Abd Allah ibn Amr (mGvnh) berättade att Profeten (fvmh)
sade: ”Den som äger fyra av följande egenskaper är en hycklare, och den som har endast en av dem har en hycklares beteende
tills dess att han blir av med det. När han talar ljuger han. När han träffar en överenskommelse bryter han det. När han
lovar något, uppfyller han inte det och när han blir arg, glömmer han inte det.” (1) (Al Bukhari och Muslim)

Om detta ämne berättade Abu Hurairah (mGvnh) att Profeten (fvmh) sa: ”Hycklarens tecken är tre: När han talar, ljuger han;
om han lovar något, uppfyller han inte sitt löfte och om man litar på honom, bedrar han en.” (Al Bukhari och Muslim)

Det finns två typer av hyckleri:

1. Den störa hyckleri: Den består i att uttrycka tro på Allah, Hans änglar, Hans böcker, Hans Budbärare och den Sista
   Dagen, trots i djupet av sitt hjärta inte tror på det.

2. Den mindre hyckleri: Den gäller våra handlingar, man säger att man har en god avsikt medan man döljer en dålig.

Denna typ av hyckleri har fem olika egenskaper som nämns i denna hadith:

Det första är att ljuga för dem som tror vad man säger. Profeten (fvmh) sade om det: ”Det är ett svek att ljuga för din
muslimska bror medan han tror på vad du säger.”

Den andra är att inte uppfylla det man lovar, den delas i två typer:

• Att ge ett löfte med avsikt att inte uppfylla det. Detta är den sämsta av de två. Al Auza’i sade: ”Om en person säger,
  InshAllah (om Allah vill) samtidigt som han/hon inte tänker uppfylla sitt löfte, han/hon är en lögnare.”

• Att ge ett löfte med avsikt att uppfylla det men sedan uppfylls inte det utan anledning eller ursäkt.”

Den tredje är att medvetet avvika från sanningen när man diskuterar.

Profeten (fvmh) sade: ”När ni söker efter mitt beslut i era diskussioner och dispyter, det kan vara så att en av
motståndarna är bättre på att lägga fram sina argument än andra och jag bedömer enligt vad jag hör. Om jag dömer i någons
fördel som inte förtjänar det, bör denne undvika att skada sin brors rättigheter eftersom det kommer att leda till
Helvetet.” (2) (Al Bukhari och Muslim)

Om någon när han/hon argumenterar för religiösa eller världsliga ting lyckas vinna med falska argument och försvagar
sanningen, då begår han/hon en stor synd. Ibn Umar (mGvnh) berättade att Profeten (fvmh) sa: ”Den som talar för något som
är inte sant och är medveten om det drar till sig Allahs vrede tills han ångrar sig.” (Ahmad och Abu Daud)

Den fjärde är att inte respekterar det avtalat.

Allah (HoäH) befaller muslimer att följa sina
överenskommelser: Och håll vad ni lovar; ni kommer att ställas till svars för [era] löften. (17:34) Han säger också:
Stå fast vid förbundet med Gud när ni gör ett högtidligt åtagande, och bryt inte [era] eder efter att ha bekräftat dem
och tagit Gud till er borgensman; Gud har kännedom om vad ni gör. (16: 91) och De som för en ynklig vinst förnekar
förbundet med Gud och de eder som de har svurit, skall inte få del av det eviga livets goda och på Uppståndelsens dag skall
Gud varken tala till dem eller se på dem, och Han skall inte rena dem [från synd]; ett svårt lidande väntar dem. (3:77).

Att bryta överenskommelser är förbjudet även om de har träffats med icke muslimer. Detta gäller alla avtal där parterna var
överens oavsett om det handlar om kommersiella, civila, eller andra frågor.

Den femte är att svika när någon har anförtrott sig till dig:

En muslim bör återlämna vad han har fått i förtroende. Allah (HoäH) säger: GUD befaller er att till den rättmätige ägaren
återlämna det som ni fått er anförtrott (4:58) och Troende! Försök inte föra Gud och Sändebudet bakom ljuset och svik inte
med vett och vilja de förtroenden som ni får ta emot (8:27)

Denna hadith om vad som kännetecknar en hycklare kommer från det som Allah säger i sin bok: NÄR HYCKLARNA kommer till dig
säger de: ”Vi vittnar att du är Guds Sändebud!” Men Gud vet att du är Hans Sändebud, och Gud vittnar att hycklarna ljuger.
(63:1) Och det finns sådana bland dem som ger Gud detta löfte: ”Om Han skänker oss något av Sitt goda skall vi sannerligen
ge till de fattiga och vi skall leva ett rättskaffens liv.” Vet de inte att Gud känner deras tysta tankar och deras hemliga
överläggningar, och att Han har full kännedom om allt som är dolt [för människor] Dessa [hycklare] talar föraktfullt om dem
av de troende som i sina offergåvor ger mer än de är skyldiga att ge och hånar dem som inte har annat att ge än [det magra
resultatet av] sitt eget arbete. Gud skall låta deras hån återfalla på dem själva – ett svårt lidande väntar dem. (9:75-77)
Han säger också: Vi erbjöd himlarna och jorden och bergen ansvaret [för förnuft och fri vilja], och de avböjde av ängslan
[att inte kunna bära] det; men människan – alltid beredd till synd och dårskap – tog det på sig. Därför straffar Gud de män
och de kvinnor som hycklar och de män och de kvinnor som sätter medhjälpare vid Hans sida och därför vänder Sig Gud till de
troende männen och de troende kvinnorna och innesluter dem i Sin nåd. – Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig. (33:72-73)

Det minsta hyckleri består av skillnaden mellan den avsikt man uttrycker och den man döljer mellan orden och hjärta.

Det berättas att Umar (mGvnh) sade i en predika: ”Vad jag är mest rädd för er del är en kunnig hycklare.” Folket frågade:
”Hur kan en hycklare kan vara kunnig?” Han svarade: ”Det är en som talar med visdom och handlar orättvis.”

Ett av de värsta dragen hos den minsta hyckleri är att göra något och säga att man vill göra gott medan det i själva verket
är det ont för ett personligt syfte. I detta fall personen i fråga inser att den uppnår sitt syfte genom bedrägeri och
människor är glada och berömmer honom/henne för hans/hennes bedrägliga beteende. Allah, den Starkaste, säger följande i
Koranen om hycklarna: OCH DET finns de som uppförde en moské för att vålla skada, sprida otro och splittra de troende och
som en utpost för dem som förut kämpade mot Gud och Hans Sändebud. De kommer att bedyra: ”Vi ville bara göra gott”, men Gud
är vittne till att de ljuger. (9:107) Tro inte att de som gläder sig åt det som de [anser sig ha] uträttat men också
gärna vill få beröm för vad de inte har gjort – tro inte att straffet för dem skall utebli; nej, ett svårt lidande väntar
dem. (3:188)

När Profetens följeslagare förstod att hyckleri var en diskrepans mellan vad som öppet deklareras och vad som finns inne i
hjärtat, blev mycket oroad. Det står i Saheeh Muslim att Handhlah Al Usaidi mötte Abu Bakr och började gråta. Abu Bakr
frågade honom ”Vad händer? Handhlah svarade ”Jag uppför mig som en hycklare. När vi är med Profeten (fvmh) och han nämner
paradiset och helvetet, är det som om vi ser det. Men när vi går tillbaka till våra fruar, barn och egendomar glömmer vi
mycket av det vi hört.” Abu Bakr sa till honom ”Jag svär vid Allah att samma sak händer oss.” Då gick de till Allahs
budbärare och Handhlah berättade vad han hade sagt till Abu Bakr. Allahs budbärare sade då ”Om ni alltid skulle finnas i
det tillstånd (att minnas Allah) när ni lämnar mig, skulle änglarna ta er i händerna i era möten och på gatorna. Men
Handhlah, det finns en tid (att ägna åt minnet av Allah) och en annan timme (till världsliga frågor).” (3)

Anteckningar

1. Al Bukhari (34, 2459 och 3178) Muslim (58)
2. Al Bukhari (2680) och Muslim (1713)
3. Muslim 2750