Soumaya Pernilla Ouis
Denna uppsats utgår från Koranen, Islams heliga bok som anses vara Guds ord till mänskligheten med vägledning för alla folk i alla tider. Naturen är vägen till kunskap om Gud. Ayah betyder både vers i Koranen och naturligt fenomen. Guds ord är ett naturligt tecken och det naturliga tecknet ett ord från Gud. Båda är bevis på hans existens och är värda vördnad och respekt (1).
För att förstå hur islam ser på miljön och naturen, måste man först förstå islams människosyn. I islam finns ingen arvsynd och alla människor föds fria och rena såsom muslimer (2). Varje människa föds med ett naturligt, religiöst anlag din al-fitrah (3), som hon med rätt uppfostran och fria val kan utveckla och bli muslim.
GE DIG hän med hela din själ, [du som söker sanningen,] åt den rena, ursprungliga tron, den tro som Gud vid skapelsen lade ned som en naturens norm i människan ingenting kan rubbas i Guds skapelse! Detta är den evigt sanna tron, men de flesta människor vet ingenting [om detta]. (30:30)
En muslim har således gått tillbaka till sin sanna, rätta natur. Allting, även hela naturen, tillhör Gud.
Honom tillhör allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär och allt som finns däremellan och allt som marken gömmer. (20:6)
Människan är Guds ställföreträdare kalif på jorden, med uppgift att förvalta den på bästa sätt i enlighet med Skaparens instruktioner.
Det är Han som har låtit er ta jorden i besittning (35:39)
Människan har ett speciellt ansvar, förtroende amana i hela skapelsen, ett ansvar som resten av det skapade inte ville åta sig, rädda att inte klara av det, men som människan tog på sig i sin egen dumhet och högfärd.
Vi erbjöd himlarna och jorden och bergen ansvaret [för förnuft och fri vilja], och de avböjde av ängslan [att inte kunna bära] det; men människan – alltid beredd till synd och dårskap tog det på sig. (33:72)
Jordens försörjning räcker till alla, men människan är otacksam för de enorma gåvor Gud gett oss från jorden.
Det är Han som har skapat jorden för att tjäna er; färdas då över dess vidder och livnär er av det som Han skänker er för er försörjning… (67:15)
MÄNNISKOR! Vi har gett er jorden som boplats och där har Vi sörjt för ert uppehälle; men ni visar ringa tacksamhet. (7:10)
Vi bär själva ansvaret för jordens förstörelse och Koranen ger många exempel på folk som gått under i eko katastrofer efter det att de har förbrutit sig mot naturen. Dessa exempel nämns som en varning för oss.
Ordningen har störts och fördärv har visat sig på fasta land och i havet, allt verk av människohand. Därför låter Han dem känna på några av [följderna av] deras handlingar; kanske kommer de att [ångra sig och] vända om. (30:41)
Och minns att Han gav er den plats som stammen Aad [en gång] intog och gjorde er bofasta i en trakt där ni uppförde praktfulla byggnader på jämn mark och högg ut era bostäder i klippan. Minns [med tacksamhet] Guds välgärningar och sprid inte sedefördärv och annat ont på jorden.” (7:74)
Det ord i Koranen som hänför sig till naturen är khalq, skapelse. Koranen beskriver många naturfenomen och vill att vi skall reflektera över en fantastisk natur och därigenom förstå att det måste finnas en Skapare bakom allt. Naturen är därför vägen till Gud.
Och i allt vad Han har skapat på jorden av skiftande färger och former ligger ett budskap till dem som ägnar [tingen] eftertanke. (16:13)
Skapelsen har en början då allt var gasformigt, allt liv skapades sedan ur vattnet och skapelsen är en aktivitet som pågår i ett ständigt kretslopp. Detta är naturvetenskapliga fakta som i modern tid har verifierats.
Och Han vände sig mot rymden, som var rök, och sade till den och till jorden: ”Kom, villigt eller nödda och tvungna!” – och de svarade: ”Vi kommer villigt!” (41:11)
INSER DE inte, de som vill förneka sanningen, att himlarna och jorden [en gång] utgjorde en enda, sammanhållen massa och [att] Vi skilde dem åt? Och [vet de inte] att Vi har låtit allt liv uppstå ur vatten? Har de då ingen tro? (21:30)
Han låter livet spira ur det som är dött och Han låter döden stiga fram ur det levande, och den jord som varit död ger Han nytt liv; och så skall [också] ni kallas att stiga fram [ur döden till ett nytt liv]. (30:19)
Vad Koranen tillför är att skapelsen har ett slut – Domedagen. Denna föregås av stora naturkatastrofer som finns beskrivna med ett kraftfullt språk. NÄR SOLEN lindas in [i mörker], och stjärnorna mister sitt sken, och bergen sätts i rörelse, och de dräktiga kamelstona lämnas utan tillsyn, och de vilda djuren tyr sig till varandra, och haven fattar eld, och själarna förs samman [de goda med de goda, de onda med de onda], och den nyfödda, som begravdes levande, tillfrågas för vilket brott hon miste livet, och [räkenskapens] böcker öppnas, och himlens [förhänge] dras ifrån (81:1-11)
Hela naturen är muslim i den mening att den följer Guds lagar (naturlagarna), där endast människan har förmågan att välja att vara muslim eller inte. En muslim är i harmoni med naturen. Naturens uppgift är att prisa Gud.
SER DU inte att allt och alla i himlarna och på jorden faller ned i tillbedjan inför Gud: solen och månen och stjärnorna och bergen och träden och djuren och människor i stort antal? Men [genom förnekelse och trots] har många andra dragit på sig ett oundvikligt straff. (22.18)
ALLT det som himlarna rymmer och det som jorden bär prisar Gud – Han är den Allsmäktige, den Vise. (57:1) Skapelsen skall respekteras, eftersom allt levande har sina egna mikrosamhällen.
Det finns inte ett enda av markens djur, inte en fågel som bärs av sina vingar, som inte bildar samhällen liksom ni själva; ingenting har Vi förbisett i Vårt beslut. Och till sist skall de samlas åter till sin Herre. (6:38)
Profet Muhammed (Frid och Allahs välsignelser över honom) dödade aldrig ett djur (4) och dödande för nöjes skull är inte tillåtet i islam. Husdjur skall skötas på ett riktigt sätt och vid slakt har en speciell slaktmetod fastslagits för att minimera lidandet.
Jordbruk är ett högt värderat yrke i Islam. Att plantera ett träd, odla grönsaker och olika grödor anses som en form av välgörenhet (5). Markens ägare är den som brukar den och mark som inte brukas kan övergå i annans ägo. Ödemarkens ägare är brukarens (6).
Naturtillgångar såsom olja, mineraler, vatten, energi etc. är allas egendom, eftersom de finns där endast genom Guds försorg, och inte från den enskildes arbete. Den islamiska staten skall förvalta dessa naturrikedomar.
Den islamiska ekonomin bidrar till en rättvis resursfördelning med 2,5 % årlig förmögenhetsskatt zakat och med förbud mot monopol och ränta. Eftersom naturen själv inte kan avkasta ränta dvs. fungera som ett exponentiellt växande kapital, är ränteförbudet mer i linje med en ekologisk rätt ekonomi (7). Den islamiska staten skall garantera alla ett jobb (8), men zakat ser till att även handikappade, sjuka och äldre har sin försörjning tryggad samt förhindrar kapitalanhopning. I Koranen uppmanas vi att inte slösa eller leva i överflöd och lyx.
Och hur många städer, vars invånare i [lättsinnigt] övermod skröt med sitt överdådiga liv, har Vi inte låtit gå under. (28:58)
… men visa måtta [i allt]; Gud är inte vän av dem som går till överdrift. (7:31)
Muslimer uppmanas att söka kunskap (9). Man skall inte låta sig tro att kunskap och forskning är objektiv och värderingsfri såsom den framhålls i väst. Detta förhållningssätt innehåller i sig en värdering. I islam anses att kunskap måste sättas in i ett islamiskt, holistiskt sammanhang. Forskning får inte vara ett självändamål i sig. Ny teknik måste vara förankrad i islams värderingar. Detta leder oss till en rad frågor och självrannsakan. Är t ex atomkraft förenligt med islam? Jag anser att häri ligger den stora utmaningen för framtidens muslimer, att utröna vad det stora ansvar Gud har givit oss, innebär i praktiken. Vi vet att vi har kunskap och makt att förgöra hela jorden, men att vi måste försiktigt göra de val som är i enlighet med Guds vilja.
För att sammanfatta så har människan enligt islam fått en unik position som Guds ställföreträdare på jorden. Vi har fått jorden till låns som en prövning.
Egyptier! Livet i denna värld är [inte mycket mer än] flyktig glädje (40:39)
Vad hindrar muslimer från att strunta i detta ansvar? Mitt svar är tron på Domens dag, då alla skall ställas till svars för sina gärningar. En muslim kan aldrig fly sitt ansvar, inte ens i de brott man gjort mot naturen. Med ett sådant synsätt kan man inte bara tänka på att rädda sig själv och sin egen generation. Koranen har gett oss svar på frågan om människans plats i skapelsen: Hon är den med ansvaret, den som måste gå tillbaka till sin ursprungliga andliga natur och bli muslim, förstå naturens storhet och visa ödmjukhet och respekt för allt levande iden, följa de ekonomiska lagarna för en riktig naturresurshushållning och värdera kunskap och teknik på ett islamiskt sätt.
Jag har i denna uppsats undvikit att göra en jämförelse med kristendomens natursyn, som ibland har beskyllts för att vara orsaken till den ekologiska kris vi nu upplever (10). Oavsett om detta är rätt eller fel, anser jag det vara irrelevant nu eftersom nutidsmänniskan främst drivs aven strävan efter det materiella. Muslimer borde ha en annan strävan, en moralisk strävan att bli bättre människor och följa Guds vägledning. Vad den icke-troende nutidsmänniskan försöker göra, är att skapa ett paradis på jorden, till vilket pris som helst. Man bryr sig inte om de katastrofala konsekvenserna för miljön som detta innebär. Muslimer tror på ett paradis i ett nästkommande liv och det verkar i alla fall sundare för jorden om vi lät bli att bilda ett ”Dårarnas paradis” här och nu.
Referenser:
(1) Hassan Hanafi, Mänsklig underkastelse inför naturen en islamisk modell i Jord människa himmel Red. Anders Hjort/Uno Svedin (Stockholm 1985)
(2) Hadith•(uttalande av Profet Muhammed) som säger: Varje människa är muslim. Det är hennes föräldrar som gör henne till kristen eller jude.
(3) Christer Hedin, Alla är födda muslimer (Stockholm 1988), 933110
(4) ’Abd-al-Rahman, The etemal message of Muhammad (New York 1964) Page 165
(5) Yusuf Qaradawi, The lawful and the prohibited in Islam, (Lebanon 1984), 278-288
(6) Ahmed Muhammed El Assal & Faith Ahmed Abdul Karim, arabisk bok vars titel betyder ”Islams ekonomiska system dess principer och mål” (Kairo 1977)
(7) Bengt Hubendick, Människoekologi (Malmö 1985), 529
(8) Muhammed Kutub, Missförstånd om islam (Libanon 1983), 135-169
(9) Flertal hadither talar om vikten att söka kunskap t ex: Att söka kunskap ä en plikt för varje muslim. Sök kunskap om Du så måste åka till Kina.
(10) I artikeln The Historical Roots of Dur Ecologic Crisis av Lynn White Jr (först publicerad i Science, 155 (10 Mars 1967) anklagas hela den profetiska traditionen från Abraham till Muhammed vara skyldig till världens ekologiska kris. Artikelns huvudtes är att kristendomen gav människan rätt att dominera naturen, som inte längre blev helig. Att islam inte hade något annat synsätt eller originellt att tillföra togs för givet, islam ansågs bara som ett judisk-kristet arv.
Salaam, 1993, Nr 8, sida 3-7
