Raeesa Ebrahim – The Muslim Vibe
Den här artikeln representerar endast författarens åsikter, och inte nödvändigtvis TMV eller Islamiskt Forum som helhet.
”Stödjer du Hamas?”
Detta är en svår fråga att besvara, vilket har blivit uppenbart från otaliga Piers Morgan-intervjuer där Pro-Palestina förespråkare har ställts på plats. Deras svar avgör deras trovärdighet. Det kommer antingen att förstärka dem eller bryta dem.
Som sydafrikan vet jag att om apartheid fortfarande existerade idag, skulle den frågan också ställas till journalister, forskare och förespråkare, ”Stöder du ANC?”
Frågan i sig är upprörande nog, men vad som är ännu mer upprörande är när den tillfrågade till slut svarar: ”Nej, jag stöder dem inte, de måste utrotas.” En besvikelse är att de ofta är muslimer.
Det är förståeligt, de kanske vill bevara sina karriärer eller image, dessa är giltiga skäl och kan tyvärr vara nödvändiga i väst för att bevara ens säkerhet, oavsett om du faktiskt håller med påståendet eller inte. Vissa förespråkare går dock så långt som att dra linjen genom att hänvisa till Hamas och andra befrielsegrupper inom Palestina som terrorister.
Detta är inte det korrekta sättet att gå tillväga för att besvara den här reducerande frågan. För att helt förstå det måste vi gå djupare, vi måste undersöka Hamas själva existens, lagen och ett islamiskt perspektiv. Svaret du hittar här kan överraska dig.
Hamas i sammanhanget
Så enkelt som möjligt står Hamas för Islamic Resistance Movement. Det är en politisk och militär organisation som grundades 1987 i början av den första intifadan. (1)
Det härrörde från den minskande populariteten för Palestinian Liberation Organization (PLO) med tron att väpnad kamp var det enda sättet att uppnå Palestinas befrielse och att andra befrielsegrupper gav efter för sionistiska krav. Dess ståndpunkt från och med 2017 är enkel, den förkastar israelisk stat och accepterar 1967 års gränser för palestinsk stat med Jerusalem som huvudstad och rätten att återvända för palestinska flyktingar. (2)
Det är ingen hemlighet för dem som är villiga att lära sig och förstå att Hamas ideologi inte är rotad i antisemitism utan i antisionism. Sionism är en politisk ideologi som myntades 1885 av Theodore Herzl, uppbackad av vit supremacistisk imperialism för att upprätta en judisk nationalstat, som tror att Palestina är gudagivet för judar.
Judendomen är dock en månghundraårig abrahamisk tro, det är en religion och man bör se till att inte blanda ihop de två. Efter judarnas brutala lidande under andra världskriget välkomnades de till ett befintligt Palestina som flyktingar, men antisemitismen de mötte i Europa stärkte sionismens radikala ideologi.
Sionismen – inte judendomen – är vad som berövade palestinierna och fråntog dem deras förfäders hem. Det är alltså inte judendomen, utan sionismen som Hamas avser att utrota för det är denna ideologi som resulterade i ockupationen och etnisk rensning av Palestina.
Mainstreammedia vill få dig att tro att Hamas är Israels fiende, men Hamas, som framgår ovan, kom till först 1987 medan staten Israel bildades 1948. Andra populära palestinska organisationer kom till efter den första Nakba i 1948. Det var under åren som följde, som fördrivna palestinier skulle börja ta till vapen i motstånd mot den israeliska ockupationen.
Det är precis detta man bör förstå – att dessa militanta grupper som Hamas faktiskt var ett svar på ockupationen. Tvärtemot vad många tror är de inte Israels naturliga fiender, det är faktiskt tvärtom. Innan de sionistiska planerna på att ockupera Palestina levde judar, muslimer, kristna, druser och många andra i fred i Palestina, det var inte förrän den sionistiska konstruktionen var på plats som frön till oenighet såddes.
En läxa från en framgångssaga, vars befrielse uppnåddes genom liknande taktik som Hamas, Sydafrika. Urbefolkningen var föremål för segregation och apartheid, vars förespråkare trodde att Gud hade gett dem landet och att de kunde införa de lagar som var nödvändiga för att kontrollera icke-vita och behandla dem som undermänniskor.
Icke-vita sydafrikaner var föremål för separata bekvämligheter, separata skolor, förbjudna mellanäktenskap, bantustanser och mer. Och i motstånd mot det bildade ANC sin militanta flygel, uMkhonto weSizwe (MK) 1961. Det var ett svar på den då formella och legaliserade apartheidregimen. I Nelson Mandelas ”I Am Prepared to Die”-tal uttalade han att våra frihetskämpar,
”…kom till slutsatsen att eftersom våld i detta land var oundvikligt, skulle det vara orealistiskt och fel för afrikanska ledare att fortsätta predika fred och icke-våld i en tid då regeringen mötte våra fredliga krav med våld. Denna slutsats var inte lätt att komma fram till. Det var först när allt annat hade misslyckats, när alla kanaler för fredlig protest hade stängts av för oss, som beslutet togs att inleda våldsamma former av politisk kamp och att bilda uMkhonto weSizwe. Vi gjorde det inte för att vi ville ha en sådan kurs, utan enbart för att regeringen inte hade lämnat oss något annat val.”
Det var inte bara ANC utan många andra befrielseorganisationer som då utpekades som terrorister, Nelson Mandela själv var en av dem långt efter att han tjänat som Sydafrikas första demokratiska president. (3)
En mans terrorist är en annan mans frihetskämpe. Detta är inte olikt den väpnade kamp som Hamas tar upp. I ett annat sammanhang är Hamas en islamisk organisation och därför måste deras syften analyseras ur ett islamiskt perspektiv.
Det islamiska perspektivet
Islam och Koranen ser inte på acceptans av nederlag som ett islamiskt värde, den erkänner att som människor är det naturligt att motstå ockupation och tyranni. Som muslim är det i detta sammanhang man måste överväga svaret på frågan ”Stöder du Hamas?”
Förtryckarna säger att Islam är en våldsam religion bara för att den inte uppmuntrar en att vara självbelåten med det förtryck de försöker genomdriva. De förväntar sig det av de förtryckta, att de kommer att sitta bredvid och acceptera de grymheter som begås mot dem eller bli stämplade som skurken för att de står upp mot det.
I verkligheten är våld inte en inneboende egenskap hos Islam, det är en sista utväg när inga andra vägar för fred finns. Det är en rättighet som ges till oss av Allah där det är nödvändigt. Krig var en realitet på profeten Mohammeds tid, frid vare med honom och Koranen skräder inte orden.
TILLÅTELSE [att kämpa] har de mot vilka ett orättfärdigt krig förs – och Gud har makt att ge dem stöd… (22:39 I över 13 år var muslimer tvungna att ha tålamod när de meckanska hedningarna begick alltmer förtryckande misshandel mot dem, deras sista utväg var att ta till vapen när den Allsmäktige uppenbarade denna vers för profeten Mohammed och tillät dem att agera i självförsvar.
Det finns naturligtvis villkor som avslöjas i nästa vers, de som i strid mot all rätt jagas bort från sina hem därför att de säger: ”Gud är vår Herre!” Hade inte Allah stöttat bort ’angrepp från’ vissa människor med hjälp av andra, skulle förstörelsen säkert ha gjort anspråk på kloster, kyrkor, synagogor och moskéer där Allahs namn ofta nämns. Allah kommer säkerligen att hjälpa dem som står upp för Honom. Allah är verkligen Allsmäktig.” (Koranen 22:39-40).
Detta gäller i praktiken de som har blivit utvisade från sina hem, utsatta för religiös förföljelse och förtryck. Versen utsträcker tydligt skydd inte bara till muslimer, utan andra människor i boken. Det här är Jihad.
Jihad har blivit något av ett smutsigt ord som ett resultat av mainstream-berättelsen, men det betyder helt enkelt ”kamp”. I den islamiska kontexten är en del av vad den omfattar en kamp mot Islams fiender. Islamiska principer som rättvisa, jämlikhet, mänsklig värdighet och liv har också blivit universellt erkända värden och fiender till dessa värden är också fiender till Islam.
Det är ingen hemlighet att Israel är byggt på rasism, kolonialism och många andra former av trångsynthet, deras grundläggande övertygelser har resulterat i dödsfall och misshandel av muslimer, kristna och till och med färgade judar. Israel hävdar sin rätt att existera på etnisk-religiös överhöghet, detta är inte judendom, utan sionism, en kränkning av moralen och värderingarna i alla Abrahams trosriktningar.
”Hela mänskligheten är från Adam och Eva, en arab är inte överlägsen en icke-arab och inte heller en icke-arab är överlägsenhet en arab, inte heller är en vit överlägsen en svart eller en svart är överlägsen en vit förutom genom fromhet och god handling.” (4)
Det bör följa att där en enhet som Israel utför en kränkning av mänskligheten och islamiska värderingar genom ockupation, folkmord och brott mot mänskligheten, uppmuntras de förtryckta att ta till vapen mot dem.
Israel förföljer palestinier för deras etnicitet såväl som deras tro. (5) Palestina är hem för den tredje heligaste platsen i Islam, Masjid Al-Aqsa och området runt det är heligt, det är Jesus födelseplats, det är ett heligt land och därmed skyldigheten att skydda det i överensstämmelse med dessa principer är av ännu större betydelse. Så, Hamas är islamiskt berättigad i sin existens.
Man måste vara försiktig med att beskriva detta som ett heligt krig, det är det inte. Medan Hamas motiveringar har sina rötter i tro, är Israels motiv endast i namnet. Även om de hävdar att Palestina är en fristad för det judiska folket, är det knappast i linje med judiska religiösa värderingar att vanhelga, förstöra och slakta. Detta uppdrag är inte heligt, i själva verket är många israeler paradoxalt nog ateister. (6)
Det är ett nybyggare-kolonialt och rasistiskt uppdrag, strävat efter att etniskt rensa ursprungsbefolkningen och skapa en egen stat som den sydafrikanska apartheidregimen hade gjort tidigare.
Hamas uttalade avsikter har bara någonsin varit att befria Palestina från sionismen och att uppnå en vapenvila. De har inte åtagit sig att utföra ett folkmord på judar, som israeler har åtagit sig att utföra ett folkmord på palestinier. Hamas har bara krävt att deras fientligheter mot dem ska upphöra och att ockupationen upphör. Deras är ett uppdrag av självbestämmande i linje med Koranen såväl som internationell lag.
Även om man kanske inte håller med om väpnad kamp, så måste man som muslim förstå att
DET ÄR en plikt för er att strida och detta är förhatligt för er. Men det kan hända att något är er förhatligt och [ändå] är detta ett gott för er; och det kan hända att ni älskar något och [ändå] är detta ett ont för er – Gud vet, men ni vet inte. (2:216)
Den internationella lagen
Internationell rätt är ett intrikat nät av lagar, fördrag, regler och förordningar som införts och följs av det internationella samfundet och av utropade värnare av lag, ordning och fred som FN.
Lagen och dess tillsynsmän har blivit föremål för ökad granskning under det senaste året för sin bristande effektivitet och ändamålsenlighet. Ändå är det användbart att analysera utsikterna för Hamas genom denna lins.
Internationell humanitär rätt är ett område inom internationell rätt som specifikt handlar om lagen om väpnade konflikter. Den handlar om de stridande parternas skyldigheter att balansera behovet av att tillgripa krig med humanitetsprincipen, skydda civila och begränsa krigets negativa konsekvenser.
Genèvekonventionerna är tillämpliga på detta område och har ratificerats av både Israel och Palestina. Det enda part som verkar strunta i sina skyldigheter enligt detta fördrag är Israel.
Artikel 2 i detta fördrag anger att Genèvekonventionerna gäller för fall av förklarat krig eller väpnad konflikt och för alla fall av total eller partiell ockupation. Det är ett faktum att Palestina är en erkänd stat med rätt till självbestämmande och suveränitet. (7) Det är också ett faktum att Israel bedriver en olaglig ockupation av Palestina. (8)
Av detta följer att det råder ett tillstånd av väpnad konflikt mellan dem. Tilläggsprotokoll 1 erkänner också vissa typer av nationella befrielserörelser som parter i en väpnad konflikt, vilket Hamas uppenbarligen är.
Tilläggsprotokoll 1 säger att ”väpnade konflikter där folk kämpar mot kolonial dominans och främmande ockupation och mot rasistiska regimer i utövandet av sin rätt till självbestämmande, enligt stadgan för Förenta nationerna och deklarationen om internationella principer. Lag om vänskapliga relationer och samarbete mellan stater i enlighet med Förenta Nationernas stadga” är också tillämplig. (9)
Vidare bekräftar FN:s generalförsamlings resolution 37/43 legitimiteten för folkens kamp för självständighet, territoriell integritet, nationell enhet och befrielse från kolonial och utländsk dominans och utländsk ockupation med alla tillgängliga medel, inklusive väpnad kamp.
Man måste komma ihåg att denna resolution antogs 1982, en tid då Sydafrikas väpnade kamp nådde nya höjder. Denna resolution hade effekten av att legitimera vår kamp för frihet, så varför finns det en dubbelmoral? Varför blir Nelson Mandela ihågkommen som den hjälte han var, men Yahya Sinwar som terrorist?
Själva begreppet apartheid har sitt ursprung i Sydafrika och har blivit ett brott mot mänskligheten, men när den fortsätter att belägra Palestina, (10) förblir den ostraffad?
Det är tydligt att internationell rätt inte bara erkänner rätten att göra motstånd utan uppmuntrar och legitimerar den, även genom väpnad kamp som är den filosofi som Hamas antagit. Enligt lag har Hamas all rätt att bilda, ta till vapen mot sin förtryckare och göra motstånd.
Så, stöder du Hamas?
Som sydafrikan, medlem av Born Free Generation, är jag benägen att omformulera detta och fråga om jag håller med ANC? Svaret måste vara balanserat. Håller jag med om den taktik de använde under apartheid, inte nödvändigtvis.
Saker som 1986 års bilbomb, olika bombningar av statliga enheter, 1970-talets sabotagekampanj och till och med landminkampanjen i slutet av 1980-talet var destruktiva, dödade ofta civila i processen och jag skulle inte hålla med om taktiken, men syftet är det som måste inte gå vilse här.
Syftet med ANC var inte olagligt. Det är bara naturligt att man inte kan hålla med om taktiken eller politiken hos grupper som ANC och Hamas, men vi kan inte kasta ut barnet med badvattnet.
De farhågor som togs upp angående kränkningar av mänskliga rättigheter och Genèvekonventioner angående ANC:s taktik lämnades inte okontrollerad. Efter att apartheid upphörde inrättades sannings- och försoningskommissionen som höll ANC ansvarigt för vad den ansåg kränkningar av mänskliga rättigheter. (11) Internationell humanitär rätt borde ha upprätthållits av ANC, men vad som måste noteras är att detta kom efter.
Den kom efter ockupationen och efter kampen, den kom efter den väpnade kampen eftersom man aldrig kan veta vad som var nödvändigt när det fortfarande är nödvändigt, man kan aldrig vara proportionalitets domare där det inte finns någon proportion i kampen.
På samma sätt som du, Piers Morgan, eller din läsare, var vi inte där under apartheid och vi är inte där i Gaza. Vi är privilegierade nog att göra dessa bedömningar, men det palestinier som är engagerade i väpnad kamp gör är att överleva med alla nödvändiga medel. Dom och ansvar kan endast åläggas efter att det legitima syftet har uppnåtts.
Det är inte för oss att klandra ett ockuperat folk för att de gör vad de anser är nödvändigt och proportionerligt för deras överlevnad och motstånd. Vi kan aldrig föreställa oss vad de behövde göra och som ANC, är våld inte något man enkelt vill utöva.
Skygg inte för den här frågan, klumpa verkligen inte ihop Hamas med ”terrorister” när de verkliga terroristerna är Israel och dess möjliggörare. Det är en fråga om perspektiv.
Vad du inte kan förneka är rätten att göra motstånd och att försöka hävda att både juridiskt och islamiskt kan Hamas och andra befrielsepartier göra saker som verkar fula eller moraliskt tvivelaktiga för dig, men du kan inte tala om deras motiv. Det är vi som har rinnande vatten, elektricitet, tak över huvudet och är så långt borta som vi är från det våld som vi till och med kan inte tänka oss sker för att ifrågasätta etiken och moralen i en befrielserörelse som Hamas.
Vad som är obestridligt är att de är ett förtryckt folk i juridisk och islamisk mening, och de har all rätt att göra motstånd.
De rätta frågorna att ställa är ”Stöder du folkmord?”, ”Stöder du etnisk rensning?”, ”Om dina barn och ditt hem med våld togs ifrån dig av någon som sa till dig att de är etniskt och religiöst överlägsna dig, vad skulle du göra? Skulle du acceptera nederlag eller slåss?”
Det är märkligt att människor kan resonera med Upproret, tro att de skulle motstå Capitolium och utmana Imperiet, men när det kommer till denna mycket verkliga fråga är de inget annat än vad de säger sig stå emot.
Referenser
1 The Hundred Years’ War on Palestine: A History of Settler Colonial Conquest and Resistance Khalidi, Rashid I s 103-104
2 https://www.aljazeera.com/news/2017/5/2/hamas-accepts-palestinian-state-with-1967-borders
3 https://time.com/5338569/nelson-mandela-terror-list/
4 Den sista predikan av profeten Mohammed, Musnad Aḥmad: nej. 22978.
5 https://www.youtube.com/watch?v=FGO_24WT3i0&ab_channel=IslamChannel https://www.youtube.com/watch?v=HNd-FPBNeig&ab_channel=TheRealNewsNetwork
6 https://www.maariv.co.il/journalists/Article-727017
7 FN:s generalförsamlings resolution 3236
8 FN:s generalförsamlings rapport A/77/328
9 ICRC
10 Romstadgan
11 Promotion of National Unity and Reconciliation Act 34 från 1995
Originaltext: “Do you support Hamas?”: A Legal and Islamic Perspective