising.

Termen ”Maghreb” avser den västra delen av arabvärlden i motsats till begreppet ”Al-Mashrek” som avser den östra delen.
Vilken likhet med Los Zetas kartell tvålopera i Mexiko, som upprepar samma manus, uppdiktat av kanske samma
författare! ”Experten” förutspår att AQIM, från sina fästen i Libyen/Mali/Algeriet, kommer att starta ”attacker mot
Europa” (sic!). Al-Qaida i Eiffeltornet?

Nolens Volens (att vilja utan att vilja) och tangentiellt, Michael Maloof också varnar för att Ryssland är hotad på
grund av sina ”investeringar i regionen.” Bilden han målar är illavarslande: ”fara (sic) som överstiger Mali i sig.
Det kan påverka hela Nordafrika (sic!) Och i Europa.” Usch!

Är det anglosaxiska repressalier pga. återsändande av europeiska guld från Federal Reserves kassakistor? Är det en del
av den redan utlösta ”valutakrig” mellan dollarn och euron för västvärldens hegemoni inför den oemotståndliga
upphöjelse av den kinesiska renminbin?

Mali har glödande gränser där franchising AQMI rör sig otroligt tillfreds och med en precision värdig den bästa
teknologi: Algeriet (stormakt i produktion av gas), Niger (uranrik land), Burkina Faso, Elfenbenskusten, Guinea,
Senegal och Mauretanien.

Den kinesiska pressen är oroliga och ser bakom den nya Hollywood show i Nordafrika/Sahara/Sahel ett avsiktligt
sabotage av Kinas stora investeringar i Afrika. Intensifierar Nato sitt geoekonomiska krig mot BRICS-länderna på den
afrikanska kontinenten?

Oroväckande avslöjar The Jerusalem Post, den israeliska dagstidningen nära Strauss/Bush neokonservativa, i sin upplaga
den 22 januari 2013 att gisslandrama vid BP gasanläggning i In Amenas (Algeriet) vid den libyska gränsen, led av
Khaled Abu Al-Abbas brigad, gren av AQIM jihadister, ”samordnades av en kanadensare” (sic) med smeknamnet ”Chedad” och
resulterade i 81 döda efter sammandrabbningar med den algeriska armén. En ”kanadensare” från den anglosaxiska sfären?

Bortom den känsliga humanitära faktorn, den geopolitiska analysen gör klart att den nämnda anläggningen exportera
10 % av den algeriska gasen till Europa (enligt Stratfor, 21 och 25/01/13). Stratfor varnar för att AQIM har äventyrat
den nordafrikanska gas från Libyen till Algeriet.

Den brittiska tidningen Morning Star rapporterade den 22 januari 2013 att den brittiske utrikesministern William Hague
medgav att ”terroristerna” (sic) i In Amenas hade brittiska vapen (sic!) från den saftiga vapenförsäljningen mellan
Storbritannien med Gaddafiregimen som senare störtades i Libyen (land med rika reserver i gas och färskvatten, utan
att räkna de avdunstade guldreserver avdunstat, nu under kontroll av ”revisorer” på grund av Natos ockupation).

Webbplatsen för TV-kanalen France24 frågar den 22 januari, 2013 om den lilla arabiska emiratet Qatar ”finansierar
krisen i norra Mali” där den legendariska nomadiska Tuareg stam, som rör sig med sanden i Sahara har installerat i
norra Mali (rik på guld) den oberoende republiken Azawad i samarbete med salafister/jihadister som har infört den
fundamentalistiska sharia lag.

Utöver dess geografiska och militära litenhet, drar uppmärksamhet den roll som Qatar (tredje största produkter av
naturgas och först i inkomst per capita i världen) spelar i flera Mellanösterns brännande konflikter, med sin generösa
finansiering av salafistiska/jihadistiska grupper och även det mäktiga muslimska brödraskapet i Egypten, Syrien,
Jordanien, Gaza, Libyen, Tunisien osv. Qatar i sig är en stor fråga att granska.

France24 citerar den geopolitiska experter Mehdi Lazar, som har ”Qatar som specialitet” som i den franska
veckotidningen L’Express förklara att ”Mali har en enorm potential i olja och gas” och att i utbrytarrepublikerna
Azawad finns ”rika fyndigheter av guld och uran.”

Enligt Thierry Meyssan, Voltaire Network direktör, den franska teatraliska intervention har som syfte att ”ta över
Malis guld och uran” och ”öppnar vägen till destabiliseringen av Algeriet”. Thierry Meyssan är mycket strikt med sitt
hemland och konstaterar att ”den franska inblandnings teknik är en upprepning av Bushadministrationens: att använda
islamiska grupper för att skapa konflikter, sedan ingripa och ockupera under förevändning att lösa konflikter.” Är det
sant? Finns det ett sådant förräderi i världen? Står vi inför ett spel med flera fällor: Algeriet faller i Frankrikes
fälla, som i sin tur faller i USA:s?

Rysslands president Putin och utrikesminister Sergej Lavrovs strategisk utvärdering säger att de nordafrikanska
händelserna är resultatet av västerländsk intervention i Libyen och Syrien. De förutspår en utsökt krigskampanj för
råvaror, i synnerhet olja, vilket påverkar Ryssland bakgård och leveranskanaler (som exportör) och Kina (som
importör).

Natos högsta beslutsfattare döljer inte sitt förakt för massdöd av muslimer, som precis har prins Harry, sonson till
drottning Elizabeth av England, yttrat sig när han sade att ”döda muslimer är lika roligt som att spela tv-spel”.

För den rådande nyliberala misantropisk kätteri inom NATO det relevanta är att kontrollera råvarorna inte människornas
öde. Och desto bättre om dessa människor är muslimer, indier, mexikanska eller latinos, utan börsvärde.