Mohammed Nurulalam

 

I århundraden har konventionella banker verkat på världens penningmarknader, vilka baseras helt och hållet på ränta. Det har bevisats att en räntegrundad ekonomi aldrig kan förändra den ekonomiska situationen i en nation därför att den vidgar klyftan mellan dem som har och dem som inte har i samhället. På grund av räntesystemet så är världens u-länder i allvarlig ekonomisk kris. För att lösa detta akuta problem så har islamiska banker, som arbetar utan ränta, trätt frampå finansmarknaden. Dessa har uppvisat en anmärkningsvärd framgång i sina transaktioner i olika delar av världen.

Det som förvånar oss är att se att västvärlden ser å Islam som de ser på Kristendomen. Man tror att muslimer inte behöver utöva sin religion på annat sätt än att be fem gånger dagligen vända mot Kaaba. Så är det inte. Islam har visat på rätt riktning för mänskligt liv och har gett möjligheter till lösningar av alla problem som mänskligheten kan möta från vaggan till graven. Omfånget av islamisk undervisning är så brett att den ör känd som ”den kompletta lagen för livet”. Den heliga Koranens och profetens undervisning omfattar alla kunskapsgrenar som människan behöver såsom: kosmologi, astronomi, fysik, matematik, historia, antropologi, geografi, naturhistoria, geologi, biologi, botanik, zoologi, ekonomi, jordbruk, trädgårdsskötsel, arkeologi, psykologi, sexologi, fysiologi, kemi och medicin. All detta gör Islam till en unik lärosäte i vår värld, vilken kan leda människor till att föra ett anständigt liv.

I min artikel skall jag försöka ge en kort beskrivning av islamiskt bankväsende. Fastän det är ett viktigt ämne som utmanar dagens penningmarknad så vet vi mycket litet om det. För att få en grundförståelse av islamiska banksystem så har jag försökt att beröra ämnet på ett enkelt sätt. Jag hoppas att denna artikel ska få oss att förstå vad som menas med en islamisk bank, hur den fungerar och var i världen dessa banker praktiskt arbetar.

 

Ränta inom islamisk lag och inom andra religioner

Ränta är förbjuden i islamisk lag, sharia. Ett likadant förbud finns även inom andra religioner. Den mosaiska lagen begränsade ränteuttag. Det står i Gamla Testamentet ”lånar du penningar åt någon fattig hos dig bland mitt folk, så skall du icke handla mot honom såsom en ockrare; I skolen icke pålägga honom någon ränta.” (2 Mos 22:25).

De Gamla filosoferna som Aristoteles och Platon fördömde ränta under sin tid. Under de tidigare skedena så förbjöd även Romarriket tagandet av ränta. Man såg på ocker som en illegal och straffbar företeelse genom hela medeltiden. Man märker också att fram till 1200-talet så var kyrkolagen allenarådande och tagandet av ränta var strängt förbjudet. Även idag är ”ocker” förbjudet i västerländska lagar, alltså ett sätt att låna ut pengar till orimlig ränta, speciellt till högre ränta än vad lagen tillåter.

Inom islamisk lagstiftning är både ocker och ränta förbjudna och straffbara brott. Islams dom över ocker är sträng. Gud säger ”Troende! Frukta Gud och avstå, om ni är [sanna] troende, från utestående ockervinst.” (2:278). Ränta på lån var som nämnts förbjuden av den medeltida kyrkan men blev gradvis accepterad tills kyrkan under 1800-talet själv lånade och lånade ut mot ränta. Eftersom det förbjudet enligt islamisk lag att ta emot och ge ränta så är islamiska ekonomiska system fria från ränta. Angående ränteförbjudet säger Koranen: ”De säger ’Handel är inte annorlunda än ocker.’ Men Gud har förklarat handel lovlig och förbjudit ocker.” (2:276). Det sägs även i Koranen: ”TROENDE! Livnär er inte på ocker som fördubblar och mångdubblar [vinsten]. Frukta Gud – kanske skall det gå er väl i händer.” (3:130). Guds profet fördömde tagare och givare av ränta (riba).

 

Islamiska banker runt om i världen

Islamiska banksystems trovärdighet har grundlagts med början från Islamic Development Banks framgångsrika affärer i Jidda, Saudiarabien 1975. Det är svårt att uppskatta totala antalet islamiska institutioner som verkar på världens finansiella marknader. Detta beror på att många av de islamiska institutionerna ännu inte har registrerat sig. I alla fall finns det idag omkring 70 islamiska banker och försäkringsbolag som erbjuder tjänster i Asien, Mellanöstern, Fjärran Östern och Europa. Ett antal enheter som arbetar efter islamiska principer har etablerats av viktiga grupper i väst, vilket har skapat ett betydande intresse för islamisk finansiell verksamhet. Islamiska institutioner arbetar redan i några europeiska länder såsom Luxemburg, Storbritannien, Schweiz, Tyskland och Danmark. (JAK i Sverige är ett annat exempel på en institution som arbetar på ett godtagbart sätt.)

I Persiska vikens länderna arbetar islamiska banker i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Bahrain, Qatar samt Jordanien. Bland asiatiska länder så här Pakistan och Iran satt igång en total storskalig övergång till ett islamiskt bankväsende. Asiens största islamiska bank grundades 1983 i Malaysia. Islamiska banker arbetar också i Bangladesh, Indien, Maldiverna, Sri Lanka, Singapore, Indonesien, Brunei, Filippinerna och Thailand. I afrikanska länder har islamiska banker blivit fast rotade de senaste femton åren i Egypten och Sudan. Andra afrikanska länder där islamiska banker opererar är Guinea, Senegal, Niger och Sydafrika. Islamiska banker arbetar även i Cypern, Australien och Bahamas.

 

Egenskaper hos islamiskt bankväsende

Islamiskt bankväsende baseras på följande karakteristika:

1. Banken åtar sig att arbeta efter islamisk sharia princip. Med andra ord, deras mål, affärsprinciper och arbetssätt måste vara anpassade efter islamisk lag.
2. Det är förbjudet för en islamisk bank att ta ränta, vilket betyder att deras funktion är fullkomligt annorlunda än konventionella banker.
3. Banken kräver noll i räntesats vid lån men inte nolltaxa i utbyte. Detta därför att den inte ger någon fast ränta på insättningar eller tar fast ränta på lån och krediter. Istället delar islamiska banker företagets vinst eller förlust efter överenskommelse med den som använder bankens medel till handel eller investeringar.
4. Idén med en islamisk bank är att den inte arbetar eller gör affärer så som den konventionella banken gör. Den islamiska banken handlar inte med pengar i sig utan gör enbart affärer med pengar som ett medel för att finansiera produktion, handel och investeringar, antingen direkt själva eller i delaktighet med andra för att tjäna eller dela skäliga vinster.
5. Det åligger banken att betala till zakat fonden (ZF), vilket är en fond som samlar medel till den fattigare delen av samhället. Summan som skall fonderas är 2,5 % av totalkapitalet och vinsten årligen.
6. Bankerna har stadgor för Qard Hasan eller behjärtansvärda lån, i behövande fall, utan någon förväntan på vinst eller återbetalning av sagda lån. Dessa medel kan återbetalas om och när förmånstagaren kan betala.

 

Definition av och särskiljande drag hos islamiskt bankväsende

I skenet av genomgången ovan kan de islamiska bankerna definieras som finansiella institutioner vars mål och transaktioner lika väl som deras principer och arbetssätt måste vara anpassade till principerna i den islamiska lagen (sharia) och måste genomföra alla sina aktiviteter utan ränta. En islamisk bank är inte bara finansiär utan också affärspartner. Systemet inbegriper riskdelning mellan kapitalägaren och förtagaren lika väl som delning av de gemensamma ansträngningarnas resultat. På det viset skiljer det sig från ett räntebaserat system i vilket risken bärs helt och hållet av företagaren eller kapitalanvändaren.

 

Målet med islamiskt bankväsende

Islamiska banker arbetar i världen med ett antal specifika mål, vilka kan sammanfattas nedan:

1. Att eliminera ränta ur banksystemen och att rikta alla ansträngningar mot utveckling genom investeringar.
2. Att främja individuellt sparande genom att aktivt sprida vanan att spara.
3. Att leta efter de rätta investeringsprojekten i de jordbruk, industriella, kommersiella och serviceinriktade sektorerna och på detta sätt främja utvecklingen av de socioekonomiska förhållandena i nationen.
4. Att ta aktiv del i kundernas affärer såsom styrelse, revision och översyn.

 

Islamisk bank teknik

Islamiskt bankväsende grundas i första hand på två nya tekniker för finansiering som helt är i samklang med islamisk lag. Dessa är:

1. Musharaka, som betyder partnerskap.
2. Mudaraba, som betyder kapitalförvaltningsfinansiering.

En kort beskrivning av dessa två typer av finansieringssystem följer nedan.

 

Musharaka (Delaktighetsfinansiering)

Musharaka betyder ett vinstdelande Joint Venture (delat projekt), avsett för en bestämd produktion eller kommersiell aktivitet av varaktig karaktär. I dessa fall bidrar banken och kunden med kapital tillsammans. De bidrar också med styrelse, expertis och andra viktiga grundfunktioner i överenskomna proportioner. Vinst eller förlust delas alltefter det överenskomna kontraktet. En individuell partner blir inte ansvarig för förluster orsakade av andra.

 

Mudaraba (Kapitalförvaltningsfinansiering)

Mudaraba är ett åtagande mellan minst två parter i vilket banken som investerar bidrar med hela kapitalet för affären. Det är ett förhållande mellan tillhandahållare och användare av kapital. Dessa två parter arbetar tillsammans och delar vinster och förluster allt efter hyr utfallet blir. Investeraren i detta finansieringssystem kallas ”Rab-al-mal” betydande egendomsägare och företagaren kallas ”Mudarab” som betyder egendomsförvaltare. När projektet upphör återbetalar företagaren hela kapitalet plus en överenskommen del av vinsten. Om det blir förlust bärs hela förlusten av investeraren. Den huvudsakliga fördelen med denna typ av partnerskap är att den kombinerar individers ansträngningar och deras skicklighet med kapital, vilket ger ett betydande bidrag till den samhälleliga utvecklingen.

 

Andra finansiella tillvägagångssätt

1. Murabaha (Prispåslagsvinstkontrakt)

Förutom de två ovan nämnda finansiella arrangemangen så använder de islamiska banker som för närvarande verkar eller så överväger de aktivt andra finansieringstekniker som vanligtvis accepteras enligt islamisk lag. Den viktigaste av dessa är Murabaha som betyder kontrakt på vinst av prispåslag. I detta system går banken med på att handla upp något åt en kund som sedan efter en bestämd tidsperiod kommer att ersätta banken med en överenskommen vinstandel. Den prisförtjänst, som banken och köparen kommer överens om grundar sig på marknadspriset av varan. På så sätt gör banken en vinst utan att t någon risk.

 

2. Ijara (Leasing, hyra) och Ijara-wa-Iqtina (Hyrköp)

Hyra och hyrköp är andra tekniker som följs av islamiska banker för kundfinansiering. Detta system är nästan likadant som den hyrservice som traditionella banker erbjuder. Hyra är ett kontrakt mellan banken och kunden för att använda någon speciell tillgång. Kunden vill använda tillgången och betalar hyra för den. Hyresöverenskommelsen baseras på vinstdelning. Banken köper den lösa eller fasta egendomen och hyr ut den till kunden för en överenskommen summa under en begränsad tidsperiod via delinbetalningar till ett sparkonto i samma bank. Dessa inbetalningar investeras i Mudaraba investeringsprojekt (se ovan) för kundens räkning. (Bochumbank i Tyskland tillämpar ett liknande system.) Den ackumulerade vinsten som skapas av betalningarna och betalningarna själva investeras i bankens investeringsprojekt under hyresperioden och bidrar till ett faktiskt köp av den hyrda tillgången.

Enligt det västliga hyressystemet betalar hyraren bestämda hyresavgifter och en fast ränta under en given period för att nyttja tillgångarna. Men i det islamiska systemet för uthyrning så måste risken, som är förbunden med hyrning, delas mellan banken och hyraren i fall av skada på hyrestillgången.

Kontraktet kallas Ijara-wa-Iqtina eller hyrköp när ägarskapet av tillgången överförs till kunden efter hyreskontraktets avslutande.

 

Salaam, Maj-Juni 1995, Sida 16-19