New York Times och dess språkliga folkmord på palestinierna

Renán Vega Cantor – Rebelion

 

I den sionistiska ockupantens folkmord på det palestinska folket, som sänds live, deltar olika världskrafter, som tillhör västerländsk imperialism, som utropar sig själv som det ”internationella samfundet”. Bland dessa krafter spelar fakemedia en relevant roll, i alla dess former (radio, tv, antisociala nätverk, film och, naturligtvis, dagspressen).

Sionismen har en viktig ideologiskt, kulturellt och symboliskt stöd bas i de stora pressmedierna i det kollektiva väst, eftersom många av dessa medier antingen ägs av sionistiskt kapital eller är fångade i de geopolitiska och ekonomiska intressena hos lobbyn som stöder Israel och täcker dess rygg för sina många brott.

Tidningen som företräder Israels intressen i USA och västerländsk imperialism som ingen annan är The New York Times (NYT), som vissa anser vara det viktigaste mediet i världen. De som säger detta menar att NYT är ett exempel på allvar, respekt, pluralism och en ledstjärna i försvaret av yttrande- och åsiktsfriheten. De som tror detta glömmer att den här tidningen har förfalskat verkligheten vid ett flertal tillfällen, som till exempel i Irakkriget, där vi minns att en miljon människor massakrerades. Strängt taget har NYT blod på händerna för USA:s och dess hantlangares alla brott, såväl som de imperialistiska aktörer som har utfört dem.

NYT som ett exempel på det imperialistiska västerlandets cynism och dubbelmoral sedan 1967 har gett ovillkorligt stöd till Israel och stöder alla dess brott, oavsett det faktum att det ibland kunde publicera en eller annan artikel som uppenbarligen var kritisk mot Israel, för vilket ansvaret ligger hos författarna som skriver det, för i redaktionella termer är NYT en ovillkorlig försvarare av den sionistiska staten.

NYT är en deltagare i folkmordet i Gaza, eftersom det öppet stödjer sionistiska dogmer med sina centrala postulat: ”Israel har rätt att försvara sig”, ”de som attackerar Israel är terrorister”, ”Israel är den enda demokratin i Mellanöstern”… Men NYT har i den nuvarande situationen tagit ett steg som går längre än att reproducera sionistisk propaganda. Nu utövar den språkligt folkmord mot Palestina. Ja, som man kan läsa, och det är ingen överdrift.

Ett sådant språkligt folkmord, som inte bara hänvisas till faktumet att ljuga ostraffat, innebär att man förnekar existensen av palestinier i de artiklar som publiceras i dagarna om Gaza. Precis som Israel vill eliminera palestinierna fysiskt och kulturellt, vill NYT eliminera dem språkligt, det vill säga så att inte ens deras namn eller minne finns kvar av dem.

Faktum är att NYT beordrade sina journalister i ett hemligt memo riktat till dem som täcker folkmordet i Gaza att sluta använda vissa ”obekväma ord” och att använda andra mindre eller att begränsa användningen av dem. Bland de förbjudna termerna som försvann från NYT-bevakningen är ”folkmord”, ”etnisk rensning”, ”ockuperade territorier” och till och med att inte tala om Palestina och palestinier när man hänvisar till territoriet och dess gamla invånare. Likaså är användningen av termen ”flyktingläger” begränsad när man talar om områden som bebos av palestinier som har fördrivits av Israels koloniala ockupanter sedan 1948.

Guiden distribuerades i november och uppdateras varje månad, med nya begränsningar. Bland dess bestämmelser är att motsätta sig ”inflammatoriskt språk” och att inte nämna orden massaker eller folkmord när vi talar om vad Israel gör: ”Vi bör vara mycket försiktiga när vi använder det språket, även inom citattecken. Vårt mål är att tillhandahålla tydlig och korrekt information, och ett hetsigt språk kan ofta dölja fakta snarare än att förtydliga det.” Han fortsätter med att notera: ”Ord som ”massaker” och ”blodbad” förmedlar ofta mer känslor än information. Tänk noga innan du använder dem med vår egen röst. […] Vi måste fokusera på tydlighet och precision: att beskriva vad som hände istället för att använda en etikett.” Det som är betydelsefullt är att denna försiktighet används för att hänvisa till Israel, men inte till Hamas eller det palestinska motståndet, för när det gäller att beskriva händelserna den 7 oktober och attackerna mot israeliska soldater, talar man om massaker eller mord.

Beträffande ordet ”terrorist” beordrar memo: ”Det är korrekt att använda ”terrorism” och ”terrorist” när man beskriver attackerna den 7 oktober, som inkluderade avsiktliga attacker mot civila genom mord och kidnappningar […]. ”Vi bör inte skygga för den beskrivningen av händelserna eller angriparna, särskilt när vi ger sammanhang och förklaring.” NYT:s skändlighet, som ett inslag i dess språkliga folkmord, går så långt som att förbjuda användningen av orden ”kombattant” eller ”militanter” när man talar om Hamas: ”Undvik ”kombattanter” när man hänvisar till attacken den 7 oktober; Termen antyder konventionell krigföring snarare än en avsiktlig attack på civila. Och var försiktig när du använder ”militanter”, som tolkas på olika sätt och kan vara förvirrande för läsarna.”

Memorandumet fortsätter med en förment nedlåtande och pluralistisk ton, som med användning av synonymer ratificerar dess ursäkt för Israel och fördömandet av Hamas: ”Vi behöver inte tilldela en enda etikett eller hänvisa till attacken den 7 oktober som en ”terroristattack” i varje referens. Ordet används bäst när det specifikt beskriver attacker mot civila. Vi måste utöva återhållsamhet och kan variera språket med andra exakta termer och beskrivningar: en attack, ett överfall, ett intrång, den dödligaste attacken mot Israel på decennier, etc. På samma sätt, förutom ”terrorister”, kan vi variera termerna som används för att beskriva Hamas-medlemmarna som utförde attacken: angripare, beväpnade män.”

I fallet med Israel talas det aldrig om terroristattacker när man hänvisar till Israels agerande, även när dess mål är civila, vilket nästan alltid är, eller när journalister, sjukhus, skolor, universitet attackeras eller högkvarter för Gazas regering.

Promemorian skandaliseras av användningen av ordet folkmord, som är baserat på en grov legalism, typisk för USA när de hävdar att de tillämpar och respekterar lagarna när det passar dem och tjänar till att legitimera deras kriminella handlingar: ”’Folkmord’ har en specifik definition i internationell rätt. Enligt vår åsikt bör vi generellt sett endast använda det i samband med dessa rättsliga parametrar. ”Vi bör också sätta en hög ribba för att tillåta andra att använda det som en anklagelse, vare sig det är inom citattecken eller inte, såvida de inte för ett väsentligt argument baserat på den juridiska definitionen.”

När det gäller termen etnisk rensning, utan vilken det är omöjligt att förstå vad Israel är och varför det existerar, instruerar NYT sina journalister: ”Om någon kommer med en sådan anklagelse måste vi trycka på för detaljer eller tillhandahålla ett korrekt sammanhang.”

NYT:s språkliga folkmord gör samma sak som Israel, trampar på existerande internationell rätt och går förbi FN. Det tydligaste i detta avseende är att förneka existensen av ”ockuperade områden” och ”flyktingar” eller till och med förbjuda användningen av ordet Palestina. Om detta motiverar den sin förnekande ståndpunkt på detta sätt: ”Använd inte […] rutintexter eller rubriker, förutom i mycket sällsynta fall, som när FN:s generalförsamling upphöjde Palestina till kategorin av icke-medlem observatörsstat, eller referenser till det historiska Palestina.”

När det gäller ”flyktinglägren”, som existerar objektivt och vars existens erkänns av FN i juridiska termer, beordras journalister: ”Även om de kallas flyktingläger, är flyktingcentra i Gaza utvecklade och tätbefolkade stadsdelar som de går tillbaka till 1948 års krig, hänvisa till dem som kvarter eller områden och, om det behövs mer sammanhang, förklara hur de historiskt har kallats flyktingläger.

Det vill säga, med ett penndrag förnekas existensen av de åtta flyktingläger som finns i Gaza, där det före den 7 oktober 2023 fanns 600 tusen människor, de flesta av dem ättlingar till de utvisade 1948 och i Israels successiva folkmordsräder. Detta har förnekat palestinierna flyktingstatus, eftersom det innebär att man erkänner att de fördrivits från sina länder och har den legitima rätten att återvända och vad NYT gör är att hävda att palestinska flyktingar inte existerar och därför inte har någon rätt att bli namngivna.

Dessutom, och detta är det språkliga folkmordets olycksbådande roll, bombas dessa flyktingläger sadistiskt och mordiskt av Israel. I NYT:s språkliga folkmords logik har vi alltså inte flyktingläger som bombas utan konsoliderade stadsdelar, som, även om det i den verkliga världen inte förändrar någonting, enligt NYT-läsarnas åsikt har det en inverkan, eftersom bombningen av kvarter låter som mindre djuriskt.

Angående användningen av ”ockuperade territorier” noterar han: ”När det är möjligt, undvik termen och var specifik (t.ex. Gaza, Västbanken, etc.), eftersom alla har en något olika status.” Även här är folkrätten okänd, eftersom FN och de allra flesta länder i världen erkänner Gaza, Västbanken och östra Jerusalem som palestinska territorier, som alla intogs av Israel i sexdagarskriget 1967.

Målet att förbjuda tal om ”ockuperade territorier” i detta språkliga folkmord har ett syfte: att framställa Israel som ett normalt land som aldrig stjäl, ockuperar och exproprierar andras, palestiniernas territorier, och även fängslar, torterar och dödar dem och ger intrycket av att om något händer i det historiska Palestina, började det på morgonen den 7 oktober 2023, efter Hamas-attackerna, men innan det datumet var Israel ett fredligt och försvarslöst land. Av denna anledning säger memorandumet att det inte är Israel som ockuperar, utan att det ”övervakar västbanken.”

Medan Israel överlagt förstör UNRWA (FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar), mördar dess tjänstemän, förtalar och ljuger för att rättfärdiga försvinnandet av denna organisation för skydd av palestinska flyktingar, förstärker NYT uppgiften genom att förneka existensen av dessa flyktingar, genom terminologiska knep. Det är en annan öppen mekanism för det språkliga folkmordet på palestinierna, som Netanyahu, Biden och de andra folkmordsmännen applåderar.

NYT:s egen stil av språkligt folkmord förnekar i sin tur det verkliga folkmordet som sker på marken i Gaza. I detta avseende är användningen av den passiva rösten anmärkningsvärd, där det aldrig är känt eller klart vem som attackerar vem. Det är som om palestinierna dog av bomber som ingen skjuter, men som kommer från himlen utan någon logisk förklaring. Så, till exempel, efter att Israel bombat ett flyktingläger sa NYT: ”explosioner som Gazaborna tillskriver ett flygbombning lämnar otaliga offer i ett tätbefolkat område.” Notera det tvetydiga språket: det är inte så att invånarna i Gaza bombas, det är att de i sin fantasi tror att de bombades och de imaginära bombningarna som, naturligtvis, Israel inte gör, lämnar många döda. Israel, enligt NYT:s logik, är en ödmjuk duva som inte gör någonting, men Gazas invånare dör som flugor, ingen vet varför eller av vem.

Kort sagt är detta språkliga folkmord av världens främsta liberala tidning ett komplement till den avhumanisering av palestinier som Israel genomför på fältet på ett systematiskt och planerat sätt. Medan Israel i Gaza och på Västbanken utför folkmord, etnisk rensning och många krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, i New York är NYT ansvarig för att dölja detta folkmord och, vad värre är, för att starta sitt eget folkmord på palestinierna, av språklig och symbolisk karaktär. Fallet är så ökänt att man på ett satiriskt sätt kan dra slutsatsen att NYT har uppfunnit ny matematik för att inte räkna de tusentals mördade palestinierna, och reducera dem till enbart numeriska anekdoter, för eftersom de inte existerar är det inte möjligt att räkna eller betrakta dem som döda.

 

 

Originaltext: El New York Times y su genocidio lingüístico de los palestinos