Palestine Chronicle Staff 

 

 

Herbicidoperationer i södra Syrien

Israeliska ockupationsstyrkor har anammat ett mönster av kemisk besprutning i södra Syrien, riktat mot jordbruks- och betesmarker längs separationslinjen i Quneitra-provinsen.

Enligt övervakning från det syriska dokumentationscentret ”Sajel” ägde den första besprutningsoperationen rum den 25 januari 2026 och drabbade byarna Kodna, al-Asha och al-Asbah på landsbygden i södra Quneitra. Flygplan ska ha förblivit i luften i nästan fyra timmar och spred ett oidentifierat ämne över jordbruksmark.

Efterföljande operationer dokumenterades den 27 januari i Sayda al-Hanout och den 30 januari i byarna i norra Quneitra, inklusive Jabatha al-Khashab, Ofania, al-Hurriya, al-Hamidiyah, al-Adnaniyah, Ruwayhina och Bir Ajam. Besprutningen sträckte sig över mer än 65 kilometer längs frigörelselinjen.

Inom en enda vecka vissnade stora områden med grön vegetation. Bara i södra Quneitra skadades uppskattningsvis 3 500 dunam betesmark, inklusive 1 500 dunam skogsområden som tidigare avverkats av israeliska styrkor i början av 2025. Omkring 450 dunam vintergrödor – vete, korn och bönor – påverkades, utöver ungefär 50 dunam olivträd, enligt siffror som citerats av Quneitra jordbruksdirektorat.

Bönder beskrev omedelbara effekter. Khaled Shams al-Rahil berättade för Sajel att betesmarkerna i praktiken förstördes, vilket tvingade boskapsägare att köpa dyrt foder. Hans son, som vallade får under besprutningen, led enligt uppgift av allvarlig ögonirritation i timmar. Boskapen verkade utmattade och oförmögna att beta normalt följande dag.

En annan bonde, Fadi al-Mughtari, rapporterade att får hade dött flera dagar efter besprutning i gårdsområdet al-Razaniya.

Det syriska jordbruksministeriet uppgav den 11 februari att laboratorietester inte upptäckte akut giftiga ämnen i vattenprover. Emellertid erkände man förekomsten av bredbladiga och smalbladiga herbicider i vissa växtprover och bekräftade betydande synliga skador på vegetationen.

Tjänstemän varnade invånare för att beträda drabbade områden i avvaktan på ytterligare övervakning.

 

Libanon: Kemisk krigföring

I södra Libanon har israeliska flygplan utfört flygbesprutning med herbicider längs den blå linjen, vilken väckt oro över miljöförstöring och civila skador.

Den 1 februari avbröt UNIFIL tillfälligt patrullerna efter att ha blivit underrättade om att kemiska medel skulle spridas i området. Även om israeliska myndigheter enligt uppgift beskrev ämnet som ”icke-giftigt”, identifierade senare toxikologiska fynd det som en avlövningsherbicid kopplat till cancer.

I en nyligen genomförd analys för The Palestine Chronicle beskrev Robert Inlakesh kampanjen som en del av ett bredare eskaleringsmönster. Han noterade att Israel har begått tusentals brott mot vapenvilan sedan den 27 november 2024, medan ”inga registrerade brott” tillskrevs Hizbollah eller den libanesiska armén under samma period.

Enligt Inlakesh tjänar besprutningen ett dubbelt syfte: markröjning för militära mål och påtryckningar på civilbefolkningen.

”Att avsiktligt rikta in sig på civil jordbruksmark bryter mot internationell humanitär rätt, särskilt förbudet mot att attackera eller förstöra föremål som är oundgängliga för civil överlevnad”, konstaterade Euro-Med Human Rights Monitor och varnade för att sådana handlingar kan utgöra krigsförbrytelser och undergräva livsmedelssäkerheten.

Inlakesh hävdade att användningen av kemiska medel – trots Israels förmåga att röja mark med konventionella medel – signalerar en strategi som riskerar långsiktiga miljö- och hälsokonsekvenser. Liknande incidenter har rapporterats i södra Syrien, vilket förstärker oron för att politiken inte är isolerad utan en del av ett bredare mönster som påverkar gränssamhällen.

 

Gaza: Miljöförstöring

Kemisk besprutning i Syrien och Libanon återspeglar ett dokumenterat mönster som tidigare etablerats i Gaza.

Israelisk flygbesprutning med herbicider längs Gazas perimeterstängsel har registrerats sedan åtminstone slutet av 2014. Undersökningar av Forensic Architecture och palestinska människorättsgrupper dokumenterade flygplan som spred herbicider som drev hundratals meter in i Gazas jordbruksmark, förstörde grödor och förorenade jorden.

Israels försvarsministerium erkände att man använt en blandning bestående av glyfosat, oxygal och diurex längs Gazagränsen mellan 2014 och 2018. Rapporter indikerade att besprutning utfördes upprepade gånger, ofta två gånger per år.

Konsekvenserna var allvarliga. Jordbrukare rapporterade om förstörelse av grödor inom några dagar efter besprutning, med förluster som påverkade vete, grönsaker och betesmarker. Människorättsorganisationer, inklusive Al Mezan, Adalah och Gisha, karakteriserade praxisen som oproportionerlig och skadlig för civila.

Miljöförstörelsen i Gaza ökade dramatiskt under det pågående folkmordet. Enligt FN:s bedömningar och miljöövervakningsorgan har majoriteten av Gazas jordbruksmark skadats eller blivit oåtkomlig på grund av bombningar, bulldozer, kontaminering och kollaps av infrastruktur. Satellitanalyser har visat omfattande förstörelse av fruktträdgårdar, växthus, bevattningssystem och vatteninfrastruktur.

FN:s miljöprogram (UNEP) och andra övervakningsorgan har varnat för att skador på mark, grundvatten, avloppssystem och jordbruksmark kommer att få långsiktiga ekologiska konsekvenser. Kollapsen av sanitetsinfrastruktur har lett till allvarliga kontamineringsrisker, vilket ytterligare undergräver livsmedelssäkerheten.

Miljöforskare och rättslärare har i allt högre grad diskuterat huruvida omfattningen av miljöförstöringen i Gaza skulle kunna uppfylla nya definitioner av ekocid enligt internationella rättsliga ramar.

 

Rättsliga och humanitära konsekvenser

Internationell humanitär rätt förbjuder förstörelse av civila föremål som inte är motiverade av militär nödvändighet. Den skyddar också föremål som är oundgängliga för civilbefolkningens överlevnad, inklusive jordbruksområden och livsmedelsproduktionssystem.

Euro-Mediterranean Human Rights Monitor hävdade i en analys den 4 februari 2026 att kemisk besprutning i Syrien och Libanon kan utgöra ett krigsbrott om den utförs avsiktligt för att skada civila försörjningsmöjligheter.

Mönstret i Gaza, Libanon och nu södra Syrien tyder på att kemisk besprutning inte bara fungerar som gränsförvaltning utan som ett verktyg för territoriell omformning. Genom att undergräva jordbruk och bete avfolkar sådana metoder gradvis buffertzoner och minskar civil närvaro i omtvistade gränsområden.

Den kumulativa effekten sträcker sig bortom ekonomisk förlust. Den stör livsmedelssystemen, hotar folkhälsan, skadar jordens bördighet och förändrar ekosystem i åratal.

I takt med att kemisk besprutning fortsätter på flera fronter kräver människorättsorganisationer oberoende utredningar av de miljömässiga, humanitära och rättsliga konsekvenserna av dessa handlingar.

 

 

Original text: From Gaza to Quneitra: Israel’s Chemical Spraying Expands Across Borders