Kontakten mellan muslimerna och Europa började egentligen redan vi återkomsten av Islam, genom Profeten Mohammed. Att
skriva om detta skulle ta volymer, därför börjar vi diskussionen om detta ömsesidiga förhållande från tiden som muslimerna
kom till Östeuropa, när den muslimska civilisationen i Baghdad, Damaskus, Kairo, Kairawan, Fes, Cordoba och andra gamla
muslimska kulturstäder började stagnera. Om vi vill förstå det som hänt och händer i dessa länder kräver det att vi
studerar historien.

I det förflutna har det funnits många civilisationer i Asien, Afrika och Europa som hade stora framgångar i många områden
av vetenskap och konst som man fortfarande har stor nytta av. Bland dessa civilisationer räknas de som blomstrade i Yemen,
Egypten, Irak, Syrien och i Nordafrika. Därtill var det höga civilisationer i Indien, Persien och i Kina. I Europa har det
också funnits stora civilisationer som spelade en viktig roll i världshistorien. Den grekiska civilisationen blev så stor
att den täckte nästan hela Europa och den expanderade sig även utanför Europa. Efter Grekland tog den Rom vid som
civilisationens centrum, men efter en ledande position under flera sekler började det Romerska imperiet att förfalla och
därmed blev det år 395 uppdelat till två stora imperier, Romarriket med Rom som huvudstad och Bysans med Bysans som
huvudstad.

I och med denna politiska uppdelning följde också den religiösa uppdelningen. Efter mindre en ett sekel, år 476, föll Rom i
ruiner efter många års krig mot Germanska och Skandinaviska stammar som erövrade den norrifrån. Det var då som medeltiden
började och med medeltiden kom feodalismen, adeln och kungligheterna samtidigt som den katolska kyrkan makt växte.

Under denna period började förföljelserna av konstnärer och vetenskapsmän vilket förde Europa i en flera sekel lång
mörker.

Men Europa återhämtade sig igen och renässansen spred sig på flera områden; i konst, vetenskap, jordbruk, handel och
industri. Snart började försöken med att upptäcka världen, vilket ledde till upptäckandet av Amerika och Australien. Detta
var enligt historikerna slutet av medeltiden och början av upplysningstiden tack vare den utveckling som gav upphov till
den industriella revolutionen, vars genombrott kom i mitten av adertonhundratalet.

Efter att Rom föll förflyttades makten till det Östromerska imperiet som kom i konflikt och konkurrerade med östliga
imperier såsom Persien och Indien. Medan de då stora makterna Bysans och Persien slogs om land och makt återkom Islam,
denna gång på Arabiska halvön. Det var år 610 i Mecka, i hjärtat av ett land som var fattigt ekonomiskt, politiskt och
socialt. Där fick profeten Mohammed (fvmh), sitt
budskap som den nya och sista budbäraren för mänskligheten i alla länder och tider. Hans kallelse till Islam fick ett
starkt motstånd i Mecka vilket gjorde att en del muslimer tvingades fly till Abessinien. Efter tretton svåra år flyttade
profeten själv med ett större antal muslimer till Medina.

Efter flykten till Medina år 622 e kr började muslimerna etablera den muslimska staten. Den muslimska staten började växa
fram och när profeten Mohammed, dog 632 e kr omfattade det muslimska riket största delen av den Arabiska halvön. Trots
svårigheter som bemötte den första kalifen Abu Bakr spreds Islam till flera länder i både öst och väst. Under regeringstiden
av de fyra kaliferna (632-661) kunde muslimerna ta över det persiska imperiet och förde Islam till många länder som Irak
och Afghanistan, Azerbajdzjan, Dagestan, Kurdistan och Armenien. I väst spreds islam till Syrien, Palestina, Egypten,
Libyen, Tunisien och en del av Algeriet. Även många öar i Medelhavet så som Cypern, Rhodos och många andra öar i södra
Grekland fick besök av muslimska handelsmän med vilka islam spred sig.

Den första kontakten med Europa började under de fyra kalifernas, Abu Bakr, Omar, Othman och Alis regeringstid. Under
Omajjadernas tid (661-750) flyttade huvudstaden till Damaskus och då började konflikten med Bysans. I Nordafrika där även
de kristna redan var bekant med tanken om ren monoteism spred islam sig fort, men motståndet från de romerska makthavarna
var starkt och därför byggde Uqba Bnu Nafie år 762 El-Kairouans fort som blev en stödpunkt i islams utspridning i
Nordafrika. Staden byggdes nära kusten och växte med tiden till en storstad som kunde jämföras med dåtidens storstäder som
Kairo, Damaskus, Cordoba och Fes.

När Al-Walid ibn Abdelmalik, en av Umajjadernas kungar, tog makten(727-737) valde han Musa ibn Nusair som guvernör i
Nordafrika. Han fortsatte västerut tills han kom till Atlanten. År 731 gav han order till Tareq ibn Ziad att gå över till
Iberiska halvön där muslimerna bildade en stor civilisation, det blomstrande Al Hambra, blev grundstenen till det nya
Europa.

Efter 1100 talet började en gradvis undergång av det muslimska imperiet pga. erövrare som avföll den från flera håll. Från
öst kom mongolerna och tatarerna som efter att ha tagit över Mongoliet och Kina tågade mot väst och det muslimska imperiet
tills de kom in i Baghdad år 1258 och dödade och plundrade staden tills Baghdad låg i ruiner. Från väst tågade kristna in
och ockuperade viktiga delar av landet under ca två hundra åt (1095-1292).

Trots dessa nedslag som drabbade det muslimska imperiet så att det omvandlades till små svaga stater, kunde det muslimska
folket återhämta sig och exakt två hundra år efter erövring av Baghdad, 1260 besegrade mameluckerna från Egypten tatarerna
vid Ain Jalut i Palestina och drev bort dem. År 1290 drevs de kristna korsfararna ut ur det muslimska landet. Under denna
tid, som var den svåraste tiden som det muslimska folket har upplevt, uppstod det Ottomanska imperiet som var ett av de
största imperierna genom tiderna.

Salaam Maj-Juni 1999 sida 8-9