Gud, välsignat vare hans namn, säger i den heliga Koranen att vår Herre också har gett bina denna uppenbarelse: ”Och din
Herre har lärt biet att inrätta sig i bergen och i träd och i det som [människor] ställer i ordning [för dess behov]; och
att hämta sin näring från alla [växter som ger] frukt och att följa de vägar som din Herre [har utstakat för det]. Och en
saft av skiftande färg sipprar fram ur dess [inre] i vilken det finns läkande ämnen [till nytta] för människorna. I allt
detta ligger helt visst ett budskap till människor som tänker.” (16:68-69)

Dessutom finns det i Koranen en beskrivning av vad Gud har berett i paradiset för dem som följer Honom. Gud den Allsmäktige
säger: ”Paradiset som lovats dem som fruktar Gud kan liknas vid [en lustgård] där bäckar flyter med vatten som alltid
förblir friskt, och floder av mjölk med ofördärvad smak, och floder av det ljuvligaste vin, och floder av renaste honung,
och där de skall njuta frukter av alla slag och [dessutom få] sin Herres förlåtelse.” (47:15)

Pris ske Gud! Du skapade och du skapade det bästa! Dina varelsers hemligheter visar Ditt stora verk och får människan att
böja sig ned inför Dig och erkänna sina begränsningar och svagheter och Din skapande kraft och att erkänna sitt behov av
Din hjälp. Ja, Du inspirerade en insekt, biet, att sköta sina angelägenheter och att organisera sina förhållanden med andra
bin. Du gav det en gyllen färg och gav det en gadd och gav det blommans nektar till mat och gjorde det till en nyttig kock
för människor.

Bin, mycket skickliga arbetare

Biet är den enda insekt som kan samla och spara nektar till föda, och gör alltså ett viktigt arbete för mänskligheten.
Förutom att bygga bikupor med en utomordentligt fin och organiserad struktur och förutom att producera vax och honung,
pollinerar biet blommor och visar ett bra exempel på stor yrkesskicklighet i sin ständigt pågående rörelse och envisa
arbete.

Profeten (fvmh) sa: ”Den troende är liksom biet.
När det (biet) äter, äter det bra, och när det ger, ger det bra och det skulle aldrig bryta den spröda kvist på vilken den
står.”

Bi är sociala insekter som bor i samhällen eller kolonier, där varje enskilt bi bor i en privat cell. Varje bikupa bebos
av ett bisamhälle sin representerar en väl organiserad och kooperativ forma av social existens. Cellen förser några bin
med privilegium. Drottningen ockuperar ensam en enda cell, som hon sällan lämnar.

Hundratals med hannar och tusentals honor arbetar. Drottningens roll är begränsad till äggproduktionen som varierar mellan
1000 och 2000 befruktade ägg om dagen. Dessa kläcks sedan och ger antigen en ny drottning eller en arbetare, beroende på
vilken sorts föda drottningen får innan hon lägger sina ägg och i proportion till storleken på den cell hon bebor.
Drottningen lever vanligtvis 5-6 år. Hannarnas verksamhet är begränsad till att befrukta drottningen.

De tillbringar våren och sommaren med att äta honung som arbetsbina samlar. På hösten blir de utkörda från cellen för att
dö utomhus av kyla och hunger. Arbetsbina utför det hårdaste arbetet. Fura dagar efter sin födsel börjar det lilla
arbetsbiet sitt arbete med att mata larven. De besöker dem mer än 7850 gånger under de sex dagar matningen pågår. Några
arbetsbin tjänar drottningen, tvättar hennes kropp och kammar hennes hår, medan andra flyger omkring och letar efter
nektar, pollen och vatten. Några arbetsbin kallas med rätta för ”arkitekter” eftersom de håller vaxet i sexhörniga formar.
Dessa sexhörniga celler är reservoarer för honung och pollen, förutom att man använder dem till ägg.

Livsviktiga ingredienser

Ett bi flyger med en hastighet av 65 kilometer i timmen och för att samla ihop ett kilo honung flyger ett bi en sträcka på
360 000 – 800 000 kilometer. Det motsvarar tio gånger jordens diameter. Låt oss nu fråga, vilka är honungens beståndsdelar?

Honungen har mer än sjuttio olika beståndsdelar som är livsviktiga i vår föda. I tusentals år har honung ansetts vara den
viktigaste källan för sockersammansättningar. Den ör full av energi eftersom varje kilo honung ger 3150-3350 kalorier
beroende på dess beståndsdelar.

Honungens sammansättning varierar med de olika slags blommor, området, jorden och även med klimatet. Till exempel, honung
som erhålls från klöver (Trifolium alexandrinum) i Australien är olik den som tas från samma blomma i Kalifornien. Dessutom
skiljer sig de båda från den som finns i England. Den huvudsakliga faktorn bakom den här skillnaden är olikheterna i den
jordens sammansättning som blommorna får sin näring ifrån.

Som en sockerfabrik

Om vi tar ett prov från honungen och utsätter det för en grundig undersökning i speciell laboratorieutrustning kan vi dra
slutsatsen att det har en mycket komplicerad molekylar sammansättning som huvudsakligen utförs av sockerarter. Hittills har
man hittat ungefär femton olika sockerarter. De mest betydelsefulla är fruktos 40 %, glukos 30 %, sackaros 4 %,
”kornets socker” maltos, spjälkad stärkelse, erlos och andra.

Men de flesta av de här sockerarterna hittades inte först i nektar, de hittades senare under kokningsprocessen och
mognadsprocessen genom olika syror och enzymer. Honung innehåller många naturliga syror; bl.a. glukonsyra, ättikssyra,
citronsyra, vinsyra och oxalsyra. Många vetenskapsmän är intresserade av honung på grund av att den innehåller många
enzymer, som spelar en livsviktig roll i organismens liv. Några av dessa honungsenzymer kommer från nektar och andra kommer
från själva biet. De mest betydelsefulla av dem är invertas som. Tillsammans med diastas och glukosoxidas ”inverterar”
(omvandlar) sackaros (rörsocker) till glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker).

Diastas bryter ner stärkelse. Glukosoxidas reagerar med glukos och bildar glukonsyra och väteperoxid. Fosfatas hjälper till
att frambringa fosfater. Dessutom innehåller honung enzymer som omvandlar citronsyra till ättikssyra samt spår av peroxidas
och lipas. Alla dessa enzymer gör honung till en av de mest betydelsefulla näringskällor.

Som ett vitaminlager

Forskning i europeiska laboratorier, som specialiserat sig på honungsstudier, bekräftar att honung innehåller en grupp
vitaminer, där vitamin B2 eller riboflavin är den viktigaste. Honung innehåller upp till 1,5 milligram riboflavin per kilo,
vitamin B1 (upp till 0,1 mg), B2 (upp till 2 mg), vitamin B5 (upp till 1 mg) och upp till 30-40 mg askorbinsyra eller C
vitamin. Dessutom finns det spor av biroten, vitamin K, vitamin E och karoten. Intressant är att närvaron av dessa
vitaminer i honung beror på pollen. Honung innehåller också några sorters protein, aminosyror derivat av klorofyll och
några sorters färgämnen, biologiska katalysatorer, katoner, spårämnen av socker såsom mannitol och dylistol samt aldehyder
och estrar. Forskning som gjorts av doktor Haydok och doktor Kitzes om vitaminer i honung, bekräftar att den är ett
lämpligt hjälpmedel för att bevara vitaminer under lång tid utan att de förstörs eller förlorar sina näringsämnen. Frukt
och grönsaker förlorar en stor del av sina vitaminer då de bevaras under lång tid.

Honung innehåller dessutom många mineralsalter, av vilka den viktigaste är kalcium, som är viktig för tillväxten av ben och
tänder, natrium, kalium, mangan och järn, som är viktig för produktionen av röda blodkroppar, klor, fosfor, svavel och jod,
Dessa kombinerade mineraler väger ungefär 2 milligram per kilo honung. Radium finns i några sorters honung. Fastän
mineralerna finns i mycket små koncentrationer i organiska ämnen spelar de en viktig och utmärkande roll genom att medverka
i kroppens kemiska processer genom sin växelverkan med enzymer, vitaminer och hormoner. Om dessa mineraler fattas i en
människas kost, förlorar hon sin energi, vitalitet och förmåga att arbeta och tänka. Samtidigt spelar de här mineralerna en
viktig roll för vävnadens andning och gas utbyte och de är avgörande faktorer för blodcirkulationen och tillväxten av blod,
ben och tänder.

De är väsentliga för äldre människor, som måste få dem i sin kost, eftersom deras reducerade blodproduktion leder till
långsammare ämnesomsättning och eftersom deras organ har ännu större behov av mineraler. Honung är en god mineralkälla för
äldre människor eftersom den är lätt att äta.

Mystisk sammansättning

Många forskare har bekräftat att det finns antibiotika i honung. Vetenskapsmannen Dinglemans hittade en sorts könshormon
(ett derivat av östrogen) i honung. Andra anser att honung innehåller ämnesomsättningshormoner som är viktiga i
proteinsyntesen. Vi har här försökt beskriva denna sammansatta substans som kallas honung, men det finns många av honungens
vitala och medicinska egenskaper som fortfarande är gåtfulla. Detta gäller även dess kemiska sammansättning. Man kan alltså
lätt förstå omfattningen av den komplexitet av detta ämne, honungen, som har hänfört den mänskliga fantasin i tusentals
år.

Effektiv medicin

En av honungens fysiska egenskaper är förmågan att dra till sig vatten, vilket försämrar den om den absorberar tillräckligt
med vatten för att förstöra sin struktur. När honungens vattenhalt överstiger 20 % som är den normala procentsatsen, så
börjar enzymer reagera och sönderdelas. Därför måste honung lagras torrt borta från fukt. Man ska inte lagra den i kylskåp
där luftfuktigheten är hög.

Vi kan konstatera att honung inte bara är en sötsak utan även en komplett lagringsplats av effektiv medicin för både
behandling och immunitet mot sjukdomar. Fastän honung har blivit viktig i många diet- och näringsprogram och föreskrivs för
ett stort antal sjukdomar, och rekommenderas efter kirurgiska operationer eller under tillfrisknandet som följer efter en
svår sjukdom, så har de flesta moderna sjukhus och vårdinrättningar ännu inte börjat föreskriva honung. Den används alltså
inte ännu som en effektiv behandling för många vanliga sjukdomar.

Salaam, Nr 5,6-7, 1994, Sidor 6-7 samt 16-17.