”Dubbeltapp”-flygattacker: Hur Israel riktar in sig på räddningsinsatserna i Gaza
”Rädda mig! Jag känner mig svag och klarar inte av detta mycket längre.” Det var några av de sista orden från Hala Arafat, 35, som filmades medan hon var instängd under spillrorna av sin familjs hem i norra Gaza förra veckan efter att det träffats av en israelisk flygattack. Men den israeliska armén såg till att ingen kunde rädda henne genom att avfyra drönare mot alla som närmade sig området i åtta timmar efter den första bombningen.
Israels internationella isolering har börjat
När uppgörelsen om folkmord kommer, kommer den att inkludera alla röster som bortförklarade barn begravda i spillror av amerikanska bomber. Liberala röster i Times, på telegram och NPR agerade som om Gaza var normalt – sedan reste sig folket.
”Sanningen är att det går tillbaka årtionden”, skriver Donald Johnson. ”Israel har varit en apartheidstat under lång tid, även enligt liberala sionistiska mått mätt. Jimmy Carter hade rätt om apartheid 2006 och pressen ville inte lyssna.” (Faktum är att Carter blev fälld av Wolf Blitzer och Terry Gross och utfryst från Demokratiska partiet.)
Israels folkmord är big business – och framtidens ansikte
Insatserna i Gaza är höga för västerländska regeringar just för att de är så höga för näringslivet som växer fet på Israels folkmord.
Regeringar och företag har ett överväldigande gemensamt intresse av att skydda Israel från granskning och kritik: landet fungerar som deras koloniala attackhund i det oljerika Mellanöstern, och det fungerar som en kassako för vapen-, övervaknings- och fängelseindustrin.
