Abdul-Mumin Abdulai – Tidskrift Cascada

I denna uppsats har vi analyserat de fördelar som religiösa värderingar och dygder kan bidra med till skapandet av
socialt kapital för att utveckla samhället. Först måste det erkännas att majoriteten av religiös tro och praxis i
världen är starkt förankrad på ett stort antal värden och dygder.

Religiösa läror, såsom respekten för mänskligt liv, för de äldre och kvinnor, att ta hand om barnen, de behövande,
osv., är grundläggande värden och dygder som kan hittas i tros artiklarna i nästan alla världens religioner inklusive
bland de så kallade primitiva religioner. Som sagt, den här artikeln syftar till att undersöka de fördelar som
religionen, personifiering av religiösa värden och dygder, bidrar med till samhället i betydelsen om hur människor
integreras i en sammanhållen och integrerad grupp benägen att bygga socialt kapital genom kontakter och sociala
nätverk.

Även om religionen kan vara en källa till oenighet i samhället, är tron på detta område det som gör det möjligt att,
genom dessa fredliga kontakter och sociala nätverk, generera tillfällen och möjligheter att stödja social och
ekonomisk utveckling utöver andlig tillfredsställelse. I själva verket har religionen varit en viktig kraft vid
formande av samhällen. De dygder och religiösa värderingar antagna från religiösa läror kan hjälpa socialt samspel
och relationer på lokal, nationell och global nivå och därmed fungera som en källa till harmoni och enighet i
samhället. Genom dessa relationer och fredliga interaktioner kan man säkerställa en atmosfär av fred och lugn som
binder samhället som helhet för att få det att göra framsteg.

Definitioner av begrepp

Religion: Det förefaller lämpligt att börja detta avsnitt med en kort sammanfattning av vad religion är och vad den
representerar. Det finns många definitioner av religion som i stort sett delas i två huvudområden:

1. Definition från ett subjektivt perspektiv,
2. Definition från funktionella perspektiv.

Subjektiva definitioner av religion hänvisar till övertygelse och trossystem baserade på övernaturliga varelser, medan de
funktionella definitionerna hänvisar till religionens bindande och enande krafter. Dock kommer vi att bara nämna några av
dessa definitioner. Till att börja med en definition av subjektivt perspektiv från en ordbok, 1900’s Websters New
Dictionary (1983) som definierar religion som ”det personliga engagemang och tjänande till Gud eller en gud med
vördnadsfull andakt.”

Edward Taylor (1903) gjorde ett första försök att definiera religion genom en definition som han betraktade som
”minimum”. (1) Detta minimum definition skulle vara ”tron på andliga väsen.” (2) I denna definition, insisterade
Taylor på att ”allt organiska och oorganiska objekt är försedda med en själ eller ande som ger dem deras särskilda
beskaffenhet och egenskaper.” (3) Enligt Furseth och Repstad (2006), förefaller definitionen av religion som Taylor
erbjuder betona tron att alla människor har en själ, och detta är en vision som förvandlar tron på andar, gudar,
demoner och andra andliga varelser. (4) Trots att det var ett första försök, Taylors definition av religionen har
genererat en del kritik. Vissa kritiker har beskrivit Taylors definition som ”naiv evolutionär och etnocentrisk.”
(5)

En annan religion sociolog, Roland Robertson (1982:1912) menar att religion befinner sig ovanför den empiriska.
Robertsons religion är ”över empiriska”. Robertson (1982) menar att det finns en skillnad mellan ”empiriska och
supra-empiriska, transcendental verklighet”, och att kultur och religiösa sedvänjor kom fram ur denna skillnad. (6)
För att ge en mer heltäckande definition av religion än den som tillhandahålls av Robertson, har Michael Hill
(1973: 42-3) definierat detta begrepp i sin ”Introduktion till Religion” som:

Uppsättningen av övertygelser som postulerar och försöker reglera skillnaden mellan empirisk verklighet och en
sammanhängande och meningsfull supra-empirisk segment av verkligheten, språket och symboler som används inom ramen
för denna differentiering, med aktiviteter och institutioner som är ansvariga för dess reglering. (7)

Slutligen, ur ett subjektivt perspektiv, sade Emile Durkheim (1982/1921: 47) om religion följande: ”En religion är
ett stödjande system av tro och praxis i förhållande till heliga ting, dvs. separata, förbjudna, tro och praxis som
förenar till ett enda moraliskt samhälle som heter kyrka alla som ansluter sig till dem”. (8)

Ur funktionell synvinkel, Durkheims definition av religion (1982/1921: 47), konstaterar att religionen är en mäktig
kraft som leder till integrationen i en moralisk gemenskap. Och enligt den tyska sociologen Thomas Luckman är den
religiösa processen ingenting annat än bildandet av jaget, där ”människan utvecklar sin förståelse av sig själv där
de inkluderar sig i en meningsfull helhet som skapar ett ramverk för att tolka verkligheten.” (9)

Socialt kapital

Socialt kapital avser nätverk, kontakter, anslutningar, socialisering, möjligheter, mm. Socialt kapitals teoretiska
perspektiv, försvarad av den franske sociologen Pierre Bourdier och den amerikanska sociologen Robert Putnam, har
blivit allmänt accepterad i litteraturen. Detta kan bero på förmågan hos denna metod att genomföra och ge de sociala
normer och relationer som gör det möjligt för människor att samordna åtgärder för att uppnå önskade mål. (Putnam,
1993. Narayan och Cassidy, 2001, sid 59)

Anhängarna av det sociala kapitalt perspektivet hävdar att medan ekonomiskt kapital finns i människors bankkonton
och humankapital i deras huvud (eller deras hjärnor), socialt kapital finns i social interaktion. Med andra ord är
det sociala kapitalet relationsbundet. Det är här det blir tydligt varför arbetet med att identifiera och övervinna
de möjliga faktorer som hämmar interaktionen, speciellt interaktionsgrupper, har förmågan att förena. Och religiösa
värden är mycket effektiva i detta avseende.

Socialt kapital och dess utveckling

Socialt kapital, som nämnts ovan, bygger på kontakter och sociala nätverk. Därför är socialt samspel och relationer
avgörande för att bygga upp ett socialt kapital samtidigt som den kan skapa chanser och möjligheter till utveckling.
Ett antal studier (Narayan och Cassidy, 2001; Woolley, 1998) stödjer hypotesen att, ofta, sociala kontakter genom
interaktioner är mer benägna att uppnå bra resultat i fråga om solidaritet, integration, sammanhållning eller syfte.

Mobiliseringen av resurser för utveckling av samhället kan underlättas genom inrättandet av stabila kontakter och
sociala nätverk på olika sätt. De fundamentala faktorer som spelar in när man bygger detta viktiga kapital som krävs
för social utveckling har beskrivits, men inte fullständigt, enligt följande:

Gruppens egenskaper

Det gäller aktivt och frekvent deltagande av gruppmedlemmar i aktiviteter som påverkar deras intressen och kollektiv
utveckling, och deras syften. Grupp egenskaper är en viktig del i byggandet av socialt kapital för utveckling, både
på makro och på mikronivå. Religionen verkar vara mycket relevant här, eftersom aktiviteter och religiösa sedvänjor
innebär en stabil deltagande av gruppen.

Generella regler

Individernas ärlighet och rättvisa i sina relationer och samspel med andra är viktigt, inte bara för att bygga
socialt kapital, men också för att lägga vägar till samhällsutveckling. Återigen, värderingar, dygder och religiösa
trossystem förkroppsligar dessa allmänna regler.

Vardaglig samvaro

Detta syftar på banden av vänskap, relationer och tillgänglighet i människors liv. Den vardagliga samvaro skapar en
trevlig atmosfär där människor tar hand om varandra, en attityd som kan gynna utvecklingen.

Närhet

Denna dimension innebär att människor är lyckliga i sina interaktioner och relationer med andra. Känslan av närhet
är lätt att fästa hos människor för att uppnå kollektiva mål. På samma sätt tvingar inte religiösa trossystem
lojalitet i sina anhängare. Detta tyder på att religiösa anhängare är nöjda med sitt trossystem, för annars skulle
de lätt överge sin tro. Att vara ständigt ansluten till ett religiöst trossystem kan vara en kraftfull källa av
mänskliga resurser för den sociala utvecklingen.

Belöningar och kostnader

Det hänvisar till vad folk får som resultat av sin interagerande. Thibaut och Kelly (10) beskrev konsekvenserna av
interaktionen som ”belöningar och kostnader”. I varje interaktion eller relation, medan vissa aspekter kan se bra,
trevlig och givande, andra kan vara det motsatta. Belöningar och kostnader, därför hänvisar till det första och
andra fallet respektive. Detta tyder på att någon meningsfull process för social utveckling måste generera fler
belöningar (vinster) än kostnaderna (besvikelse). Dock lär religionen människor att se besvikelsen som en
väckarklocka, och att svara på de utmaningar som de står inför, vilket är ett grundläggande värde för att kunna
övervinna hinder under utvecklingen.

Socialt kapital och religion – Teoretiska och empiriska perspektiv

Teoretiskt perspektiv

Den underliggande tanken till socialt kapitals teoretiska perspektiv är att kontakter, relationer och sociala
nätverk, både på mikro och på makronivå, kan leda till social solidaritet, till den nödvändiga integrationen för att
uppnå målen. Religionens kraft i att förena människor genom dynamiken i interaktioner och relationer på lokal,
nationell och internationell nivå, är viktigt för att bygga socialt kapital.

De religiösa trossystem har till stor del identifierats som den viktigaste källan till sammanhållning, integration
och social solidaritet. Enligt Emile Durkheim (1858-1917), har det mänskliga samhället alltid varit tänkt som en
integrerad enhet, i vissa fall jämförbara med levande organismer ur ett funktionellt perspektiv. Därför bör alla
ansträngningar göras för att hålla samhället enhetlig och integrerad. Naturligtvis kan det finnas krafter som
arbetar för att destabilisera den sociala enhet, sammanhållning och integration. Det finns också andra krafter som
arbetar för att hålla samhällen enhetliga och integrerade. De religiösa övertygelser och värderingar har
identifierats av Durkheim som en mäktig kraft som förenar människor och samhällen i en enad moralisk gemenskap.

Dessutom det kollektiva medvetandet som binder individen till samhället, förutom att bidra med en stark moralisk
kraft till det, enligt Durkheim, förstärks av religiös övertygelse. Emellertid kan religionens enande kraft variera
från en till en annan. Detta har visats av Durkheim i sin studie av självmord. Denna studie visade att självmord är
högre bland protestanter än bland katoliker, därför har kallats den sistnämnda integrerande religion.

Durkheim hävdar i denna studie att protestanterna blev något ensam med Gud på grund av deras trossystem, medan
katoliker etablerade en uppsättning sociala praktiker såsom bekännelse, mässor, gemenskap, mm, som har integrerat
dem i samhället mer än protestanterna. (11)

Således, för Durkheim är ”religion kärnan i det sociala”. Religiösa ritualer, kollektivt beteende, förhållandet
mellan individen till en större social grupp och alla religiösa övertygelser är kollektiva representationer
(Durkheim, 1915/1956, sid. 22 McGuire, 2002, sid 197.). Även om Durkheim har kritiserats för hans analys av
självmord och religiös integration, är det faktum att religionen verkligen hjälper till med sammanhållningen,
enighet och social integration genom trossystem och värderingar som håller människor, samhällen och civilisationer
tillsammans, eftersom dessa kategorier interagerar med varandra i tiden.

Ur det funktionalistiska perspektivet integrerar religionen medlemmarna i samhället antingen för att säkerställa
sociala framsteg eller behålla det (Chalfant, Beckley och Palmer, 1994, s. 40). Även konfliktteoretikerna, inklusive
Karl Marx, erkände religionens lugnande effekt på de flesta personer. Marx tillskrev proletariatets oförmåga att
göra uppror mot bourgeoisien till religiösa trossystem som hade hypnotiserad proletariatet, enligt hans mening, och
som fick dem att söka sin belöning i det Andra Livet. Det var då Marx märkte religionen med adjektivet ”opium för
folket” (Johnstone, 1992).

Empiriskt perspektiv

Religionens socioekonomiska och politiska betydelse är enorm. Historiskt sett har man erkänt att religiösa
trossystem har spelat en viktig roll i utvecklingen av Nordamerikas nationella liv. Enligt Chalfant, Beckley och
Palmer (1994), de första invandrarna till den nya världen kom av religiösa skäl. Med hänvisning speciellt till den
kalvinistiska tro, man säger att mer än en tredjedel av de stater som ingår i USA idag bildades från särskilda
tolkningar av religionen, i den kristna tron.

De religiösa trossystemen ”ger oss både självidentitet och själv läge i ett heterogent samhälle”, socialt sätt.
(Herbert, 1955; Chalfant, Beckley och Palmer, 1994). Religionen innebär en form av tillhörighet. Människan använder
det som ett riktmärke för tillträde till den religiösa varelsen eller ”den andra generaliserade varelsen” (12).
Dessutom, eftersom religioner undviker förbjudna saker och betona det heliga, agerar de som vakthund. Och de krafter
som verkar hota status quo är starkt hotade av grupper eller religiösa organisationer.

Det har funnits många exempel på den enigheten som religionen bidrar med till mänskliga samhällen, särskilt i
västvärlden, där många solidaritets och mänskliga rättigheters rörelser ha påverkats av religiösa övertygelser och
försöker rätta till några avvikelser i syfte att stärka solidaritet, social integration och sammanhållning. Eftersom
religiösa grupper når över nationsgränserna för att förena människor, samhällen och civilisationer, är religionens
tendens att utföra dessa processer mycket tydlig.

Ur ekonomisk synvinkel har systemet med religiös övertygelse, även om detta kan diskuteras, kopplats till bildandet
av kapitalismen, ett ekonomiskt paradigm. I Den Protestantiska Etiken och Kapitalismens Anda, skrev Max Weber om hur
den typen av religiösa trossystem kan ingjuta i människor viljan att sträva efter ekonomisk framgång.

Slutsats

Kort sagt, de här är några av de sätt på vilka de religiösa värderingar och dygder (trossystem) kan främja enighet,
integration och solidaritet som är väsentliga för att bygga socialt kapital för utveckling av mänskliga samhällen.
Däremot kan religionen också vara ett instrument för missbruk som kan bli en källa till oenighet och konflikter i
samhället. Sådana konflikter kan lösas om människor undviker ”religiocentrism”, en variant av etnocentrism.
Religiocentrism hänvisar till ”känslor av rättfärdighet och överlägsenhet som upplevs pga. religiös tillhörighet.”
Sådana religiösa tendenser ”hindrar samhällets möjligheter att uppnå anpassning, integration och måluppfyllelse.”
(Chalfant, Beckley och Palmer, 1994, s.51)

Anmärkningar

Abdul-Mumin Abdulai är docent vid institutionen för sociologi och antropologi vid International Islamic University
Malaysia (IIUM).

1. Hamilton, M. (1995) Sociology of Religion: Theoretical and Comparative perspectives. London och New York:
   Routledge. sida14.
2. Taylor, E. (1903, sid. 424) citerad i ibid.
3. Hamilton (1995), op. cit.
4. Furseth, I. och Repstad, P. (2006). An Introduction to the Sociology of Religion. Hants, UK: Aashgate, s.17.
5. Ibid.
6. Ibid.
7. Ibid.
8. Ibid.
9. Ibid. sid. 21.
10. Shaw, E. (1981). Group Dynamics: A Psychology of Small Group Behaviour. New York: Mc-Graw-Hill, sid. 23.
11. Furseth, I. och Repstad, P. (2006) ob. cit.
12. George H. Mead (27 februari 1863 – 26 april 1931), pragmatisk filosof, sociolog och amerikansk socialpsykolog.
    Teoretiker från den första sociala behaviorism, även kallad symbolisk interaktion inom vetenskapskommunikation.

Referenser

1. Chalfant, H. P, Beckley, ER och Palmer, CE (1994). Religion in the Contemporary Society. Itesco, Illinois: FE
   Peacock Publishers, Inc.
2. Johnstone, R. L. (1992) Religion in Society. A Sociology of Religion. New Jersey: Prentice-Hall.
3. McGuire, B. M. (2002) Religion: The Social Context. Belmont CA: Wadsworth.
4. Narayan, D. och Cassidy, F. M. (2001) ” A Dimensional Approach to Measuring Social Capital: Development and
   Validation of Social Capital Inventory ” Current Sociology. Vol. 49 (2) sid. 59-102.
5. Woolley, F. (1998) ” Social Cohesion and Voluntary Activity: Making Connections.” Presentation vid CSLS konferens
   om ”State of Living Standards and Quality of Live in Canada ” Ottawa, Ontario: Chateau Laurier Hotel. 30-31 oktober
   1998.