Imam Birgivi – Sufismo.org.ar
Vid Domedagen kommer våra ögon, öron, händer, och resten av vår kropp att vittna mot oss. Framför allt, akta er från
tungan, eftersom tal är den enda gåva som Gud har gett till människan. Er välgång kommer att bero på era tungor.
När Guds budbärare fick frågan om vad var det bästa en människa kunde göra för att få Guds godkännande, svarade han:
Vakta din tunga.
(Abu Shaykh och Abu Juhayfah)
Varje morgon när en person vaknar ber hela hans kropp tungan att ”Frukta Gud för vår räkning, eftersom vår frälsning
beror på dig! Om du är uppriktig, kommer vi att vara rättfärdiga. Om du är falsk, är vi dömda.”
(Tirmidhi, Abu Said al-Khudri)
Ingen är en sann Guds tjänare tills denne är kapabel att vakta sin tunga.
(Tabarani, Anas ibn Malik)
Ingen är en riktig troende om sanningen inte kommer in i dennes hjärta, och den kommer inte att kunna tränga in, om tungan
inte är sannfärdig.
(Ahmad ibn Hanbal, Anas ibn Malik)
Lär er att låsa in tungan i munnen som om det vore ett fängelse.
(Tabarani, Anas ibn Malik)
Och Gud säger till oss:
…kommer inte ett ord över hennes läppar utan att en övervakare är hos henne, färdig [att skriva]. (50:18)
Sufyan ibn Abdullah berättade följande:
Jag frågade Guds budbärare: ”O profet, nämn en handling som räddar mig från Elden.”
Han svarade: ”Tro på att Gud är din Herre och vara ärlig mot honom”
Då frågade jag: ”Vad borde jag frukta mest i livet?”
Profeten pekade på tungan och sade: ”tungan”.
(Tirmidhi)
Aslam berättade:
En dag gick Umar och hälsade på Abu Bakr. När han gick in i Abu Bakrs rum, såg han att honom drog med kraft sin tunga. Umar
protesterade, ”Stopp, Abu Bakr, må Gud förlåta dig, vad gör du?”
Och han sade: ”Detta är vad alltid får mig i trubbel!”
(Tabarani)
Allahs budbärare sade:
Om ni kan lova mig att kunna styra era tungor i er mun och det som finns mellan era ben, kan jag lova er att Gud kommer att
leda er till Paradiset.
(Bukhari, Sahl ibn Sa’d)
Tungan är lös, den är svårt att hålla rätt. Att lära tungan att tala bara när det behövs är en bra övning som kräver en stor
ansträngning. Det bästa är att tänka på följande regel: Tala bara när ni vet att det ni säger är förenligt med sanningen
som nämns i Koranen, profetens traditioner eller vad de lärda har sagt.
Profeten sade:
De av er som tror på Gud och Domedagen, tala om saker som gynnar människor, eller håll tyst.
(Tirmidhi, Abu Huraira)
Tala inte på ett sätt som misshagar Herren. Töm konversation hårdnar människors hjärtan, och det är sådana hjärtan som går
bort från Gud.
(Tirmidhi, Ibn Umar)
Någon frågade Guds budbärare om råd om hur man ska leva som troende. Han svarade:
Att respektera Gud som man bör göra är källan till alla goda gärningar. Var beredd att kämpa för Gud, att kämpa mot sitt
ego är den största kampen. Kom alltid ihåg Gud, läs Guds budskap i den heliga boken eftersom det belyser ditt liv i denna
värld och säkrar att Gud kommer ihåg dig i himlen. Och akta din tunga även när man talar om något bra. Om du gör dessa
saker kommer du att kunna motstå djävulens frestelser.
(Tabarani, Abu Sa’id)
Profeten sade också:
De flesta dåliga människor lider pga. Deras tunga.
(Tabarani, Abu Wa’il)
En god människa kommer så nära paradiset att avståndet mellan honom och evig frälsning inte är längre än ett spjuts längd.
Då uttalar han ett ord utan att tänka efter som kastar honom tillbaka till ett avstånd lika stor som den som finns mellan
denna plats till Jemen.
(Abi Dunja, Amat bint Hakim)
Om man pratar för mycket kommer man säkert att göra ett misstag.
(Abu Nuaym, Ibn Umar)
De som kontrollerar sina tungor är välsignade lika mycket som de som sparar en del av sin förmögenhet för att spendera det
på välgörande ändamål.
(Bazzar)
Den som håller tyst kommer att frälsas.
(Tirmidhi, Abdullah ibn Umar)
Man ska också förstå att hålla tyst när man bör säga något viktigt och sant är också fel. Man ska inte hålla tyst pga. man
fruktar de negativa konsekvenserna som kan komma av det man bör berätta. Man ska hålla tyst när man inte har något
konstruktiv att säga eller när det är onödigt och meningslöst, eller ord som är inte sanna eller gör att folk går vilse
eller skapa negativitet och tvivel.
Utdrag från boken ”Muhammads path”, Imam Birgivi, Kapitel 20,