Eugenio M. Recio
I en konferens i Abu Dhabi arrangerad av Konrad Adenauer-stiftelsen (KAS) och Abu Dhabis råd för ekonomisk utveckling om temat ”Efter krisen-strategi, för en ekonomisk politik baserad på värden”, diskuterade ett dussin arabiska och europeiska experter frågor om social och miljöpolitik samt finansmarknadens regleringar och företagens ansvar. De hittade intressanta paralleller när det gäller principer och de ekonomiska politiska konsekvenser mellan de islamiska tankeskolor som fanns representerade och den social marknadsekonomi (ESM) som fastställts av den Europeiska Unionen genom Lissabonfördraget .
Enligt chefen för KAS europeiska och internationella samarbete, F. Spengler, kan dessa sammanträffanden förklaras eftersom de värderingar som ligger till grund för ESM och Islams ekonomiska system har sina rötter i deras respektive religioner, det islamiska ekonomiska tänkandet bygger på sharia och ESM på den kristna sociala läran.
Professor M. Marktanner från American University of Beirut förklarade i sin föreläsning att han funnit i Ibn Khalduns skrifter, en känd muslimsk tänkare från 1400-talet överraskande likheter med ESM när det gäller förslag till det som vi nu kallar för subsidiaritetsprincipen, frågan om personligt ansvar och statens roll som reglerare av den fria marknaden. Hans slutsats är att dialogen mellan de islamiska och västerländska filosofiskolorna borde intensifieras för att gå från en rent juridisk och filosofisk diskurs till en diskussion om ekonomiska system inriktade på värden.
Muhammed Aslam Hanif, professor vid Internationella islamiska universitetet Kuala Lumpur (Malaysia) talade om erfarenheterna av den finansiella krisen som har satt på tapeten igen det faktum att endast den fria marknaden inte kan garantera välfärden i samhället och därför måste man hitta alternativ till det neoklassiska ekonomiska systemet som till exempel ESM. Han avslutade sin föreläsning med att jämföra det ekonomiska systemet, som föddes i Tyskland, med den islamiska modellen och påpekade att människans värdighet och sociala dimensionen är de centrala punkter som förenar båda tillvägagångssätten.
Cornelia Richter chef för planering och utveckling av Gesellschaft für Technische Zusammenarbeit (GTZ), Tysklands gjorde en mycket realistisk övervägande i frågan om ESM och Islam. Efter att presentera några exempel på länder som har påverkats av det islamiska tänkande med principer som också motsvarar principerna i ESM, påpekade hon att ESM modellen hade utvecklats i Tyskland påverkat av krigets konsekvenser och därför för att exportera detta system måste man ta hänsyn till de lokala förhållanden och de politiska, institutionella, sociala och kulturella rättigheter i mottagarlandet. Detta innebär att man inte kan tala om ”bokstavlig” överföring utan om en överföring av ESM grundläggande principer.
En annan fråga värd att nämna som behandlades under konferensen är beaktande av de företag som arbetar i muslimska länder. Två experter från Kuala Lumpur, Dr Williams von B. Owens och B. Lariche diskuterade dessa företags potentiella roll i att balansera marknadens orättvisor eftersom de är inom ramen för de grundläggande principerna om företagens sociala ansvar förenliga både med Islam och med ESMs värderingar.
Vi har samlat alla dessa uppgifter eftersom vi tror att det är viktig att veta dessa och andra liknande problem precis som de olika aspekter av ekonomisk organisation som presenterades av några arabiska experter på islam för att kunna bryta den ensidiga visionen som visa terrorist grupper försöker rättfärdiga med Islams namn precis som vissa imamers excentriciteter.
Som vi har sett, även i arabländerna kan man hitta människor som bryr sig om samma frågor som vi och som känner till och delar med andra kulturer innebörden av de värden som bidrar till att forma ekonomin som är en viktig del av mänsklig verksamhet.
Eugene M. Recio. är hedersordförande professor vid ESADE
