Arif Bharakda – The Muslim Vibe
Koranen har över 50 verser om välgörenhet vilket gör den till ett av de mest omtalade ämnena i den heliga boken. Islam uppmuntrar muslimer att anta välgörenhet som ett sätt att leva i motsats till att det är en slumpmässig eller engångshandling. Visserligen är vissa välgörenhetsorganisationer som Zakat obligatoriska medan det finns en allmän instruktion att ge välgörenhet så regelbundet som möjligt.
Här är mina favoritverser om välgörenhet från den heliga Koranen.
Välgörenhet som ett lån till Allah, hyllning och ära till Honom
Och de män och de kvinnor som skänker av sitt åt de behövande och [på så sätt] ger Gud ett fullgott lån, skall få det mångdubbla tillbaka och därtill en frikostig belöning. (57:18)
De bästa handlingar vi kan göra i våra liv är de med Allah i form av goda handlingar för Hans skull. Där vissa goda gärningar kommer med en specifik och bestämd mängd belöning, har välgörenhet inga sådana gränser. I versen ovan säger Gud till oss att ge välgörenhet är som att ge ett lån till Honom där Han återbetalar lånet med så mycket ”ränta” i form av belöning att det är mångfaldigt vilket betyder att det inte finns någon bestämd kvantitet, tak eller gräns för det.
Välgörenhet ges med goda avsikter
Ett vänligt ord och förståelse [för tiggarens elände] är bättre än en gåva, följd av förolämpningar… (2:263)
Det finns vissa etiketter att iaktta när man ger välgörenhet. Det är viktigt att inte känna sig skrytsam internt över vad du har gett eftersom det kan upphäva lånet till Allah som versen efter det ovan citerade fortsätter att säga.
Om du hjälper någon i nöd bör du undvika att påminna dem om den tjänst du gjorde eftersom det kan få dem att känna sig sårade och generade och inte heller bör du gå runt och berätta för andra om det. Detta är vad som kan menas med ”skada”. Här, säger Gud, är det bättre att utföra andra handlingar såsom handlingar av vänligt tal och förlåtelse eller vänligt och graciöst avböja en möjlighet till välgörenhet snarare än att ge den men sedan skryta om det eller blåsa upp vårt eget ego.
Inte för att jämföra eller förringa någons välgörenhet
Dessa [hycklare] talar föraktfullt om dem av de troende som i sina offergåvor ger mer än de är skyldiga att ge och hånar dem som inte har annat att ge än [det magra resultatet av] sitt eget arbete. Gud skall låta deras hån återfalla på dem själva – ett svårt lidande väntar dem. (9:79)
Vi bör undvika att spekulera och gissa om andra människors välgörenhet. Om du till exempel ser en förmögen person till synes ge lite välgörenhet, bör du inte tillrättavisa dem eller skvallra om dem bakom deras rygg på grund av din förväntan att de borde kunna ge mer.
På samma sätt, när någon bara ger lite, bör vi inte skratta åt den kvantitet som ges. Gud accepterar och multiplicerar all välgörenhet och vi är inte i en position att döma. Vi har alla våra egna förutsättningar och vi ger inom vår förmåga. Det är inte för någon att döma eller kommentera.
Ge till välgörenhet i hemlighet och öppet
De som ger av vad de äger, nattetid eller under dagen, i tysthet eller öppet i allas åsyn, skall få sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (2:274)
I den här versen gör Gud en skillnad mellan när och hur man ger välgörenhet. Man skulle kunna säga att ge välgörenhet på dagen hänvisar till offentliga välgörenhetshandlingar som andra kan se och natten hänför sig till välgörenhet som ges i hemlighet. Här kan dag och natt vara metaforiska.
Välgörenhet som ges i hemlighet är utan tvekan den bästa formen av välgörenhet eftersom den hindrar en från att bli arrogant över det. Å andra sidan kan att utföra välgörenhetshandlingar offentligt tjäna som inspiration och uppmuntran för andra att följa efter. Till exempel, om en framstående medlem av samhället offentligt stöder en välgörenhetsorganisation, kan det få andra att donera och hjälpa välgörenhetsorganisationen att nå sina mål.
Om man ska välja att ge i hemlighet eller öppet är upp till individen och vad de känner är mer fördelaktigt.
Ge bort saker du älskar i välgörenhet
[TROENDE!] Ni kommer inte att uppnå sann fromhet, förrän ni ger åt andra av det som ni [själva] värdesätter; Gud har full kännedom om vad ni ger. (3:92)
Det nämns att den här versen kom till Profetens dotter, Fatima, som gav bort sin nya bröllopsklänning på bröllopsdagen istället för en äldre klänning till en tiggare som kunde sälja den för att försörja sig själva och sin familj.
En bra handling i välgörenhet är att ge bort något som är kärt för dig. Det är lätt för oss att donera kläder vi inte har på oss längre eller en summa pengar som inte gör någon skillnad för oss om vi tappar bort.
Utan att, naturligtvis, försätta oss själva i fattigdom och skada, bör vi överväga att donera saker som vi är engagerade i. Det hjälper oss inte bara att skilja oss från världsliga ting utan är ett ”lån” till Gud som kommer att bli mycket tyngre belönad.