Dania Akkad – Middle East Eye

 

Nästan två veckor efter att USA avbröt finansieringen till FN:s hjälp- och arbetsbyrå (Unrwa), snabbt följt av en mängd andra givare, har Middle East Eye fått reda på att beslutet att undanhålla finansieringen i ett antal fall enbart baserades på Israels påståenden.

Minst två länder som följde i USA:s fotspår – Nederländerna och Lettland – såg inga bevis för israeliska anklagelser om att anställda vid byrån för palestinska flyktingar spelade en roll i de Hamas-ledda attackerna den 7 oktober innan de fattade sina beslut, Middle East Eye har fastställd.

​En informerad källa berättade för MEE denna vecka att den brittiske utrikesministern David Cameron avbröt finansieringen ”endast på grundval av information i det offentliga området”. Utrikesdepartementet avböjde att svara på om detta var sant och på vilken grund det hade fattat sitt beslut.

Rapporter har också dykt upp i Kanada och Australien under de senaste 24 timmarna som tyder på att deras utrikesministerier inte såg bevis – eller ”alla bevis” i fallet med Australien – innan de fattade sina beslut att avbryta biståndet.

Dessutom förstår MEE att Europeiska unionen, Unrwas tredje största givare, som har sagt att den väntar på resultatet av en FN-utredning innan dess finansiering ska ske i slutet av månaden, inte heller fick någon information från Israel för att bekräfta sina påståenden.

En källa som har varit i kontakt med EU-diplomater de senaste veckorna sa till MEE att européerna har sagt, ”vi har ingenting, och andra säger att de inte har någonting”.

”Så regeringar tar dessa beslut som påverkar hundratusentals människor för att andra gjorde det och baserat på pressrapporter”, sa källan.

En EU-talesman svarade inte på MEE:s begäran om kommentarer i ärendet.

En andra källa berättade för MEE att vid ett nyligen genomfört möte med EU-medlemsstater, inklusive några som stoppade Unrwa-finansiering, sa diplomater att de varken hade fått bevis från Israel eller bett om några.

Dessa avslöjanden kommer när Unrwa, den främsta FN-organisationen som stöder palestinier och den största hjälporganisationen som är verksam i Gaza, säger att den kommer att behöva avbryta verksamheten i slutet av denna månad eller i början av mars som ett resultat av finansieringsstoppet.

”Människor kommer att dö om byrån inte får stöd och om byrån tvingas ta mycket tuffa beslut som ingen humanitär byrå eller organisation borde ta”, sa Juliette Touma, Unrwas kommunikationsdirektör, till MEE på torsdagen.

”Vi uppmanar alla dessa länder som har avbrutit finansieringen att ompröva sina beslut eftersom livet för miljontals människor inte bara i Gaza utan i regionen beror på den hjälpen och den finansieringen.”

 

Israel och Unrwa

Det har funnits långvariga spänningar mellan israeliska tjänstemän, inklusive premiärminister Benjamin Netanayahu, och Unrwa, även om Israel räknar med att byrån tillhandahåller tjänster till palestinier i Gaza och den ockuperade Västbanken som den annars skulle behöva tillhandahålla sig själv.

Unrwa har sagt att det först fick reda på anklagelserna om att ett dussin av dess cirka 13 000 anställda baserade i Gaza var inblandade i attacken mot Israel den 7 oktober där 1 200 människor dödades, i ett möte den 18 januari mellan Unrwa-kommissariens general Philippe Lazzarini och israeliska tjänstemän.

De israeliska tjänstemännen berättade för Lazzarini om anklagelserna under mötet, inklusive verbalt delade namnen på 12 anställda som påstås ha varit inblandade, men delade inga dokument eller rapporter, sa Unrwa till MEE.

Den 26 januari meddelade Lazzarini att ”för att skydda byråns förmåga att tillhandahålla humanitärt bistånd” hade Unrwa sagt upp kontrakten för personalen i fråga och skulle ”inleda en utredning för att fastställa sanningen utan dröjsmål”.

Samma dag meddelade USA sitt beslut att avbryta finansieringen från Unrwa. Inom 24 timmar hade ytterligare åtta länder följt efter.

För närvarande har 20 givarländer satt ett grepp om finansieringsåtaganden till Unrwa eller sagt att de skulle omvärdera framtida löften. Byrån säger att dessa givare står för ungefär hälften av dess driftsbudget.

En rapport från Channel 4 på måndagen avslöjade detaljer om en sexsidig israelisk dossier som sägs ha delats med givarländer.

Dokumentet, som MEE har sett, hävdar att 12 Unrwa-anställda var inblandade i attackerna den 7 oktober, inklusive kidnappning, koordinering av vapenrörelser och deltagande i räder mot gränssamhällena i Be’eri och Re’im kibbutzim.

Dokumentet, skrivet på hebreiska, säger också att det är ”möjligt att flagga” runt 190 anställda som är Hamas- eller palestinska islamiska jihad-operatörer.

Den säger att informationen är baserad på underrättelser och dokument och identitetskort som beslagtagits sedan den 7 oktober, och innehåller namn och bilder på de 12 anställda och de aktiviteter de ska ha utfört, men ger inga ytterligare bevis.

Sedan underlaget rapporterades har bland annat politiker och journalister ifrågasatt varför regeringar förlitade sig på de obevisade detaljerna som presenteras i dokumentet.

Men det är fortfarande oklart för MEE hur många regeringar som såg dossiern – eller andra bevis utöver vad som har rapporterats i media – innan de fattade sina finansieringsbeslut.

 

”Jag har inte sett några bevis”

MEE frågade utrikesministerierna i mer än ett dussin länder som har ställt in eller försenat medel om de tagit emot underlaget, på vilken grund de hade fattat sitt beslut och om de bad om eller hade fått ytterligare information från Israel.

Endast Lettland gjorde klart hur det hade kommit till sitt beslut att tillfälligt avbryta sin årliga betalning, vilket en talesperson för utrikesministeriet sa till MEE var ”baserad på informationen som offentligt bekräftats av FN:s generalsekreterare och andra FN-tjänstemän”.

Nederländerna svarade inte på MEE:s begäran, men den 31 januari sa utrikeshandels- och utvecklingsminister Geoffrey van Leeuwen till det holländska representanthuset att han inte hade sett några bevis.

”Jag har inte sett några bevis ännu,” sade Van Leeuwen, enligt en officiell utskrift. ”Men Unrwa själv har redan sparkat dessa människor. De är tydligen mycket allvarliga med anklagelserna.”

På onsdagen rapporterade CBC att kanadensiska regeringskällor berättade för tidningen att Israel fortfarande inte hade delat bevis för att styrka sina påståenden om Unrwa-personal.

På torsdagen sa Australiens utrikesminister, Penny Wong, till ABC News att hon hade sökt ytterligare information från Israel samtidigt som hon medgav att hon ”ännu inte har alla bevis till hands”.

Amerikanska tjänstemän har sagt att Israel gav dem en akt den dagen de tillkännagav avstängning av medel, men det är fortfarande oklart för MEE om USA fick den sexsidiga akten som har delats med media eller något mer eller annat.

Under en presskonferens den 31 januari sa USA:s utrikesminister Antony Blinken till reportrar att även om USA inte hade kunnat bekräfta anklagelserna var de ”mycket, mycket trovärdiga”.

MEE frågade utrikesdepartementet om Blinken hänvisade till den sexsidiga akten med sina kommentarer och om USA hade bett om ytterligare bevis utöver vad de gavs den 26 januari, men inte fått något svar.

 

USA använder avskedandet som skäl

I en pressträff den 1 februari sa utrikesdepartementets talesperson Matthew Miller att USA baserade sitt beslut på både den akt som tjänstemännen fick och Unrwas beslut att sparka de anställda.

”Jag borde göra det mycket tydligt att vårt beslut att tillfälligt pausa finansieringen inte bara var baserat på styrkan hos israeliska bevis, utan det var baserat på Unrwas egen slutsats att dessa anklagelser var trovärdiga”, sa Miller till reportrar.

På torsdagen berättade Touma för MEE att Unrwa tills nu ”aldrig har fått någon skriftlig information om dessa anklagelser”.

Hon underströk vidare att personalens kontrakt inte avslutades som ett resultat av bevis inför Unrwa, utan snarare ”i byråns bästa intresse på grund av den enorma anseenderisk som dessa anklagelser har för byrån och även risken som sådana anklagelser har på byrån humanitär operation i Gaza”.

Office of Internal Oversight Services (OIOS), FN:s interna utredningsmyndighet, undersöker för närvarande anklagelserna, som tidigare OIOS-utredare har sagt kan ta mellan sex månader och ett år.

En oberoende granskning ledd av den tidigare franska utrikesministern Catherina Colona, som ska bedöma om byrån gör ”allt som står i dess makt” för att säkerställa neutralitet och för att svara på anklagelser om allvarliga intrång när de görs, ska påbörja arbetet den 14 februari med en delårsrapport som väntas i slutet av mars.

När hungersnöd hägrar i Gaza har flera av de länder som har avbrutit finansieringen till Unrwa kanaliserat pengar till andra organisationer som arbetar i krigszonen.

Men biståndsexperter, tidigare Unrwa-tjänstemän och andra, inklusive Sigrid Kaag, FN:s seniora humanitära och återuppbyggnadskoordinator för Gaza, har sagt att det inte finns några andra organisationer i Gaza just nu som har kapacitet att leverera det omedelbara humanitära biståndet som krävs, och beordrades av Internationella domstolen förra månaden.

Chris Gunness, en tidigare talesman för Unrwa, sa till MEE: ”Alla organ i Gaza – Världslivsmedelsprogrammet, Världshälsoorganisationen, kontoret för samordning av humanitära frågor – som inte uppgår till mer än cirka 100 eller 200 personer. Det är litet.”

Han uppskattade att om Unrwa avskaffades skulle det ta tre år att anställa, förbereda och utbilda ytterligare 13 000 anställda och dubbelt så mycket pengar att etablera en likvärdig byrå.

Samtidigt varnade han för massvält om finansieringen inte sätts tillbaka på plats eller om nya givare, potentiellt i viken där Lazzarini har besökt denna vecka, inte hittas.

”Vi har arbetat med samma givare gång på gång för att avpolitisera Unrwa. Vad har de gjort? De har beväpnat Unrwa”, sa han. ”Det är oförlåtligt vad de gör.”

 

Originaltext: Countries froze Unrwa funds without seeing evidence of Israeli claims