Islamonline
Ingen tvekan om att muslimer uppmanas att sträva hårt för att komma nära Allah med alla former av tillbedjan, de borde ta det som högsta prioritet. De får dock instruktioner om att vad de än gör så ska de inte avvika från de läror och principer som fastställts av den ädle profeten Mohammed, frid vare med honom. Han har satt upp en lysande modell för oss som vi bör följa för att hålla fast vid den rätta vägen. Därför är det mycket viktigt för en engagerad muslim att se till att hans tillbedjans handlingar har grund både i Koranen och Profetens sunna.
I detta avseende säger den framstående muslimske forskaren Sheikh Yusuf Al-Qaradawi: Profeten var angelägen om att fasta under månaden Shaban mer än han var under andra månader. Aishah rapporterade att profeten aldrig fastade under en hel månad utom i Ramadan. Detta motbevisar vad vissa människor gör, fasta i tre månader i följd: Rajab, Shaban och Ramadan, följt av sex dagars Shawwal. Det vill säga, de börjar fasta i början av Rajab fram till den sjunde Shawwal, och lämnar inget annat än dagen för Eid al-Fitr. Varken profeten eller hans följeslagare eller ens deras efterföljare rapporterades ha gjort det.
Profeten brukade fasta några dagar i varje månad. Aishah sa att profeten ibland skulle iaktta fasta kontinuerligt, i den utsträckning som hans följeslagare trodde att han aldrig skulle bryta fastan, och i andra tider skulle han avstå från att fasta i den utsträckning som de trodde att han aldrig skulle fasta igen.
Profeten fastade vanligtvis på måndagar och torsdagar och tre dagar i varje månad (den 13:e, 14:e och 15:e). Han brukade ibland fasta varannan dag, efter profeten Dawuds mönster, frid vare med honom. Han gjorde till och med detta klart: ”Det bästa sättet att fasta i Allahs ögon är det från Dawud, som brukade observera fastan varannan dag.”
Profeten brukade observera fasta i Shaban mer än han gjorde under andra månader. Detta var ett slags självförberedelse inför Ramadans ankomst, det vill säga att agera som någon sorts träning inför Ramadan. Men det finns inga textmässiga bevis för att det finns specifika dagar i Shaban då fasta är lovvärt. Det är i stort sett otillåtet för en att föredra vissa dagar för att iaktta frivillig fasta eller vissa nätter för att utföra nattböner, utan någon juridisk grund för den handlingen. Religiösa handlingar lämnas inte för människans nycker. Snarare är de föremål för gudomlig lagstiftning. Att specificera vissa tider och platser för tillbedjan och beskrivningen av olika tillbedjanshandlingar är alltså det gudomliga, inte det mänskliga.
