Den religiösa meningen med livet är något som man har nästan förlorat helt i västvärlden. De olika religionerna har ofta förpassats
till ett slags självhjälpsterapi. I religiösa centra säljer man olika religiösa produkter som är till hands för konsumenterna, som en det
vara en marknad för själar och tro. Denna ”låg intensiva” religiositet kräver inte i de flesta fall ett verkligt engagemang från dess
konsument.

I andra fall har religionen blivit en fana i den konservativa högerns hand, som använder folkets tro för att försvara sina intressen,
som ofta tenderar att vara i strid med den religion de manipulerar.

I den del av världen som domineras av en muslimsk religiös majoritet används religionen av makten för att förfölja sina motståndare
eller för att dominera och kontrollera befolkningen genom att hålla dem i okunnighet, precis som man har gjort i västvärlden under
många århundraden, och som fortfarande sker i många fall i Europa eller USA.

Religionen är de mäktigas och affärsmännens gisslan som blir rikare genom det, de lever på dess bekostnad, i takt med sina nycker
och egon.

Den felaktiga användningen och missbruk av religionen har gjort att de lider av allvarliga påfrestningar med avhopp och vanrykte
som har lämnat dem tomt på innehåll och argument.

Den islamiska tron har bland andra principer, dessa två egenskaper:

a) Förekomsten av en gemenskap av troende som kallas ”umma”, som består av alla muslimer oavsett social status, kön, nationellt
ursprung, ålder eller hudfärg.

b) Den troendes personliga erfarenheter och lojalitet till Allah. I sura Krigsbyte (Al-Anfal) står det:

Troende är enbart de som bävar i sina hjärtan då de hör Guds namn nämnas, och som känner sig stärkta i tron då de hör Hans
budskap läsas upp, och som litar helt till sin Herre… (8:2)

Undret med en uppriktig troende är möjligheten att förfina sina känslor, sin själ, sitt hjärta och sina handlingar, med Allahs ord, att
veta att alla troende är en gemenskap och att hela skapelsen är ett verk av Allah, där varje människa är klädd i värdighet. Livet är en
resa mot föreningen med Gud, och utrotningen av det själviska jag.

Koranen säger:

GUD är alltings Skapare; Han styr och övervakar allt. Nycklarna till himlarnas och jordens [alla förråd] är i Hans hand – och de som
vägrar att tro på Guds budskap, de är förlorarna. (39:62-63) Det finns ingen levande varelse på jorden som Gud inte sörjer för; Han
vet var de gömmer sig [vid fara] och den plats som skall bli deras sista vilorum; allt är inskrivet i [Guds] öppna bok. (11:6)

Rumi beskriver på följande sätt:

Genom evigheten
Upptäcker Skönheten Sin utsökta form
I ingentings ensamhet;
placerar en spegel framför Sitt ansikte
och tittar på Sin egen skönhet.
Han är den kunnande och den kända,
observatören och det observerade;
inget öga förutom Hans egen
har observerat detta universum.

(Divani Shamsi Tabriz, XIII)

Den troendes öde är inte skriven av män, men av Allah.

Abdur-Rahman ibn Qatada sade: ”Jag hörde Allahs budbärare (frid vare med honom) säga: ’Allah den Upphöjde skapade Adam,
sedan tog Han fram hans avkomma från hans rygg och sade: Dessa kommer att gå till paradiset och dessa kommer att gå till
helvetet.’ Sedan frågade någon (bland sahaba): ’O Allahs sändebud, varför agerar vi då (om allt är redan avgjort)?’ Profeten (frid
vare med honom) sade: ’du kommer att agera i enlighet med ödet’.” (Berättad av Ahmad).

Den troende är inte undergiven eller underkastar sig en annan människa, men Allah, och detta är den troendes sanna frihet. Den
troende dyrkar endast Allah, och hans liv är till och för Allah. Den troende dyrkar inte pengar, makt, ära, och ger inte sitt liv till
banker, inköp av varor, rykte, lyx och njutning. En troendes enda skatt är Allah. Den troende är inte slav under världens Ägare eller
deras intressen och deras själviskhet. Allah gör en troende fri från all dominans i sin underkastelse till Skaparen som har satt Sin
skapelse till dennes tjänst, som en gåva, och inte som en börda som tynger honom.

Den heliga Koranen säger:

”Dyrkar ni [bilder] som ni har huggit till [med era egna händer]…” (37:95)

HAN är Gud; ingen gudom finns utom Han! Han känner allt det som är dolt för människor liksom det som de kan bevittna – Han, den
Nåderike, den Barmhärtige. Han är Gud; ingen gudom finns utom Han, Konungen, den Helige, Han [som skänker] fred, Han som
[väcker och vidmakthåller] tron, Han som vakar [över uppenbarelsen], den Mäktige, Han som betvingar och återupprättar, Han vars
storhet [ingen kan fatta]! Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från allt som [människor] vill sätta vid Hans sida! (59:22-24)

GUD – det finns ingen gud utom Han, den Levande, skapelsens evige Vidmakthållare. Slummer överraskar Honom inte och inte
heller sömn. Honom tillhör allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär. Vem är den som vågar tala [för någon] inför Honom
utan Hans tillstånd? Han vet allt vad [människor] kan veta och allt som är dolt för dem och av Hans kunskap kan de inte omfatta mer
än Han tillåter. Hans allmakts tron omsluter himlarna och jorden. Att värna och bevara dem är för Honom ingen börda. Han är den
Höge, den Härlige. (2:255)

Abu Huraira berättade att Allahs sändebud (frid vare med honom) sade: ”När Allah skapade Paradiset sade till Gabriel: ’Gå och titta
på det.’ Så gick han och tittade på det. Sedan vände han sig och sade: ’Herre, vid din ära! Den som hör talas om det (dess
beskrivning) skulle önska komma in i det.’ Sedan omgav (Allah) den av svårigheter och sade: ’O Gabriel! Gå (igen) och titta på det.’
Så han gick igen och när han kom tillbaka sade: ’Herre, vid din ära! Jag är rädd att ingen kommer att komma in i det.’

(Profeten, fred vare med honom) sade: När Allah skapade helvetet sade Han: ’O Gabriel, gå och titta på det.’ Så gick han och tittade
på det och nä han kom tillbaka sade: ’Herre, vid din ära! Inget som hör talas om det kommer att vilja gå in i det.’ Så omgav Han det
med önskningar (lust, världsliga önskningar) och sade: ’O Gabriel! gå och titta på det (igen).’ Efter att ha sett den kom han tillbaka
och sade: ’Herre, vid Din härlighet! Jag är rädd att ingen kommer att kunna undfly att komma in i det.’” (Denna Hadith är hasan.
Rapporterat av Abu Da’ud, Tirmidhi, Nasa’i, Ahmad och Al-Hakim).

Den heliga Koranen säger om Gud: ”Herre, Din nåd och barmhärtighet når överallt och Du omfattar allt med Din kunskap! (40:7),
och Allah säger: … och som lägger band på sin vrede och förlåter sina medmänniskor – Gud älskar dem som gör det goda och det
rätta… (3:134)