Vallfärden, Muslimernas största konferens

Dr Agil Nashmi

Allah – All ära till Honom – sade: ”Kungör för människorna [plikten att fullgöra] vallfärden. De skall komma till dig
till fots och ridande på alla slag av snabbfotade riddjur och de skall komma från alla håll och från avlägsna trakter för
att uppleva vad som tjänar till deras uppbyggelse och under de [av alla] kända dagarna uttala Guds namn över de djur ur
boskapshjordarna som Han skänker dem [för att offras]”
(22:27-28)

Islam befäster sociala förbindelser mellan muslimer genom rituell dyrkan och högtider. Genom bönen i moskéerna träffar
muslimerna sina bröder och systrar fen gånger per dag. På fredagarna och under de islamiska högtiderna träffas muslimerna i
stor skara för att förstärka sina relationer med varandra. Men under vallfärdens högtid upplever muslimerna det bästa av
allt.

En gång per år samlas muslimer från alla världens hörn i den heliga staden, de talar olika språk och har olika hudfärg. De
har inget materiellt eller personligt intresse. De kommer för att uppleva denna tilldragelse som Allah, Universums Herre,
har kallat till. De utstår alla svårigheter för att få delta i detta möte där alla är lika och förbundna av Allahs
religion.

De lämnar bakom sig sina hem, egendom och familj, och kommer för att få det som Allah lovade dem som fruktar Honom. De
kommer för att be Allah om förlåtelse och vinna tillträde till Hans paradis. De anländer som gäster hos sin herre och de är
belastade av synder, men de återvänder hem, syndfria såsom nyfödda efter det att ha ångrat sig och lovat Allah att aldrig
synda.

Under vallfärden samlas inte muslimerna enbart för den individuella uppbyggelsen, utan de samlas för den allmänna
uppbyggelsen, som har kan nås bättre än vid något annat tillfälle. Under vallfärden kan muslimerna diskutera och studera
sina problem på alla nivåer, socialt, politiskt och ekonomiskt i en islamisk atmosfär på en helig plats. Och när man läser
versen ”för att uppleva vad som är dem till uppbyggelse, och under de välbekanta dagarna åkalla Guds namn” märker man att
Allah (HoäH) har nämnt uppbyggelsen före åkallan
för att visa dess stora betydelse. Idag är muslimerna i stort behov av att nyttja detta välsignade möte p.g.a. de svåra
tider som muslimerna upplever överallt.

Muslimerna idag är många till antalet och deras länder är rika av det som behövs för att etablera en rik civilisation. Allt
de behöver är att ena och anstränga sig. Vallfärden är ett bra tillfälle för muslimerna att tänka efter. Det är som en stor
konferens och skulle muslimerna utnyttja den kunde många av muslimernas länder ha befriats och många flyktingar återvänt
till sina hem.

Alla dessa tankar och många fler får man när man befinner sig i det heliga landet och besöker den heliga moskén och profeten
Mohammeds (fvmh) tempel. Man får tårar i ögonen
när man tänker på muslimernas situation idag och kommer ihåg muslimernas forna glanstid.

Vallfärden är både kroppslig och hjärtlig dyrkan och även o man inte kan beröra all visdom bakom den, ska man tillämpa den
enligt profetens (fvmh) sätt. Han sade: ”Ta från mig era (riter)”.

Att lyda profeten (fvmh) och följa hans tillämpning av dyrkan är ett slag av den rena trohetseden. Förutom trohetsedens
synliga visdom finns den osynliga visdomen. Därför sade Omar ibn al-Khattab när han kysste den svarta stenen vid al Kaaba:
”Vid Allah, jag vet att du är en sten som varken kan skada eller vara till nytta, och hade jag inte sett Allahs sändebud
kyssa dig skulle jag inte göra det.” Här vederlade Omar det som araberna trodde en gång om den svarta stenen, men
fastställde att man ska lyda profeten, för även om man inte känner till all dess visdom är eftergivenhet och undfallenhet
till Allah och hans sändebud en befallning.

Vallfärden inger en känsla för muslimen att man kommer till Allah med ett bedjande hjärta, som säger: ”Herre, här står jag
till din tjänst. Herre, det finns ingen partner till dig. Lov och pris, kungarike och grace tillhör dig.” Med dessa ord
deklarerar man sitt avståndstagande från all slags polyteism och underkastar sig sin skapare. Detta är vad Islam vill
upprätta hos muslimen och att det ska synas på honom, för att alla är jämlika och likvärdiga inför Allah, oavsett om man är
rik eller fattig, färgad eller vit.

Vallfärden är vår förfader Abrahams (fvmh) anrop, när han sade: ”Herre! Jag har låtit några av de mina bosätta sig i en
dal, som inte är lämpad för jordbruk, nära Ditt heliga hus, Herre, och där skall de förrätta regelbunden bön. Låt
människornas hjärtan fyllas av tillgivenhet för dem [och längtan att besöka dem] så att de kan få [hjälp av dem till] si
försörjning och därför känna tacksamhet [mot Dig].”
(14:37). Detta eviga anrop har alltid riktats till muslimer: Kungör
för människorna – plikten att fullgöra – vallfärden. De skall komma till dig fots och ridande på alla slag av snabbfotade
riddjur och de skall komma från alla håll och från avlägsna trakter för att uppleva vad så är dem till uppbyggelse, och
under de välbekanta dagarna åkalla Guds namn.”

Den förbinder den förflutna tiden och den nuvarande med domedagen och deklarerar att Allahs religion är en. Vår fader
Abraham (fvmh) har kallat till denna heliga samling och muslimerna skyndar sig till Allahs heliga plats och lämnar allt
bakom sig för att besvara anropet med ett hjärta som längtar till sin Herre.

Under vår fader Abrahams (fvmh) tid var vallfärden ren från all slags mångdyrkan. ”Säg: Gud har [i uppenbarelsen] sagt
sanningen. Tro därför med Abrahams rena, ursprungliga tro, han som vägrade avgudarna sin dyrkan.”
(3:95) Men med tiden
började man vid den heliga platsen glömma Profeternas faders lära och polyteismen började infiltrera nationen av monoteism.
Med den återkom all slags förfall och osedlighet till Islam – monoteismens religion – uppenbarades med profeten Mohammed
(fvmh) för att rensa Allahs heliga hus från statyer och vidskepligheter: ”Rena Min Helgedom för alla som skall vandra runt
den och som skall resa sig [till bön] och böja rygg och knän och falla ned på sina ansikten!”
(22:26)

Såsom Allah ville, renade Profeten (fvmh) det heliga huset från mångguderiet och återställde den sann tron hos människorna.
Sedan dess har muslimerna vänt sig enbart till en skapare och förrättade vallfärden enligt sättet som vår fader Abraham
(fvmh) utförde den.

Vallfärdens principer

Allah (HoäH) har föreskrivit vallfärden av vissa skäl som vi vet visdom bakom och andra som enbart Han vet, men allt är för
muslimernas bästa. Han säger: ”De skall komma från alla håll och från avlägsna trakter, för att uppleva vad som är dem till
uppbyggelse.”

Det som muslimen börjar med är att ha avsikten med vallfärden att nå Allahs tillfredställelse, och trots att man träffar på
svårigheter och besvär känner mar sig full av krafter och energi, både män och kvinnor tack vare den starka tron på Allah.
Visst har man lämnat efter sig familjen och egendomar, men när man kommer ihåg att man har lämnat all detta för att uppleva
vad Allah har lovat sina tjänare under dessa välbekanta dagar, glömmer man allt besvär. Man anstränger sig för att rena sin
själ med bön och goda gärningar och njuter av det tillfället som man får för att träffa sina bröder och systrar som har
kommit dit från alla håll just för att uppleva denna heliga samling.

Inför denna heliga samling förbereder muslimen sig med att ta på sig ovanlig klädsel, en bit tyg, som varken är sydd eller
har fickor. Den enkla klädseln gör att alla ska se likadana ut, långtifrån livets prestige. Det enda som skiljer dem från
varandra är deras fruktan för Allah och deras goda gärningar. Denna klädsel är också tecken på att man har tagit av sig de
kläder som man har syndat i och avstår från allt som orsakar Allahs vrede. I denna klädsel står muslimen inför Allahs
ansikte full med hopp om att förlåtas och att återvända till vardagslivet som en ny människa, denna gång med en ren själ
som har lovat sin herre att den aldrig mer närmar sig det onda.

Med samma känslor, samma anda och samma bedjande hjärtan förrättar muslimerna vallfärdens riter, från det att de går runt
al-Kaaba vid ankomsten till det att de utför den sista riten. Vallfärden är dyrkan som innehåller det goda av detta liv och
dt andra. Det är under den som man upplever det liv där den minsta synden är förbjuden. ”Vallfärden [skall fullgöras under]
de kända månaderna. Den som då beger sig i väg skall så länge vallfärden varar avhålla sig från intim samvaro med kvinnor,
grovt tal samt trätor och tvister. Gud vet det goda ni gör.”
(2:197)

Under vallfärden känner man att då och nu möts, och såsom de första muslimerna har förrättat den bakom profeternas fader
Abraham gör dagens muslimer det, samtidigt som de visar sin stolthet över att de följer profeten Abrahams (fvmh) lära.
”Vem uppfyller religionens krav bättre än den som i allt underordnar sin vilja under Guds, som gör det goda och det rätta
och följer Abrahams rena, ursprungliga tro? – Abraham, som Gud utvalde till Sin förtrogne.”
(4:125)

”TROENDE! Böj ryggar och knän och fall ned på era ansikten och dyrka er Herre och gör gott – kanske skall det gå er väl i
händer!

Och sträva för Guds sak med all den hängivelse som ni är skyldiga Honom. Han har utvalt er och Han har inte lagt på er
svåra eller tunga plikter i [utövningen av er] religion, den rena, ursprungliga tro som var er fader Abrahams.

Det är Han som i gången tid och i denna [Skrift] har kallat er ’dem som underkastat sig Guds vilja’. Om detta skall
Sändebudet vittna mot er och ni skall vittna mot människorna.

Förrätta därför bönen regelbundet och erlägg allmoseskatten! Och håll fast vid Gud, er Herre och er Beskyddare – den
mäktigaste Beskyddaren och den bäste Hjälparen av alla!(22:77-78)

Allah (HoäH) acceptera oss bland dem som följer Abrahams lära, beskydda oss och hjälp oss. Amen.

Salaam, Mars-April 1996, Sida 14-16