Medan en del av vår lagstiftande församling försöker återställa kristendomen i vår regering, är det viktigt att se
över en del av vår mångskiftande religiösa historia, och så rakt på sak ifrågasätta deras utestängande inkompetens.

Vanligtvis associeras Islam i Puerto Rico i samband med ankomsten av de moderna invandrare, men dess ankomst till
Karibien började under 1500-talet från vilket vi kan spåra fem stadier av muslimsk närvaro.

Den första är relaterad till ankomsten av iberiska upptäcktsresande. Vi bör inte glömma att före deras avresa
upplevde halvön den katolska erövringen och inkvisitionen som avslutade 781 år av islamisk makt i regionen.
Följaktligen fanns de många ”morisker” som reste iväg för att söka lugn och ro på andra platser. Även om vår
historieskrivning inte innehåller några uppgifter om moriskerna, den arabisk-andalusisk arkitektur i många amerikanska
koloniala tempel och de återkommande inkvisitoriska bestämmelser som antogs av de kristna monarkierna i Latinamerika
vittnar om deras närvaro.

Den andra stadium kännetecknas av ankomsten av muslimska afrikanska slavar. Bland dem finns framförallt wolof folk
från Senegal-Gambia regionen. Deras ankomst till Puerto Rico är den äldsta, från tidigt 1500-talet. Tillsammans med
dem anlände även Mandinga och Fulani folk.

Den tredje kännetecknas av ankomsten av arabiska invandrare under 1800-talet, främst libaneser. Även om vissa av
dessa familjer var muslimer, det fanns också kristna. Men den religiösa skillnaden innebar inte upplösningen av den
viktiga samarbete mellan dem. De flesta var rika och ägnade sig åt boskap, smycken och medicin. Namn som ”Bechara”,
”Halabi”, ”Bared”, ”Fas”, ”Tartak” och ”Mameri” är välkända.

Den fjärde stadium motsvarar ankomsten av arabiska invandrare som bosatte sig i landet efter 1950. Denna
invandringsvåg bestod mestadels av palestinska och jordanska män som flydde den palestinska/israeliska konflikten
letande efter ett bättre liv och en stärk koppling till USA. Tillsammans med dem anlände också egyptier, syrier och
libaneser. Deras ekonomiska profil var genomsnittlig. Vid denna tid dyker upp med kraft ambulerande arabiska
försäljare på våra gator. Denna migration process har bibehållits, och för närvarande motsvarar det en cirkulär
stark invandringsvåg. Speciellt de yngre generationerna har utvecklats i Puerto Rico.

Den femte stadium motsvarar en växande puertoricansk befolkning som har anammat Islam. Detta är en grupp som jag har
nöjet att arbeta, tack vare ett bidrag från University of Puerto Rico (UPR) och National Endowment for the
Humanities. Även om början av det här stadiet är osäkert, har dess ökning varit konstant sedan 1990. En del av dem
har hittat en framträdande plats på ön och diasporan. Några som Sumayah Soler är aktiva inom den feministiska
aktivismen. Några som Daniel Abdullah Hernandez har en framstående position inom teologin i Puerto Rico och USA,
andra som Vilma Santos skapar starka interreligiösa relationer i USA och det finns även dem som Angelica Molina som
har börjat få plats i den puertoricanska partipolitiken. Tillsammans med dem finns det många andra som utgör vårt
sociala landskap, det inkluderar några av våra intagna som nås av islamisk själavårdsverksamhet.

Man uppskattar att det finns 5000 muslimer i Puerto Rico. Denna siffra är föremål för debatt. I vilket fall som
helst måste vi erkänna den rika och långa islamiska närvaron bland oss. I slutändan historien hävdar alltid sin
närvaro. Förhoppningsvis med det kan vi förändra den parlamentariska vallgravs diskussion.