FUNCI

Muslimernas heliga bok nämner ständigt vikten av förnuft och reflektion för att förstå saker och uppnå tro, men över förnuftet lyfter den upp begreppet Kunskap, med stor bokstav. Denna vetenskap, eller kunskap, skiljer inte bara vissa människor från andra, vilket gör dem bättre, utan hjälper också till att på djupet förstå Uppenbarelseboken, vilket inte alltid är uppenbart eller uppenbarat för vanliga dödliga.

Därför är det oerhört viktigt att veta vilken källa människor vänder sig till för att lära sig Islams principer, veta hur man frågar och vem man ska fråga. Som Koranen själv förklarar är dessa principer ibland föremål för mänsklig tolkning och därför kan det bli misstag och till och med manipulation. Endast de kloka, framför de lärda, kan ge svar baserade på rättvisa och balans.

Detta är bara ett litet urval av koranverser och hadither om denna fråga:

Då skall Gud upphöja dem bland er som är [sanna] troende och dem som har fått kunskap, till högre rang. Gud är underrättad om vad ni gör. (58:11)

Det är Han som har uppenbarat för dig denna Skrift, där det finns fast och klart formulerade budskap – de utgör dess kärna – och andra som är framställda i bilder. Men de vilkas hjärtan har farit vilse går efter sådant i Skriften som har framställts i bild, när de försöker så split och förvirring genom [godtycklig] tolkning av dess innersta mening – dess innersta mening känner ingen utom Gud. – De vilkas kunskap är fast och djupt rotad säger: ”Vi tror på denna [Skrift]; allt är från vår Herre.” Men ingen ägnar eftertanke åt [och tar varning av] detta utom de som har förstånd. (3:7)

GUD [SJÄLV] vittnar – och [så gör] änglarna och de som har kunskap – att det inte finns en annan gud än Han, Upprätthållaren av rättvisa och jämvikt; ingen annan gud finns än Han, den Allsmäktige, den Vise. (3:18)

Säg: ”Kan de som vet likställas med de som inte vet? (39:9)

Dessa liknelser framställer Vi för människorna, men bara de som har [sann] kunskap förstår dem helt och fullt… (29:43)

Hadither och visdom

Dessa ”hadith”, eller traditioner från Islams profet, talar också om vikten av visdom:

”De visa är profeternas arvingar.”

”Den bästa bland folket är mumin alim (visa), som, om denne behövs, är användbar och, om man avstår från denne, är självförsörjande.”

”Den Vise är Guds väktare på jorden.”