”Tack vare Edward Snowden vet vi att när det gäller att tillåta maximal frihet för säkerhetstjänsterna, skiljer Barack
Obama inte sig från George W. Bush. Men finns det andra likheter? Blir Syrien för Obama precis samma sak som Irak
blev för Bush?” frågar sig Rostovski i sin kolumn för den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Vid mötet i FN:s säkerhetsråd den 5 februari 2003, dök den amerikanska utrikesministern Colin Powell med en flaska
vitt pulver, han sa att det var Anthrax med vilket Saddam Hussein hotade världens säkerhet, och han visade andra bevis
som han sade bevisade att Irak producerade massförstörelsevapen. Den 20 mars 2003 en internationell koalition ledd av
USA ingrep i Irak utan godkännande av säkerhetsrådet i FN och utan att FN utredarna hunnit presentera sina slutsatser
om de irakiska arsenalerna.

Washington är ”nästan säkert” att Bashar Al Assads regering använde kemiska vapen, fördömde i måndags USA:s
statssekreterare John Kerry. USA kommer att bestämma sitt agerande i Syrien oberoende av FN-resolutioner, rapporterade
två dagar efter Marie Harf, talekvinnan för USA:s Stats Department, som svar på nyheten att organisationens utredare
skulle samla in prover till och med den 1 september. Samtidigt amerikanska underrättelsetjänstemän filtrerade
uppgifterna att man inte kan relatera de kemiska angreppen i Syrien direkt med Bashar al Assads regering.

”De har inte gett några konkreta fakta som ’Personen A säger detta och gjorde det’, bara att de hade avlyssnat
kommunikation som behandlade det kemiska angreppet” kommenterade under tiden den republikanska kongressledamot Eliot
Engel, efter slutet av informationsmötet som Obama administrationen hade anordnat för kongressens ledare i vilket han
hade deltagit i torsdags.

Både nu som för 10 år sedan de främsta förespråkarna för militära insatser var Washington och London, som påpekade
att användningen av massförstörelsevapen var en oförlåtlig ”moralisk oanständighet” som bör straffas och som hotade
deras nationella säkerhet, deras ”grundläggande intressen” och även deras allierade i regionen. Den enda skillnaden är
att den här gången brittiska parlamentariker vägrade att delta i en militär aktion utomlands, i torsdags röstade
underhuset mot intervention i Syrien. Både premiärminister David Cameron, som försvarsministern, Philip Hammond,
lovade att respektera nationens vilja och bekräftade att Storbritannien inte kommer att delta i ett angrepp. ”Vi har
dragit lärdom av Irak” sade oppositionsledaren Ed Miliband.

Det är anmärkningsvärt att experter betonar likheterna inte bara i förberedelser från båda kampanjerna, men också i
dess konsekvenser, gerilla och terrorism över decennier. Det största hotet mot USA:s säkerhet är Al Assads fall,
varnade den dåvarande biträdande chef för CIA, Michael Morell. Enligt honom skulle detta leda till att al-Qaida tar
över makten. Kom ihåg att den extremistgruppen al Nusra Front, en gren av al-Qaida, är en mycket inflytelserik
rörelse inom leden av de beväpnade syriska rebellerna.

Varken USA eller dess allierade i Mellanöstern, däribland Saudiarabien, har föreställt sig vad de kommer att behöva
ta itu med vid en militär insats i Syrien, varnar, i sin tur, journalisten Jurij Matsarski. ”Det kommer att bli ett
storskaligt gerillakrig utan motstycke i Mellanöstern och som kan pågå i ett decennium, och i vilken kommer att delta
miljontals människor” hävdar han.