Wendy Díaz – Sound Vision

 

Visste du att 2021 uppskattades att mer än en av fem vuxna i USA lever med en psykisk sjukdom? (1) Mer oroande är att över en av fem ungdomar, i åldrarna 13-18, antingen för närvarande eller kommer att drabbas av en psykisk störning i framtiden. Psykologiska sjukdomar som ångest, depression och bipolär sjukdom ökar och är vanligare i islamiska samhällen än vad muslimer kan vara beredda att erkänna. Den existerande psykiska krisen diskuteras inte brett på predikstolarna eller kretsarna av islamisk kunskap även om det är ett växande problem i många länder, särskilt för muslimska ungdomar. Skäl till att undvika ämnet kan vara befintliga attityder till mental hälsa när det relaterar till religiös övertygelse och rädsla för att dömas eller isoleras från andra muslimer.

 

Stigmat är väldokumenterat

Forskning har bekräftat denna trend. I en artikel i University of Michigans Journal of Muslim Mental Health med titeln Mental Health Stigma in the Muslim Community, utfördes olika studier under decenniet efter attackerna den 11 september 2001 i länder som Oman, Storbritannien, Etiopien, USA, och Australien undersökte uppfattningar om psykisk ohälsa inom muslimska befolkningar. (2) Studierna avslöjade flera viktiga fynd. När det gäller stigmatisering och stereotyper, trodde både läkarstudenter och allmänheten i Oman att psykisk ohälsa orsakades av demonisk besättning och trodde på vanliga stereotyper om psykiskt sjuka individer. De uttryckte också en preferens för att separera psykiatriska anläggningar och patienter från samhället. Etiopiska familjer rapporterade att de upplevde stigma, med en betydande del som trodde att andra medlemmar i samhället inte skulle vara villiga att gifta sig med sin familj på grund av psykisk sjukdom.

När det gäller könsskillnader visade sig muslimska kvinnor undvika att söka mental hjälp på grund av rädsla för negativa konsekvenser i form av äktenskapsutsikter eller nuvarande äktenskap. Studier visade högre behov av psykisk vård bland muslimska kvinnor, medan män uttryckte mer negativa attityder till att söka behandling. I arabiska samhällen i Australien identifierades stigma som ett betydande hinder för tillgång till mentalvårdstjänster. Skam och självstigma rapporterades bland arabiska muslimska amerikaner, vilket bidrog till motvilja mot att använda formella mentalvårdstjänster. Dessa studier visade att inom muslimska grupper finns en betydande inverkan av kulturella övertygelser och sociala faktorer på behandlingen av psykiska störningar. Därför finns det ett behov av riktade insatser för att ta itu med stigma och förbättra tillgången till mentalvårdstjänster bland det bredare muslimska samhället.

Trots försök att sopa psykisk ohälsa under mattan är det ett växande bekymmer med allvarliga konsekvenser. En undersökning från 2021 gjord av JAMA Psychiatry, en månatlig peer-reviewed medicinsk tidskrift publicerad av American Medical Association, fann att amerikanska muslimska vuxna löpte dubbelt så stor risk att rapportera en historia av självmordsförsök jämfört med respondenter från andra trostraditioner, inklusive ateister och agnostiker. (3) Och det finns mer statistik som är lika alarmerande:

• 2021 var självmord bland de nio vanligaste dödsorsakerna för människor i åldrarna 10-64 i USA.
• Självmord var den näst vanligaste dödsorsaken för personer i åldrarna 10-14 och 20-34,4 år
• Webbplatsen 988 Suicide & Crisis Lifeline rapporterar att fler människor dör av självmord än i bilolyckor i USA.
• Även om deras hotline tillhandahåller gratis och konfidentiellt känslomässigt stöd till personer i självmordskris eller känslomässiga nöd 24 timmar om dygnet, är det mindre troligt att muslimer begär hjälp eller rapporterar symtom.

Att vara muslim som bor i väst verkar öka risken att drabbas av psykiska problem. Det mångfaldiga amerikanska muslimska samhället är stort och inkluderar marginaliserade infödda och invandrargrupper som ofta belastas med generationstrauma och fördrivning. Dessutom är muslimer i Amerika särskilt utsatta för diskriminering på grund av sin tro, medan deras tillgång till mentalvårdstjänster kan vara jämförelsevis lägre än för andra demografiska grupper på grund av deras immigrationsstatus och tabun kring mental hälsa. Alla dessa utmaningar leder till mental stress som kan bana väg för sjukdomar eller förvärra redan existerande tillstånd.

Ändå erbjuder Islam ett unikt perspektiv på mental hälsa som kan ge tröst och stöd till dem som kämpar. Både Koranen och sunna betonar vikten av inre frid, medvetenhet och att söka vägledning från Allah i tider av nöd. Muslimer uppmuntras att söka medicinsk och andlig behandling för psykiska problem och att närma sig patienter med medkänsla och förståelse. Genom att följa de grundläggande handlingarna i tillbedjan, såsom regelbunden bön, välgörenhet och upprätthålla starka familje- och gemenskapsband, kan muslimer dra nytta av ett holistiskt förhållningssätt till mentalt välbefinnande som tar upp både de fysiska och andliga aspekterna av deras hälsa. Dessutom, genom att utbilda sig själva och andra om mental hälsa, kan muslimer hjälpa till att bryta stigmatisering och diskriminering inom sina samhällen och skapa en mer stödjande och inkluderande miljö för alla.

 

Mental hälsa i Islam

I islamiska vetenskaper anses hjärtat och sinnet båda vara väsentliga komponenter i mänskligt medvetande och andlighet, och de tros vara nära sammankopplade. Hjärtat, beskrivs ofta som centrum för känslor, intuition och andlig medvetenhet, medan sinnet, förknippas med rationell tanke, logik och intellekt. Hjärtats funktion går utöver att bara vara en motor för kroppen eller ett kärl för känslor, men också som en källa till kunskap och vägledning som kan leda en person till en djupare förståelse av sig själv och sin Skapare. Därför, verserna i Koranen som refererar till hjärtat som: de som tror och vars hjärtan blir stilla när Guds namn nämns – är det inte så att då Guds namn nämns blir människohjärtat stilla… (13:28)

Otroligt nog har ny forskning vid National Institute of Mental Health (en del av National Institute of Health), visat att hjärthälsa är direkt kopplat till psykiska störningar. Flera studier har föreslagit att risken för depression är högre hos personer med hjärt-kärlsjukdom och vice versa. (5) Dessa fynd kan hjälpa till att försäkra muslimer om att psykisk ohälsa är som alla andra hälsotillstånd som kräver en diagnos och behandlingsplan, och för vilka effektiva botemedel och support finns tillgänglig.

En beduin vid namn Usamah ibn Sharik närmade sig en gång profeten Mohammed, frid och välsignelser över honom, och frågade: ”’O Allahs Sändebud, ska vi inte söka behandling?’ Profeten sa, ’Ja, Allahs tjänare, sök behandling. Sannerligen, Allah placerade inte en sjukdom utan att han också placerade dess behandling eller botemedel, förutom en åkomma.’ Det blev frågat, ’Oh Allahs sändebud, vad är det?’ Profeten svarade, ’Ålderdom’.” (Sunan al-Tirmidhi)

 

Mental hälsa i Koranen och sunna

Även om vikten av mental hälsa är en aktuell fråga i det islamiska samfundet, är det ett ämne som nämns flitigt i islamisk tradition. Både Koranen och sunna fokuserar på vikten av att rena hjärtat och sinnet, för att uppnå en djupare förståelse av jaget, livets syfte och människans plats i denna värld och nästa liv. Islam förser människor med de nödvändiga verktygen för känslomässig reglering. När det gäller gudstjänster anses en psykiskt sjuk individ vara detsamma som en sjuk person. I islamisk rättspraxis finns särskilda regler och anpassningar för de individer som lider av psykisk ohälsa. En sådan dom är att en person som diagnostiseras som sinnessjuk är befriad från att utföra fysiska handlingar av dyrkan, inklusive rening, bön, fasta och Hajj. Ali ibn Abi Talib berättade att Allahs Sändebud sa: ”Pennan lyfts från tre personer: en sovande person tills han vaknar, ett barn tills han blir vuxen och en galen person tills han återfår sitt förstånd.” (Sunan al-Tirmidhi)

Profeten Mohammed anklagades själv för att vara psykiskt sjuk av Quraish-eliten, i ett försök att misskreditera hans profetskap och hans kallelse till monoteism. Allah lugnade honom i Sura Al-Qalam (Pennan) som började med följande vers: Tack vare din Herres nåd är du inte besatt! (68:2)

Andra profeter hanterade sin beskärda del av traumatiska händelser som skulle skaka deras mentala välbefinnande och lämnade några nära bristningsgränsen. Profeten Jacob (Yaqub) led mycket när hans son Josef (Yusuf) försvann. Så mycket att han förlorade synen på grund av en längre period av sorg. Allah nämner i Koranen: Han vände sig ifrån dem med en tung suck: ”Hur svår är inte saknaden efter Josef!” Hans blick skymdes [av tårar] och han försjönk i stum sorg. [Sönerna] sade: ”Gud Sig förbarme! Skall du inte sluta att tänka på Josef, förrän du ligger för döden eller din hälsa är bruten?” Han svarade: ”Min sorg och min smärta anförtror jag bara Gud och Gud har låtit mig veta något som ni inte vet. (12:84-86)

Profeten Jacob vände sig till Allah för att få tröst från hans depressiva tillstånd, i vetskap om att det fanns en större plan för hans son, Josef. Men hans styrka och tillit till Allah ogiltigförklarar inte vikten av att söka medicinsk behandling tillsammans med andlig vägledning. Även om gudstjänst kan ge tröst för individer som kämpar med psykiska problem, är det lika viktigt att söka medicinsk behandling inom Islam. Psykisk ohälsa erkänns som ett legitimt hälsotillstånd som kräver läkarvård, och muslimer uppmuntras att söka hjälp från kvalificerad sjukvårdspersonal förutom att vända sig till Allah för vägledning och styrka.

Faktum är att profeten Mohammed, frid och välsignelser vare med honom, gav vägledning om hur man hanterar tillstånd i hjärtat och sinnet. Han brukade rekommendera behandlingar för sorg, ångest, sömnlöshet och depression. (6) Ett exempel är följande hadith berättad av Aisha där hon rapporterade att profeten sa: ”Sannerligen, talbina [en gröt gjord på korn] ger vila till en sjuk persons hjärta och tar bort lite sorg.” (Sahih Bukhari)

Intressant nog genomförde en grupp muslimska läkare en studie för att utforska fördelarna med talbina för äldre patienter som upplever depressiva symtom. Resultaten visade att konsumtion av talbina gav betydande effekter på att minska depression och förbättra humöret. (7)

 

När psykologi inte var tabu i den islamiska gemenskapen

På grund av dessa välkända referenser i Koranen och sunna, blev studiet av psykologi ett ämne av intresse för islamisk vetenskap. Historiskt sett gjorde muslimska forskare viktiga framsteg inom områden som filosofi, medicin och matematik, vilket lade grunden för senare utveckling inom psykologi och närliggande områden. Till exempel, Abu Ali Al-Hussein Ibn Abdullah Ibn Sina, helt enkelt känd som Ibn Sina eller Avicenna, skrev mycket om själens natur och förhållandet mellan sinne och kropp. Den andalusiske filosofen, läkaren och domaren Ibn Rushd, även känd som Averroes, utforskade ämnen som perception, minne och känslor. Andra muslimska forskare som Imam Hamid Al-Ghazali och Ibn Khaldun gjorde också viktiga bidrag till studiet av mänskligt beteende och jaget.

Några av de allra första mentalvårdsklinikerna och sjukhusen etablerades av muslimer. Det första mentalsjukhuset grundades i Bagdad på 700-talet, och andra byggdes strax efter i det islamiska Spanien och Egypten. (8) Muslimska läkare använde olika tekniker för att ge lindring till både patienter och deras familjer – och försökte förstå orsakerna och observerade symptomen samt förskrivning av lämplig terapi. De använde beteendeterapi, örtmedicin och andliga tekniker som ruqyah, eller recitation av verser i Koranen eller speciella böner, för att behandla psykisk sjukdom.

Muslimer har alltid varit proaktiva i att söka lösningar på problem som drabbar mänskligheten. Psykisk ohälsa är en genomgripande fråga som påverkar människor av alla bakgrunder, oavsett religion eller social status. Som med alla utmaningar inom Islam bör psykisk ohälsa hanteras med egenskaperna barmhärtighet, tålamod och sunda resonemang. Även om tillbedjan och läsning av Koranen kan hjälpa till att lindra vissa symtom, är ett balanserat tillvägagångssätt för behandling nödvändigt för att ta itu med både de fysiska och psykologiska aspekterna av tillståndet.

Idag finns det många muslimska psykologer och mentalvårdspersonal, och yngre generationer blir allt mer empatiska för psykiska problem och mottagliga för terapi. Det är viktigt för muslimer att fortsätta att uppmuntra varandra att söka professionell hjälp och andlig vägledning när det behövs, eftersom Allah har lovat ett botemedel för varje åkomma och lätthet efter varje svårighet.

 

 

Referenser:

1 https://www.nimh.nih.gov/health/statistics/mental-illness

2 https://quod.lib.umich.edu/j/jmmh/10381607.0007.102/–mental-health-stigma-in-the-muslim-community?rgn=main;view=fulltext

3 Suicide Attempts of Muslims Compared With Other Religious Groups in the US | Health Disparities | JAMA Psychiatry

4 Facts About Suicide | Suicide | CDC

5 NIMH » Heart, Brain, and Body

6 Healing-with-the-Medicine-of-the-Prophet-Ibn-al-Qayyim.pdf

7 Badrasawi MM, Shahar S, Abd Manaf Z, Haron H. Effect of Talbinah food consumption on depressive symptoms among elderly individuals in long term care facilities, randomized clinical trial. Clin Interv Aging. 2013;8:279-85. doi: 10.2147/CIA.S37586. Epub 2013 Mar 6. PMID: 23493965; PMCID: PMC3593710.

8 How Muslims Developed the First Psychiatric Hospitals in the World | Holistic Healing Series | Yaqeen Institute for Islamic Research

 

Ytterligare resurser

Se den här informativa serien av Dr Rania Awaad, klinisk docent i psykiatri vid Stanford University School of Medicine, för att lära dig mer om hur muslimer utvecklade de första psykiatriska sjukhusen i världen:

Hur muslimer utvecklade de första psykiatriska sjukhusen i världen | Holistic Healing Series | Yaqeen Institute for Islamic Research

Läs den här artikeln som avslöjar myter om mental hälsa i det muslimska samhället från The Family and Youth Institute (The FYI):

https://www.thefyi.org/mentalhealthmyths/