Julio Abdel Aziz Valdez – Webislam
En ung man med ett litet bord på trottoaren i vilken stad som helst i Latinamerika, uppmanar förbipasserande att satsa på att gissa rätt var bollen finns, tre små koppar, ”handen är snabbare än ögat.”
Precis som ett magiskt trick försvinner bollen samtidigt som kopparna flyttas om och om igen, ibland förlorar han, men oftast vinner han, precis detta har just hänt i sökandet, lokaliserandet och eliminerandet av USA:s påhittade fiende Nr 1.
Åtsidan har lämnats nyheten om den dagliga dödande av irakier av privata säkerhetsföretag, Afghanistans invasion, Natos civila dödsoffer under bombningar i Libyen, de miljontals dollar i stöd till före detta president Mubarak, nu klingar bil tutor, glädje i gatan efter Obamas tillkännagivande.
Dödssiffran efter alla bombningar i Irak (före och efter invasionen) och Afghanistan överstiger 20 gånger antal döda i Word Trade Center den 11 september, och räkningen fortsätter.
De revolutionära rörelser i den arabisk-muslimska Afrika och Mellanöstern i år har gjort tusen gånger mer till förmån för islam och muslimer än vad terroristattacker har åstadkommit, attacker som al-Qaida kan tänkas är ansvarig för.
Om Usama bin Ladin hade funnits (och inte som CIA och de europeiska underrättelsetjänsterna beskrev honom) balansen hade varit densamma. Hans existens var mer användbar för den neokoloniala expansion, som en ikon av ”jordens fördömdas” motstånd (kom ihåg Fanon), eller som George W Bush sade att ”som i det gamla västern” skulle de sätta upp en affisch ”död eller levande”. Tio år efter attackerna, upphörde han att vara nyheter, motståndet tog över gatorna, al-Qaida förlorade sin media betydelse, med undantag för Gaddafi och hans inkonsekvent pladdrande mot demonstranterna.
Hela byar ”välkomnar” amerikanska Humvies med stenkastning, misstron är så stort runt omkring att rasismen återigen har blivit vanligt i den koloniala ockupationen.
Med Bin Ladin, om han fanns, dör ursäkten, den koloniala uppdraget har nu egna ben. Det är bra att komma ihåg för de som inte vet vad som hände i Tonkinbukten (Vietnam) i augusti 1964, en attack mot en amerikansk patrull och tio år efter det kriget som denna händelse motiverade hade orsakat mer än två miljoner vietnameser död, har någon tänkt på detta? Endast historiker.
Vem är Bin Laden? Spelar det någon roll?
Det viktiga är att det finns över hundra tusen Nato-trupper i Afghanistan och andra många fler i Irak. Al-Qaida har inte fler medlemmar än någon gäng ungdomar i USA eller Centralamerika, den ansvarar inte för fler dödsfall än någon knarkkartell, som utan tvekan är hundra gånger mer blodtörstig, den är inte ett större hot än den dagliga mängd av narkotika som kommer in i USA eller de vapen och pengar som kommer in genom samma gräns in i Centralamerika för att stödja organisationer som är ännu värre.
Hans bild har upphört att vara användbar, medias skapelse har tjänat sitt syfte. Den hade inte någon betydelse som referens till skillnad på de unga egyptier, det palestinska motståndet, det libyska motståndet eller Bahrains modiga kvinnor. Det var dags att döda det, en medial död precis som hans liv var.
Usama bin Ladin, om han fanns, var inte mer massmördare än själva George W. Bush. När kommer vi att se hans tillfångatagande på TV? Miljoner skulle glädjas åt det men det är också irrelevant.
Om det fanns en död häromdan, var det en eterisk idé, en idé som hade upphört att ha tyngd i militära insatser. Kommer att uppstå en till? Självklart, när återigen behövs rättfärdiga det orättfärdiga hos en lättlurad publik.
