”I GUDS Sändebud har ni ett gott föredöme för alla som [med bävan och hopp] ser fram mot [mötet med] Gud och den Yttersta
dagen och som ständigt har Gud för ögonen. ” (al-Ahzab 33:21).

I den här versen uppmanas vi muslimer att följa profeten Muhammads (fvmh)
föredöme. Han är vår guide par excellence i livets alla aspekter. I vår jihad i Islam ingår det att vi ska anstränga oss
att följa och efterlikna profetens paradigm. Detta ingår i den islamiska trons fundament. Den första delen av shahada
(trosbekännelsen) skall vi bära i våra hjärtan och den andra delen i vår kropp. Det primära är sålunda iman (tro) på Allah
(HoäH) och att praktisera Islam efter profetens
sunna. Hans influens på vår karaktär kan således inte övervärderas, emedan han levde både som profet, statsman, befälhavare,
domare, make, far, affärsman och böneledare. Han är det klara ljus vi skall följa. ”Profet! Vi har sänt dig som ett vittne
för sanningen och som förkunnare av ett glatt budskap om hopp och som varnare, och som den som på Vårt uppdrag kallar
[människorna] till Gud, och som en ledfyr [för de vilsegångna]. ” (al-Ahzab 33:45-46).

Ett utmärkt exempel

Islam är sålunda inte stela doktriner, utan ett praktiskt levnadssätt för oss idag. Mohammads (fvmh) sahaba (följeslagare)
såg i honom den mest sannfärdiga, medkänsliga och fromma människa som någonsin satt sina fötter på den här jorden. Han var
känd i sin omgivning som al-Amin (den pålitlige). Vi muslimer uppmuntras anta profetens goda moral och låta hans sunna
gradvis bli en del av vår personlighet. Profeten delade med sina sahaba av det han ägde både andligt och materiellt. Han
hade en lugn natur, gick harmoniskt och var mycket mjukhjärtad. ”Hans moral var Koranen” sade hans fru Aisha. Världen
presenterade sig för honom med all sin förlustelse och lockelse, hans arméer gick segrande fram, men hans liv förblev i
tawakul(gudsförtröstan) och enkelhet. Med bakgrund av hans utmärkta exempel kan vi idag bygga upp en stark och enad umma
(islamisk kommunitet). Det är sålunda en nödvändighet att stärka vårt islamiska levnadssätt för att bygga upp ett mer
andligt och rättvist samhälle grundat på en god etik. Allah (swa) har i sin barmhärtighet genom hela historien gett
människan en klar vägledning genom sina profeter, för lycksalighet och frälsning i såväl dunia (Jordelivet) som akhira (det
kommande livet) ”[Men] de som tror och lever ett rättskaffens liv [skall stiga in i] lustgårdar, vattnade av bäckar – detta
är den stora segern! ” (al-Burudj 85:11).

Andlig stagnation

Men det är en realitet att människan i sin rigida åskådning vanligen vänder sig bort och förlitar sig på sitt förnuft
allena. Idag kan vi se runtomkring oss produkten av ambitionerna att skapa ett mänskligare samhälle, t ex
julkommersialismen eller missbruk av alkohol. Historien är som en öppen bok för oss att ta lärdom ur. Inte senare än
femtio år efter profetens död inleddes en andlig stagnation i den s.k. muslimska världen pga. avvikelse från sirat
allmustaqim (den rätta vägen), vilket utvecklade splittring och förtryck från etablissemanget. Konsekvenserna blev
ödesdigra i slutet av sjuttonhundratalet när det saknades ett andligt vapen mot kolonialmakterna. Idag finns det
förhoppningar, om än små att föra oss in i en tid av mer värdighet och uppriktighet gentemot vår religion. Vår hängivenhet
för Islam blir avgörande för dess framgång eller förfall. ”Änglavakter [omger] människan – de går framför henne och bakom
henne – och skyddar henne på Guds befallning. Gud förändrar inte människornas villkor, förrän de ändrar sitt sinnelag… ”
(Al-Rad 13:11).

De lärdas brister

Ulemas (de lärdas) konservativa inställning till tajdid (förnyelse) och ijtihad (nytolkning) kan ha varit betydelsefulla
faktorer bakom dagens passivitet. I min mening har ulemas överbetonat taqlid (tradition) och varit begränsade i sin
tillämpning i specifika delar av sharia (den islamiska lagen), som t.ex. familjelagstiftning och huvudstraffen.

Egentligen är sharia ett allomfattande lagsystem som måste förstås och tillämpas i sin helhet. För en reformation av dagens
samhälle är det nödvändigt att det sker en andlig förfining underifrån genom medvetna förändringar av människors karaktärer.
Det är bara vår generation muslimer som kan hjälpa framtidens muslimer mot en sann islamisk nahda (renässans). I denna
process är profeten Muhammads (fvmh) sunna en behövlig och klar vägledning.

Betona kunskap och vetande

Angående självkritik kan man fråga sig huruvida umma i Sverige är framgångsrik i sin verksamhet och dawa (kallelse), och om
inte, var bristerna finns. I Salaam nr 10/92 nämnde Maryam Kanjah just denna brist på rekreationsverksamhet, för att
studera din (religion), föra dialog och besöka föredrag. Bara i en sådan miljö som betonar ilm (kunskap och vetande) kan
en genuin aktiv islamisk rörelse skapa rötter och växa sig stark. En nackdel för de svenska konvertiterna och får oss icke
arabisk talande i allmänhet är att vi tyvärr inte ofta kan delta i de föredrag som hålls. Man borde undersöka vilka
möjligheter det finns får utökade former aven enhetlig aktiv islamisk verksamhet i Sverige får oss muslimer, både araber,
svenskar, bengaler, turkar mm.

Det är sålunda den islamiska universalismen visar sitt majestät. ” … Bland efterföljarna av äldre tiders uppenbarelser
finns [även] redbara människor, som under nattens timmar läser högt ur Guds budskap och faller ned på sina ansikten [i
tillbedjan]. De tror på Gud och på den Yttersta dagen och de anbefaller det som är rätt och förbjuder det som är orätt och
de tävlar om att göra gott. De hör till de rättfärdiga. ” (Ali Imran 3: 113-114).

Salaam Nr 3, 1993, Sida 3-5