SiervodeAllah – Webislam

 

Det var en gång en ung man vid namn Abdel Malik. Den unge mannen föddes i en familj av ödmjuka tjänare till kungen av en stor stad. När unge Abdel Malik växte blev han allt mer intresserade av kungen, eftersom han ville bli hans tjänare i framtiden.

Det första han gjorde var att undersöka denna Stora Kungens bedrifter genom historien, och han blev överraskad av det han hittade:

-Al-Malik skapade universum.

Wow! sade den förvånade Abdel Malik, det är fantastisk, så många stjärnor! Så många planeter! Al-Malik är verkligen mäktig.

Han undersökte vidare och fann en annan stor bedrift:

-Al-Malik skapade människan, man och kvinna skapades av honom.

-! Fascinerande, artärerna, hjärtat, musklerna… det är verkligen fascinerande, inte bara det, även hjärnan, känslorna, kärleken, glädjen, det är verkligen vacker… och även själen … något mystiskt samtidigt… Fascinerande! upprepade AbdelMalik som var verkligen förvånad med sådana beskrivningar.

Trots att han ignorerade andra skapelser av Al-Malik som ljuset eller änglarna, fortsatte han med att söka mer kraftfulla bedrifter tills han hittade en som fascinerade honom. Detta var ett historiskt ögonblick för den stora staden:

-Al-Malik uppenbarades för sitt folk, med stark hand drog dem från slaveri och idolernas förorening för att enbart tjäna Honom.

-Senare uppenbarade sig al-Malik för hela staden genom profeternas sigill (fred vare med honom), även om inte alla människor var bekanta med dessa bedrifter, visste bara al-Malik vilka och i vilken utsträckning de kände till dessa bedrifter och var rädda för Hans stora makt.

Efter att ha undersökt dessa bedrifter, ville han veta hur denna store kungen var och han fann i sin forskning:

-Al-Malik är den Barmhärtigaste och medkännande.

Abdel Malik kände som om den Store Kungen omfamnade hans hjärta, han kände mycket kärlek och ömhet av att veta att den Store Konungen förlåter sina tjänares misstag, och han fortsatte att undersöka:

Inför Al-Malik ska du tjäna och buga inför honom.

Abdel Malik fortsatte att undersöka denna fråga. Några av hans tjänare bugade och gjorde prostrationer inför Al-Malik fem gånger om dagen, andra gjorde det tre gånger om dagen och det fanns de som gjorde det ibland. Efter att han undersökte detta, ville han vara i den grupp av dem som gjorde det fem gånger om dagen.

Omedelbart efter ville han fråga den Store Konungens bästa tjänare om hur han skulle tjäna kungen. Efter att han frågade en av dem, sade denne:

”Om du vill se den Store Kungen måste du vara ren på utsidan men även inifrån, eftersom al-Malik är också al-Quddus och accepterar inte det orena, smutsen och al-Malik känner alla orena som kunde ha undvikit det genom tvagning. Du måste också vara ren i hjärtat, så ren som möjligt, eftersom al-Malik känner den depraverade och otrogna hjärta, den onde och brottslingen, och ingen med oren hjärta kan se den Store Kungen, och faktiskt är al-Malik som förklarar ren vem han behagar och ingen kommer att kränkas i det minsta.”

En annan tjänare till den Stora Kungen sade:

”Inför Al-Malik bör du presentera dig undergiven och ödmjuk i hjärtat, för Han inte accepterar arrogans, trots eller högmod. För det måste du titta på dina misstag och inte dina prestationer, och kom ihåg de stunder när du kände dig verkligen hjälplös utan al-Maliks hjälp, men när du får hjälp av Al-Malik, be om förlåtelse och minns de tider när du var svag för att inte ditt hjärta ska säga till sig själv: ’jag gjorde det själv’. Nej, det var al-Malik som hjälpte dig.”

Den tredje tjänaren han talade med sade:

”Inför Al-Malik kommer du att bugga ner och sedan göra en prostration inför honom, ditt ansikte kommer du att sänka ner till jorden.”

När han hörde detta blev Abdel Malik nyfiken och frågade:

”Vart vi ska vända oss om vi inte ser Hans ansikte?”

Den tredje tjänaren svarade:

”Visst kommer du inte att se Al-Maliks ansikte på jorden, du skulle dö, eftersom Hans ansikte är oändlig ljus, men i al-Maliks närvaro bör du gå.”

Abdel Malik frågade:

”Var finns al-Maliks närvaro?”

Varpå den tredje tjänaren svarade:

”Från Allah är öst och väst. Vart du än vänder dig, där finns Guds närvaro. Allah är stor, allvetande.”

När han hörde det frågade Abdel Malik:

”Varför en del av hans tjänare vänder sina ansikten mot den Heliga Moskén?”

Den tredje tjänaren svarade:

”Alla har en riktning att vända sig till. Tävla om goda gärningar! Var ni än är, kommer Allah att samla er. Allah är allsmäktig.

Var du än kommer ifrån, vänd ditt ansikte mot den heliga moskén. Detta är sanningen från er Herre. Allah är medveten om vad ni gör.”

Efter att förstå allt dessa tjänare sade till honom. Vågade han fråga:

”På vilket annat sätt kan jag tjäna den Sanne Kungen?”

En fjärde Allahs tjänare sade:

”Dela de välsignelser som al-Malik har gett dig som tillfälliga ägare, dela din rikedom med de mer behövande än du, dela din kunskap med de mer okunnig än du, dela din kärlek med de som saknar tillgivenhet, dela din lycka med ett leende, hälsning, genom att välsigna och ge stöd.”

Den fjärde tjänaren ville att Abdel Malik skulle bli en bra tjänare till Al-Malik och berättade flera historier:

”Kungarna på jorden är tillfälliga liksom deras riken är små och tillfälliga, al-Maliks rike är oändlig och evig, Han lever för evigt.”

”Många kungar på jorden har varit tyranner och förtryckare, Al-Malik är medkännande och barmhärtig och förlåter många fel till sina tjänare.”

”Många kungar på jorden har varit orättvisa och korrupta, Al-Malik är den Rättvisa Kungen, och han kommer att vara domare över hela jorden efter Domedagen och faktiskt Gud älskar inte korruptionen.”

”De flesta kungar har klätt sig i de bästa kläder och smyckat sig med de finaste juveler, men Allah i sanningen ser (värderar) inte era kroppar eller former, utan observerar era hjärtan.”

Abdel Malik var mycket nöjd med allt han hade lärt sig och nu var hans önskan att bli en tjänare till Kungen större och efter utredning visste han hur han skulle tjäna Honom med ödmjukhet och uthållighet, tålamod och förtroende.

Och varje gång han såg eller hörde något som påminde honom om sin Kung och Mästare, sade han:

UPPHÖJD över allt är Gud, Konungen, den yttersta Sanningen! Det finns ingen gudom utom Han, Herren till allmaktens, nådens och barmhärtighetens tron. (23:116)