Löftena som dessa grupper som kallade sig ”jihadister” ger till de unga för att övertyga dem om att gå med i de
syriska-irakiska områden är intressanta att studera i den utsträckning de berättar mycket om generationen som är
15–25 år gammal eller mer exakt om hur vårt samhälle upplevs och uppfattas av denna generation. Ett auktoritärt tal
till en ung person när denne söker något ”meningsfull”. För att nå människor från alla kulturella, sociala och
religiösa bakgrund anpassar rekryterarna sin diskurs till de kognitiva och känslomässiga förhoppningarna hos var
och en. Det handlar om en riktig individualisering av likriktningen och engagemanget.

Faktum är att för varje riktning finns det en skärningspunkt mellan de ungas omedvetna behov (att vara användbara,
att fly den verkliga världen, att hämnas, rädda de barn som gasades av Bashar al-Assad…), sitt sökande efter
idealen (förändra världen, bygga en sann rättvisa, rädda muslimerna…) och rekryterarnas ord som är meningsfulla
för honom (från att rädda de gasade barnen, bygga ett samhälle med islamiska värden, utveckla en jämlik värld till
att slåss mot diktatorns armé…).

Detta steg där rekryterarens tal övertygar den unga individen om att hans ideal, hans djupaste behov, möjligen hans
obehag, kommer att lösas genom att gå med det föreslagna projektet, det enda som kan både tillfredsställa honom och
återuppliva och förnya världen är grundläggande i hans omvandling och engagemang. Det är då den radikaliserade
individen ta till sig personligen sin grupps ”jihadist” ideologi och en kognitiv länk mellan sin historia och den
föreslagna transcendentala dimensionen etableras.

Från studien av de samtal och vittnesmål från 1000 radikaliserade ungdomar som vi har följt har vi kunnat
identifiera några viktiga skäl till deras engagemang. Alla de innehåller ett löfte, det vill säga att, på ett eller
annat sätt, är det ett sökande efter idealet, vare sig det är ett personligt ideal, världens, partnerns eller
samhälles.

Sex argument för engagemang som förklarar de viktigaste löften

a. Löftet om en rättvisare och enad värld (”Daeshland”). Det huvudsakliga argumentet är strävan efter en utopisk
värld som förklaras som en alternativ broderlig och solidarisk gemenskap där likabehandling faktiskt existerar.
Detta är en politisk utopi. Ungdomarna som följer detta argument var ofta redan engagerade i aktiviteter som
syftade till att utveckla deras engagemang som medborgare före deras radikalisering och vissa hade haft en stark
tro på landets motto. Skillnaden mellan dessa mottos löfte och verkligheten gjorde dem besvikna. Många par som vill
se sina barn växa upp i denna mytiska värld engageras av detta argument.

b. Löftet om humanitärt bistånd (”Moder Teresa”). Detta argument har sin början i det föregående löftet om strävan
efter en bättre värld, men myten här är ett humanitärt ideal. De berörda ungdomarnas uttryckliga motivation var att
rädda folket som gasades ihjäl av Bashar al-Assad, förmodligen med den implicita önskan om att själv vara en
idealisk humanitär superhjälte. Analysen av deras liv innan visar oss att de alla hade, före radikalisering, ett
yrkesprojekt som innebar utbildning inom ett osjälviskt yrke (sjuksköterskor, socialarbetare, läkare,
volontärer…) och kände behovet av att vara användbara.

c. Löfte om att rädda sin familj från helvetet (”Frälsaren”). Argumentet bakom detta löfte finns i ungdomarnas
uttryckliga vilja att nå Paradiset genom att dö i det välsignade landet med tanke på att världens ände är nära. Att
rädda sin familj, vårda sina nära och kära medan han befriar sig från sitt ansvar (för att det handlar ofta om barn
som har tagit på sig ”föräldrarollen” pga. av de saknas eller inte kan ta rollen själva) dyker upp som den ultimata
önskan. De ungdomar som tilltalas av detta argument verkar vara så rädda av Helvetets straff att de ger intrycket
att de vill ta ledningen för att ”vinna” sin och sin familjs plats i Paradiset.

När vi gräver ner i dessa ungas historia, de som rekryteras under Frälsarens myt, upptäcker vi att de flesta av dem
har tagit på sig stora ansvarsroller under hela sitt liv, vårdandet av en sjuk medlem i familjen, en liten bror
eller syster, hemmets försörjning, ekonomi och livsmedel, mm. När de dör, hoppas de kunna befria sig från det här
livet som tynger dem. De ogillar rollen som familjens pelare och känner att deras liv inte hör till dem. De
överväldigas av alla dessa viktiga saker de måste ta hand om och de ser inte flykten som en lösning för det.
Självmordstankarna är aldrig långt borta för dessa unga människor som letar efter ett sätt att befria sig medan de
skyddar sin familj samtidigt som de känner en stor skuld för att vilja ge upp sitt ansvar. Möjligheten att dö för
dessa nära och kära minskar skuldkänslan och förstärker rollen som frälsare, i slutändan, om de gör det offret, är
det inte för dem själva men för deras familjs skuld. Döden för Guds skuld ses som en utväg.

d. Löftet om att skydda med de svagaste mot den starkaste (Lancelot). Vi finner i hjärtat av detta argument, hjälten
som skyddar de svagare från de starkare, hjältetemat som står till samhällets tjänst. Det är inte som i Moder
Teresa motivet, en humanitär aspiration, utan snarare en strävan efter ett ideal om rättvisa för de förtryckta
och/eller viljan att återvinna muslimernas förlorade ära. Detta ideal om rättvisa verkar gå hand i hand med en viss
attraktion för vapen och kampen, även sökandet efter adrenalinet i äventyret. Sökandet efter en gemenskap av män
förenade i kampen mot orättvisor är förmodligen den implicita sidan av detta argument för engagemang.

e. Löftet om allmakt (Zeus). Unga människor som förfördes av Zeusmotivet har inte samma profil som de unga
Lancelot, även om de också åker med för att slåss. Att införliva gudomlig rätt över hela världen, vilket ses som
den enda vägen ut ur korruption, är den uttryckliga orsaken som de berörda ungdomarna angett när deras kognitiva
process har förändrats. Men före (under radikaliseringsprocessen) och efter (under de-radikaliseringsprocessen) ser
man att denna anledning för engagemang gäller framför allt unga utan gränser sedan länge, unga med riskabla
beteenden (oskyddad sex, knarkberoende, alkoholism, etc.) och på jakt efter en känsla av allmakt.

Deras huvudfråga kan sammanfattas med en mening: går det eller brister det? Om det går, beror det på att de är
odödliga och allsmäktiga. De underkastar inte sig Gud, men använder sig av Hans auktoritet att beordra andra. Många
utbildare jämför denna specifika sorts individ med unga missbrukare, ingen acceptans av lagen i begreppets
symboliska mening, sök efter omedelbart nöje, extas, frekvent frånvaro av en strukturerande fadersfigur. ”Jihadist”
diskursen ger dem en motivering för deras sökande efter allmakt. Önskan om allmakt och dominans av andra finns med
implicit. Krigszonen betraktats som en ideal värld där allmakt och dominans inte bara kan uttryckas utan också
finner legitimitet.

f. Löftet om skydd (ett ganska feminint motiv som kallas ”Törnrosa”). Att hitta en man som aldrig kommer att överge
dem är den uttryckliga argument de nämner efter omvandlingen av deras kognitiva process. De berättade att innan de
möte Daesh såg de alla efter skydd eftersom de kände sig mycket sårbara, psykiskt och fysiskt. Utopin man söker
efter här är den idealiska make som kommer att älska dem för evigt, skydda dem och få dem att leva i en saga.

I bubblan som för dem representerar äktenskapen söker de fysisk och känslomässig säkerhet, renligheten i den
äktenskapliga kärleken och det könssegregerade sättet att leva förstärks genom vapenanvändning. Sökandet efter
detta sätt att leva kan betraktas som den implicita sökningen efter en sköld, denna term används även ibland
uttryckligen av de tjejer vi har intervjuat. Argumenten som används lyckas ge dessa tjejer illusionen om att Daeshs
värld respekterar kvinnor. Vapen presenteras som det som skyddar diamanten, ett kroppsskydd så effektivt att det
blir en riktig rustning och den könssegregerade världen en skyddsmodell som passar bäst mot männens perversitet.
Att gifta sig med en hjälte som offrar sig själv för att rädda barnen som gasas ihjäl av Bashar al-Assad, kan bara
stödja känslan av osårbarhet. Äktenskapet presenteras som ”lösningen” till hela deras problem. De flesta av dessa
tjejer som övertygades av dessa argument hade i sin livshistoria, berättelser om sexuellt övergrepp före
radikalisering som aldrig behandlades.

Vi kommer att se i ett annat tillfälle hur den sociala aspekten och diskrimineringen påverkan de ungas engagemang.

Anteckningar:

Dounia Bouzar, religion antropolog, är vetenskaplig ledare för Bouzar Cabinet för experter om religiösa frågor och
chef för Center för förebyggande av sekteristiska grupper relaterade till Islam (CPDSI). Hon är författare till
Francais radicalisés – L’enquête (Undersökning-De radikaliserade fransmän), en undersökning som följde upp 1000
ungdomar och deras familjer (Editions de l’Atelier, november 2018).