Naoual Sahel – The Muslim Vibe
Enligt UNEP har Israels krig mot Gaza inte bara varit en katastrof i termer av förlorade människoliv, utan den nio månader långa krisen har också påverkat Gazas civila infrastruktur.
Israels bombningar av Gaza har genererat 39 miljoner ton militärt skräp och farligt material, inklusive mänskliga kvarlevor och bomber, som kommer att finnas kvar i Gazas miljö och påverka dess invånare, baserat på en preliminär bedömning som släpptes av FN:s miljöprogram (UNEP) den 18 juni 2024.
”Det är inte bara folket i Gaza som lider av det pågående kriget, utan de betydande och växande miljöskadorna i Gaza riskerar att låsa in folket i en smärtsam, lång återhämtning. Även om många frågor kvarstår angående den exakta typen och mängden av föroreningar som påverkar miljön i Gaza, lever människor redan idag med konsekvenserna av konfliktrelaterade skador på miljöledningssystem och föroreningar. Vatten och sanitet har kollapsat. Kritisk infrastruktur fortsätter att decimeras. Kustområden, mark och ekosystem har drabbats hårt. Allt detta skadar djupt människors hälsa, livsmedelssäkerhet och Gazas motståndskraft, säger Inger Andersen, UNEP:s verkställande direktör.
Israels krig mot Gaza har rasat i över 200 dagar nu.
Sedan den 7 oktober har över 38 000 palestinier dödats av Israel, enligt det palestinska hälsoministeriet.
Israels bombningar av Gaza har också katastrofala konsekvenser för ekosystemen och kränker många människors rätt att leva i en hälsosam miljö.
Astrid Puentes, FN:s nya specialrapporter för mänskliga rättigheter och miljö, sa till Guardian, ”En av de allvarliga konsekvenserna av kriget i Gaza har varit den massiva kränkningen av rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö … som representerar en allvarlig risk för livet och åtnjutandet av alla andra rättigheter”.
Det pågående Israels angrepp på Gaza har orsakat allvarliga skador på miljön, med konsekvenser för luft, vatten och land, såväl som för Gazas befolkning.
Koldioxidutsläppen orsakade av kriget är häpnadsväckande. En ny studie från Queen Mary University of London har funnit att Israels krig mot Gaza genererade 536 410 ton koldioxid under krigets första 120 dagar, inklusive 90 % tillskrivet flygbombningar och den israeliska markinvasionen av Gaza, som ”översteg de årliga utsläppen från 26 enskilda länder.”
Luften i Gaza är förorenad med kemikalier från vapen, som vit fosfor, på grund av den omfattande användningen av sprängämnen.
Exponering för vit fosforammunition orsakar minskad produktivitet på jordbruksmark och kan skada växter.
Åkermark har också lidit betydande förluster sedan oktober 2023, och under Israels kontroll har odlingsbar mark också minskat.
När man jämförde jordbruksmarkens areal de senaste åren med de senaste satellitbilderna, dokumenterade FN den alarmerande och avsevärda minskningen av cirka 46,2 % av den odlade marken den 15 februari.
Får- och mjölkgårdar drabbades allvarligt samtidigt som 339 hektar växthus förstördes.
I januari förra året uppgick jordbruksarealen till 17 800 hektar, eller ungefär hälften av Gazas totala yta, enligt FN:s satellitcenter UNOSAT.
Skadorna i Deir al-Balah och Khan Younes ökade på bara en månad.
Dessa tusentals hektar jordbruksmark utanför tätbefolkade städer, som Gaza och Khan Yunis, är vanligtvis en viktig källa till mat och inkomst för palestinier.
Omkring 2,5 miljoner fruktträd rycktes upp från 1967 till 2007 i Gazaremsan och på Västbanken, enligt den palestinska icke-statliga organisationen Applied Research Institute – Jerusalem, en tredjedel var olivträd.
Olivträd, som är väsentliga i Palestina på grund av sin djupa kulturella betydelse och ekonomiska betydelse och som stödjer många familjers försörjning genom produktion av olivolja, har regelbundet och medvetet utsatts för mål av den israeliska militären och bosättare.
De har därmed blivit symbolen för lidandet för palestinier som tagits bort från sitt arv och hindrats från att få tillgång till sin mark och sina grödor.
Förstörelsen av olivträd är en del av en mer allmän kontext av förstörelse av mark och egendom – särskilt på Västbanken – och restriktioner med betydande konsekvenser för palestiniernas försörjning, livsmedelssäkerhet och miljö.
Förstörelsen av gårdar och jordbruksmark, i kombination med 17 års blockad som berövat regionen viktiga jordbruksinsatser, har orsakat allvarlig matosäkerhet.
Sedan maj 2024 har 57 % av den odlade marken i Gaza lidit skada. Dessutom har Israel förstört 70 % av Gazas fiskeflotta, enligt FN.
Boskap svälter och kan inte tillhandahålla mat eller en matkälla för palestinier i Gazaremsan.
Vatten används som vapen av Israel i Gaza
Vattenresurserna har allvarligt äventyrats, med nästan 60 000 kubikmeter orenat avloppsvatten som dagligen rinner ut i Medelhavet.
Gazas dricksvattennätverk, som redan före kriget fungerade inte med 90 till 95 % av det icke-drickbara grundvattnet, befinner sig för närvarande i en ännu mer kritisk situation.
Från och med april 2024 hade Gazas invånare tillgång till 2 till 8 liter per person och dag i genomsnitt, jämfört med 85 liter per person och dag före oktober 2023.
Forskning visar att 20 liter per person och dag representerar den minsta mängd rent vatten som krävs för att säkerställa de miniminivåer som är nödvändiga för hälsa och hygien.
Klimatförändringar är en tyst mördare i Gaza
Temperaturerna i Mellanöstern och Nordafrika värms upp nästan dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet.
Gaza, som redan är en klimatmässigt sårbar region, står inför försämrade förhållanden på grund av kriget.
Prognoser uppskattar att temperaturen kan stiga med 4°C i slutet av seklet, vilket förstärker oregelbunden nederbörd, värmeböljor och torka.
Folkhälsoinfrastrukturen, redan försvagad av år av blockad, kollapsar under trycket från kriget.
System och anläggningar för hantering av avlopp, avloppsvatten och fast avfall har kollapsat.
Spridningen av sjukdomar som hudinfektioner, hepatit A och diarré ökar och ett potentiellt utbrott hotar tusentals liv.
Attacker på sjukhus och blockeringar av medicinska förnödenheter har förlamat Gazas hälsosystem och lämnat miljontals människor i akut behov av humanitär hjälp.
Under de senaste åtta månaderna har attackerna mot sjukhus, ambulanser och sjukvårdspersonal blivit systematiska.
Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) dödades mellan 7 oktober och 27 maj 493 hälsoarbetare i Gazaremsan.
Lokala hälsomyndigheter rapporterade också att 126 ambulanser påverkades. Enligt OCHA är endast 16 av de 36 sjukhusen på Gazaremsan fortfarande delvis funktionsdugliga.
I en rapport om den sociala och ekonomiska försämringen i Gaza som släpptes av UNCTAD den 31 januari, ”kommer det att ta tiotals miljarder dollar och flera decennier att reparera den oöverträffade förstörelsen i Gaza.”
En UNDP-rapport visar att ”förstörelsegraden i Gaza är sådan att återuppbyggnaden av offentlig infrastruktur skulle kräva externt bistånd i en omfattning som inte skådats sedan 1948”.
Rapporten säger vidare att det kommer att ta ungefär 80 år för Gaza att rehabilitera alla förstörda bostäder, med samma återuppbyggnadsplaner som under de två senaste eskaleringarna.
