Islam och jämställdhet – Del 2

Frågan om jämställdhet är en viktig parameter i den ”moderna” världen tillsammans med demokrati och mänskliga rättigheter.
Oavsett vilken ställning kvinnorna har i Koranen, kvinnornas situation i muslimska samhällen är långt ifrån
tillfredsställande, oavsett om det är Indien, Pakistan, Bangladesh eller något annat muslimskt land i västra eller sydöstra
Asien, såsom Malaysia och Indonesien. I alla dessa länder har problemet med kvinnornas status antagit kris proportioner.
Många kvinnoorganisationer har uppstått i dessa länder och kämpar för sina rättigheter. Problemet blir allt allvarligare
genom att modern utbildning sprids bland medelklassens kvinnor.

Först, de ”ortodoxa” i samhället motsatte sig starkt att kvinnor skulle utbildas. Även idag i vissa landsbygdsområden och
mindre städer ogillar man att flickor utbildas. Dock i stora städer och bland den växande medelklassen är svårare att
förhindra att kvinnor blir utbildade, så andelen utbildade kvinnor ökar, vilket har medfört att de blivit mer medvetna om
sina rättigheter. De kräver allt mer enträget att de erkänns samma status som männen. En del kvinnor tenderar att vara
likgiltiga inför religionen och till och med betraktar det som ett allvarligt hinder i sin väg mot lika rättigheter.

För sin del ”renläriga” muslimer erbjuder även hårt motstånd mot varje förändring och föredrar status quo. Naturligtvis
åberopar de Koranen och Hadith, och vissa muslimska jurister synpunkterna för att bevisa giltighet av sina åsikter. Detta
förstärker ytterligare intrycket bland dessa kvinnor att Islam inte kommer att hjälpa dem, så de börjar avvisa det.

Det finns dock också kvinnor som är fast beslutna att använda religionen till sin förmån och att föra sin kamp mot
könsrelaterat tolkning av den heliga boken. De stöder sig på kvinnor som läser och tolkar Koranen. Det finns alltså flera
kvinnoorganisationer som ägnar sig åt omtolkningen av Koranen. Enligt min åsikt är detta en av de mest hoppingivande tecken.
Kvinnor har all rätt att förstå och tolka Koranen ur deras eget perspektiv. Även de mest ortodoxa bland muslimerna håller
med om att kvinnor också har rätt att tolka Koranen.

Jämställdhet mellan könen och Koranen

Den grundläggande frågan är huruvida Koranen ger kvinnor lika status eller om de är tilldelad en underlägsen position.
Enligt de konservativas synvinkel har kvinnor en lägre position och ”ulama” (akademiker) citerar koranverser, hadither och
yttranden från ”fuqaha” (Alfaquis, muslimska jurister) för att stödja sina idéer. Men detta väcker också en viktig fråga
som vi måste ta itu med.

Bör även idag råda bland de nya generationer de gamla muslimska samhällens könsrelaterade ojämlikhet? Vi kan också ställa frågan
omvänd. Kan vi motivera återgivande av våra värderingar i det förflutna? Borde vi förvänta oss att tidigare generationer ska
följa våra normer för jämställdhet mellan könen? Självklart skulle detta vara en orättvis situation, och därför skulle också
vara orättvist att förvänta sig att vi blint ska imitera tidigare generationer och följa deras ledares åsikter. Vi måste
utveckla våra egna normer och värderingar. Men många av oss accepterar inte förändringar av normer och värderingar och anser
dem vara i strid med den gudomliga viljan.

Vi bör också tydliggöra vad filosofin om lagen i islam innebär. Den islamiska lagen anses vara av gudomligt ursprung och
därmed oföränderliga. Man antar att tiden inte ska ha någon effekt och yttre förändringar bör förkastas eller anpassas till
den grad att de kan godtas av den oföränderliga gudomliga lagen. Det finns dock en alternativ syn också ett arv från det
förflutna. Ett exempel är teorin om islamisk lag som imam Shatibi utvecklade. Shatibi levde i Spanien på 1400-talet, hans
teori tog hänsyn till vad han kallade Maqasid al sharia (dvs. ”lagens mål”) och masalih al umma (dvs. ”samhällets bästa”).

Enligt denna alternativa uppfattning är målet (maqasid) skälet till att lagen är formulerad så att lagen, med beaktande av
ändringar i maqasid, kan påverkas för att uppnå dessa mål, och samhällets välfärd och bästa får aldrig glömmas bort. Man bör
inte offra mål eller samhällets välfärd i lagens namn. Därför är detta alternativ teori mer dynamiska och mer benägna att
förändras.

Faktum är att följa sharia har aldrig betytt att man varit oföränderlig, som många tror i dag. Sharian har varit mycket
dynamisk och har gett uttryck för olika behov i olika tider. Olika jurister som bodde på olika platser och under olika
förhållanden antog olika ståndpunkter, de var inte överens sinsemellan om många frågor. Shah Waliyullah, en av 1700-talets
islamiska från den indiska subkontinenten hävdade också i sitt största verk Huyyat Allah al Balighah att sharian har
utformats i enlighet med människans natur och behov under den tidsperioden. Han ägnar ett helt kapitel i sin bok att
utveckla detta argument. Den erbjuder även ett exempel på hur ahkam (juridiska bestämmelser) förändras med förhållandena.

Det exempel som anges är mycket intressant och avser arvslagarna. När profeten (fvmh)
flyttade från Mecka till Medina, lämnade han efter sina blodsband och därför etablerade han det så kallade muwajat
(ömsesidigt broderskap), en vers ur koranen uppenbarades då om arvet. När senare, de som lämnade Mecka återvände och
återförenades med sina familjer uppenbarades en ny vers som gav arvsrätten till familjen och upphävde den gamla versen.
Således, med ändrade förhållanden ska hukm (pl. ahkam) eller ”rättsordning” också förändras. Det är så Shah Waliyullah
illustrerade tanken om att sharias juridiska bestämmelser (ahkam) när det gäller mu’amalat (dvs. relationer mellan personer)
bör återspegla den sociala verkligheten. (3)

De stora imamer som givit upphov till de olika islamiska lag skolor är också kända för sin sociala roll. Imam Malik var
konservativ och känd som Imam al-muhafizin (”ledaren för dem som vill bevara så mycket som möjligt). För sin del var imamen
Abu Hanifa mer liberal och öppen och man kallade honom för Imam al muyaddidin (”ledare för modernister”) och Imam Shafi’i
var måttlig och har kallats imamen al wast i’tidal wa (”ledare för moderaterna.”) medan Ibn Hanbal, som var mycket mer
strikt har beskrivits som imam al mutashaddidin (”ledare för dem som tar extrema åsikter”) Imam Hanbal är den man följer
mest i Saudiarabien. Denna klassificering visar också att det fanns betydande skillnader mellan islamiska jurister, vissa
av dem var öppna och liberala, medan andra var ganska strikta och ej flexibla. Förändringar i den sociala kontexten
påverkade framstående jurister åsikter, detta är fallet med Imam Abu Hanifa och Imam Shafi’i. (4)

Den nuvarande situationen är mycket annorlunda, därför är det helt nödvändigt att ompröva många frågor såsom relationerna
mellan män och kvinnor. Precis som Waliyullah Shah och andra ”muslimska ulama” har påpekat, Koranen gav svar till förändrade
sociala situationer och några tidig uppenbarade verser upphävdes senare när omständigheterna ändrades. Debatten om al nasij
(en vers som upphäver en tidigare vers) och al mansuj (den upphävda versen) fortsätter att gälla utan undantag även i dag
och utgör ett viktigt kapitel i de koraniska ulum, det vill säga Koranens vetenskaper.

Således har vi också flera verser om förhållandet mellan män och kvinnor, handplockade och citerade både av dem som
motsätter sig jämställdhet mellan könen och de som är för. Dessa verser uppenbarades som svar på olika situationer och däri
de olika inställningarna i dessa verser. Några verser gör vissa eftergifter till förmån för mannen, motiverade av
sammanhangen och andra fastställer mer bestående normer. Det är viktigt att notera att Koranen inte är begränsad till en
specifik situation eller scenario (även om det ibland måste göra eftergifter till dem), utan i grunden är dess mening att
gälla bortom dem. Koranens viktigaste inslag finns i dess betydelse och anda som strider mot all stagnation.

Kvinnornas situation var långt ifrån tillfredsställande innan den koraniska uppenbarelsen. Det är inte bara det att de inte
var jämlika med männen, utan de var underkuvade i alla avseenden, även om det fanns betydande skillnader mellan Mecka och
Medina. Samhället i Mecka hade en mycket patriarkalisk karaktär medan Medina troligtvis hade haft för ganska länge sedan en
matriarkalisk period och spåren av detta matriarkat överlevde fram till islams ankomst.

Utan denna sociala bakgrund kan vi inte förstå de förändringar som Koranen introducerade i de arabiska kvinnornas liv vid
den tiden. För de arabiska männen blev det en svår process att anpassa sig till dessa stora förändringar i kvinnornas
ställning. Den islamiska revolutionen gjorde den tidens kvinnor mycket mer medvetna om sina rättigheter, precis som det
moderna demokratiska samhället har gjort dagens muslimska kvinnor mer medvetna om sina rättigheter.

Anteckningar

(1) Översättning och anpassning ur en artikel publicerad i: Islam And Sexual Equality
(Redaktions anmärkning).

(2) Asghar Ali Engineer föddes i Indien 1939. Han är för närvarande chef för Institutet för islamiska studier och Centrum
för studier av samhället och sekularism som bildades 1980 och 1993. Asghar Ali Engineer är engagerad i olika rörelser och
organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och för att främja harmoni mellan religioner. Han har skrivit över 50
böcker och många artiklar i olika tidningar runt om i världen.

(3) Sharia reglerar två områden av det mänskliga liv: de handlingar som etablera en relation mellan människan och Gud
(”ibadat), och de som låter människan interagera med andra (mu’amalat). Medan ”ibadat har varit mer eller mindre oförändrad
i sharia, har mu’amalat genomgått många förändringar genom historien. (Redaktions anmärkning).

(4) Krönikorna berättar att Imam Shafi’i var en anhängare av strikt sexuella segregation tills han flyttade till Egypten,
han var född i Palestina, där han utövade yrket som skräddare och var tvungen att stå i direkt kontakt med kvinnor för att
ta deras mått och sy deras kläder. Sedan ändrade han sin syn på segregation mellan könen och var mycket mer flexibel i
detta avseende. (Redaktions anmärkning).