IIF Redaktion
Ännu ett tecken på den misslyckade integrationspolitiken är när ministrar propagerar för att tvinga ”invandrarflickor” till sexundervisning och idrottslektioner i DN Debatt. Utgångspunkten att invandrare och i synnerhet religiösa invandrare är ett problem och att man måste tvinga på människor de enligt svenska mått rätta värderingarna är en tydlig signal om en inte alls så trevlig människosyn. Tror man att folk från andra länder inte vill eller möjligen inte förstår sitt eget och sina barns bästa? Det är en etnocentrisk och arrogant attityd som kommuniceras i debattartikeln. Självfallet har läroplanen inte kommit till av en slump men man kan väl heller inte mena att den är på något sätt ett uttryck för en världsomspännande sanning?
Uppfattningen att muslimer inte vill att deras barn, i synnerhet döttrarna, ska idrotta eller lära sig grundläggande sexualkunskap är okunnig och fördomsfull. Ironiskt är att man som muslim inte bara får utan även uppmuntras till att lära sig att simma och andra sporter. Med en öppen dialog med föräldrarna och en smula ödmjukhet inför att synen på nakenhet kan skilja sig åt i olika kulturer så borde idrottsundervisningen inte på något sätt leda till några problem. Då det gäller sexualiteten så är inte heller den något tabubelagt bland muslimer. Man kan läsa i Koranen om hur barn blir till, samt en del om den sexuella relationen mellan makar.
Problemet är snarare om skolan misslyckas med att förmedla syftet med sexualundervisningen och vad man tar upp under lektionerna och i stället för att möta föräldrarnas oro befriar barn från undervisningen utan diskussion. Detta förhållningssätt ska man inte skuldbelägga föräldrarna för, utan i stället rikta fokus på skolans personal som misslyckas med att skapa förtroende hos barnens föräldrar och de politiker som inte ställt krav på en skola som verkligen är till för alla.
Vad som verkar saknas i skolan är kulturkompetens hos personalen och förmåga att på ett bra sätt möta föräldrars frågor och oro. Självklart ska man inte befria elever från vissa moment i undervisningen utan förklara, diskutera och tillsammans med föräldrarna hitta lösningar som gör att alla tryggt känner att de kan skicka sina barn till skolan att delta i alla undervisningsämnen. Låt oss slippa en skola där barn redan i de lägre årskurserna ska behöva känna att de är avvikande och att de och deras föräldrar inte är okej. Låt det finnas plats för mångfald i stället för den enfald som uttrycks i att försöka tvinga alla in i exakt samma form.
