Ashraf El Khabiry

Fastan innebär i fysisk bemärkelse total avhållsamhet från mat, dryck och sexuellt umgänge från gryning till solnedgång.
Detta är en plikt för varje vuxen, frisk muslimsk man såväl som kvinna. Profeten Mohammed (fvmh)
säger: ”Om mitt samfund skulle få veta om allt det goda som finns i månaden Ramadan, så skulle de önska att Ramadan skulle
vara hela året.”

Ramadans andliga fördelar

Profeten säger: ”Fastan är halva ståndaktigheten.” I en annan hadith säger han: ”Ståndaktigheten är halva tron.”

Av dessa två hadither kan man förstå hur fastan kan fördjupa och förstärka tron.

Profeten frågade Moadh ibn Djaball: ”Vill du att jag ska vida dig vägen till det goda?” Moadh svarade: ”O, ja Allahs
sändebud”. Profeten sade: ”Fastan är ett skydd mot helvetet och allmosan utplånar synden som vatten släcker elden”.
(At-tirmidhi)

Abu Hurairah berättar att profeten Mohammed sade: ”Den som fastar under Ramadan av djup tro och siktar mot att vinna Allahs
välbehag, blir av med alla sina förgångna synder.” (Ahmed ibn Hanbal, Almusnad)

Den fastande upplever en befrielse från behov och begär under fastetiden eftersom han frivilligt avhåller sig från dessa
trots att han har tillgång till mat och dryck. Detta är ett bevis på att den äkta friheten kommer ifrån själen genom
gudsfruktan.

Att frukta Allah är fastans sötaste frukt

Verserna som handlar om fastan i Koranens kapitel 2, ”Kon” börjar och slutar med att nämna gudsfruktan. ”TROENDE! Det är en
plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er – kanske skall ni frukta Gud.” (2:183) ”Så
klargör Gud Sina budskap för människorna – kanske fruktar de Honom.” (2:187)

Dessa påminnelser klargör sambandet mellan fastan och gudsfruktan, fastan är en väg som leder till Gudsfruktan. De troende
som dessa verser riktas till förstår väl vikten av gudsfruktan. Det är deras själars slutmål.

”men frukta Gud och var förvissade om att Gud är med de gudfruktiga.” (2:194).

Det är paradiset på jorden att känna närheten av Honom, att älska Honom, och känna förtröstan, trygghet och själsfrid i
hans närhet. ”men den bästa vägkosten är gudsfruktan. Och frukta Gud, ni som far förstånd!” (2:197). Det är hjärtats
näring under livets resa.

Botemedel mot viljesvaghet

Livet är ingen dans på rosor utan en cocktail av både söt och besk smak. ”och Vi prövar er genom de frestelser [som
följer] med såväl motgång som medgång.” (21:35). Man klagar inte så länge det går bra men just under motgångar och
olyckor är det lätt att drabbas av viljesvaghet.

”Och Vi låter människan smaka något av Vår nåd och sedan tar det ifrån henne, misströstar hon och glömmer allt vad hon
har [Oss] att tacka för. Och om Vi låter henne se bättre tider efter att ha fått pröva på motgångar, säger hon helt säkert:
’De onda dagarna är förbi’ och glädjen gör henne övermodig och skrytsam.” (11:9-10)

”När Vi visar människorna Vår nåd gläds de åt detta; men när de drabbas av ett ont som är följden av deras egna
handlingar, förlorar de allt hopp.” (30:36)

Alltså är prövningarna något oundvikligt i en människans liv och det är enbart de som införskaffat sig mängder av tålamod,
som klarar av dessa.

”Vi skall helt visst låta er utstå prövningar genom fruktan, hungersnöd, förlust av egendom och liv och frukten [av ert
arbete].” (2:155). Det är bara de ståndaktiga som klarar av sådana prövningar. ”för dem som när de drabbas av olycka
och motgång säger: ’Vi tillhör Gud och till Honom skall vi återvända’” (2:156).

Fastan innebär att man övar sig i att kunna övervinna sin svaghet och att lära sig att kontrollera även sina nödvändiga
behov och begär i syftet att kunna uthärda livets svåra situationer som kan drabba vem som helst. Om man inte har fått lära
sig tålamod och fått viss motståndskraft, blir man lättare deprimerad i motgångarna, och kanske till och med kollapsar
eller begår självmord.

Självplågeri?

Vissa menar att vi muslimer utövar självplågeri när vi fastar. Man kan kanske hålla med om att det kan vara något kämpigt
under de allra första dagarna, speciellt när dagarna är långa, men man vänjer sig fort, och när dagarna är så korta som de
är nu i vintertid är det knappast något större besvär med fastan. Självplågeri innebär att man överbelastar sig. De
koranverser som handlar om fastan visar att det inte är meningen att plåga sig.

Allah säger i Koranen: ”Gud vill göra det lätt – inte tungt – för er.” (2:185). ”[Fastan skall vara] ett begränsat
antal dagar. Men den av er som är sjuk eller på resa [skall fasta senare] under motsvarande antal dagar och de som har
möjlighet skall som offer ge en nödställd att äta.” (2:184)

Av detta kan man härleda att fastan handlar om ett begränsat antal dagar varje år, vilket blir en periodisk plikt och en
övning som förbättrar den andliga och den moraliska konditionen och ökar ens självdisciplin. De som är sjuka befrias från
denna plikt oavsett vilken sjukdom de lider av, så länge de är sjuka. Det samma gäller även för dem som är på resa, men det
förutsätts naturligtvis att man fastar senare ett motsvarande antal dagar, när man väl tillfrisknat eller inte längre
befinner sig på en resa. De som är gamla, svårt eller långvarigt sjuka och inte kan klara av denna fysiska ansträngning är
helt befriade från fastan, men de ska bespisa en nödställd om de har råd och möjlighet till det. ”Och den som självmant
gör gott utöver vad plikten bjuder, [skall finna att] detta kommer honom själv till godo. Och fastan ör för ert väl – om ni
visste [hur mycket gott den tillför er]!” (2:184).

Man uppmuntras att observera frivillig fasta och att låta ens samvete avgöra om fastan är lämplig under lättare krämpor och
också till att frivilligt ge till fattiga under sin fasta.

Fasta höjer moralen

Enligt Abu Hurairah sade profeten Muhammed: ”När någon av er fastar, så ska han varken svära, gräla eller höja sin röst.
Och om någon förolämpar eller bråkar med honom, ska han säga, Jag fastar, jag fastar.” (Bukhari, Muslim)

Denna hadith varnar för all slags aggression under fastetiden, samtidigt som den manar till behärskning även om man själv
utsätts för aggressioner. Aggression och otillbörligt beteende kan leda till att ens fasta inte godkänds av Allah! Man får
naturligtvis inte angripa någon efter fastetiden heller, men eftersom fastan innebär total avhållsamhet understryker man
betydelsen av gott beteende under fastan.

Enligt Abu Huraira sade profeten Muhammed: ”Den som inte avhåller sig från allt orättfärdigt tal behöver inte avhålla sig
från mat och dryck eftersom Allah inte kommer att godta hennes fasta.” (Bukhari)

Orättfärdigt tal är t. ex att vittna falskt, baktala, skvallra, ljuga, mm. Denna hadith innebär inte att det är tillåtet
att äta och dricka när man ljugit eller vittnat falskt under fastan utan det är en skarp varning för sådant som eliminerar
fastans belöning. (Shafai, Hanbal, mm)

Det finns ett antal andra både synliga och synliga defekter i vårt beteende som kan botas av fastan, t ex. att göra narr av
någon, att vara högmodig eller avundsjuk, att vara självupptagen och egocentrisk. Man skulle kunna säga att fastan är som
en årlig hälsoundersökning, vård och konvalescens på Ramadans andliga och moraliska läkarmottagning.

Fastans sociala och politiska fördelar

En stor del av världens befolkning lever under fattigdomsgränsen i dagens civiliserade värld.

Trots att världens livsmedelsproduktion skulle räcka till fyra gånger världens befolkning svälter miljoner människor till
döds. Detta är ett klart tecken på att vår värld lider av många sociala och politiska sjukdomar som utgör ett allvarligt
hot mot hela vår civilisation. Egoism är en allmän attityd som sprider sig över alla samhällen. Människor saknar sympati
och medkänsla för varandra. Denna känsla av medlidande förkroppsligas under fastan, då man själv stundvis får smaka på
hungerns smärta.

I den islamiska traditionen har det angetts att profeten Josef brukade observera frivillig fasta när han hade anförtrotts
tillsynen av landets förrådshus. När man frågade honom om anledningen till detta svarade han: ”Jag avstår från att äta mig
mätt, för att inte glömma bort de hungrande.” Det är sådana makthavare som världen behöver, och inte sådana som äter sig
mätta och ger de nödställda sina vackra ord att äta.

Fastans ekonomiska fördelar

Världen lider av konsumtionsöversvämning som belastar individer, familjer och stater med tunga bördor eftersom man
överskrider sina tillgångar genom att man förbrukar mer än vad man har råd till. Fastan bromsar slösaktighet och gör att
man blir sparsam.

I Koran beskriver Allah sina tjänare som han älskar enligt följande: ”Och när de ger åt andra, visar de sig varken
slösaktiga eller snåla; däremellan finns en medelväg.” (25:67). Koranen fördömer helt och hållet slösarna: ”men
slösa inte över all måtta. Slösarna är demonernas bröder och Djävulen visade stor otacksamhet mot sin Herre.” (17:27)

Ibn Abbas Ibn Masud definierar ordet slösaktighet som en utgift utan ett rättfärdigt syfte eller för ett ovärdigt ändamål.
Mudjahid uppges ha sagt: ”Om en man skulle ge allt han äger för en rättfärdig sak, kan detta ej kalla slöseri, men om han
ger en helt obetydlig summa för ett ovärdigt ändamål, är detta slöseri.

Ett bildligt uttryck för ytterst snålhet och ovillighet att bistå andra framkommer i följande vers: ”Bind inte handen
vid din hals, men sträck inte heller ut den så långt, att du får förebråelser [för slösaktighet] eller [till sist själv]
råkar i nöd.” (17:29)

Denna medelväg i ekonomiska angelägenheter är en av fastans lärdomar. Den periodiska avhållsamheten ger människan både en
tankeställare och ett tillfälle att väga mellan det nödvändiga och det onödiga så att pengar och tillgångar används på ett
tillbörligt sätt.

Fastans hälsomässiga fördelar

Magsäcken belastas året runt – både dag och natt – och är i behov av något tillfälle att vila sig från sitt övertidsarbete.
Denna vila kan man njuta av under fastan. Abu Hurairah berättar att profeten Mohammed sade: ”Fasta, så att ni hålla er
friska.” (Tabarani)

Muadh ibn Jabali berättar att profeten Mohammed sade: ”Fastan är ett skydd”. (Attirmidhi)

Detta kan tolkas som ett skydd mot helvetet eller mot dåligt uppförande likväl som skydd mot sjukdomar.

En stor del av sjukdomarna är förorsakade av magen som man ofta fyller tanklöst. Profeten Mohammed sade: ”Inget kärl har
Adams son fyllt sämre än sin mage. Det räcker för Adams son med några munsbitar för att hålla sin rygg upprätt. En
tredjedel till mat, tredjedel till dryck och en tredjedel till andning.”

Den som fastar vinner en hel del förmåner för sin hälsa; kroppen befrias från överflödiga fettämnen, gifter och restämnen,
fetthalten i blodet sänks, vilket motverkar åderförkalkning, hjärtat slår långsammare vilket ger det en välbehövlig vila,
besvär orsakade av fetma lättas, högt blodtryck blir lättare att kontrollera, osv.

Nu när årets fastemånad är avslutad återstår det för oss att kvarhålla fastans alla gåvor; Allahs vägledning till det goda,
de goda matvanorna och den regelbundna livsföringen som fastan lär oss och tron på Allahs barmhärtighet samt hoppet om
Allahs förlåtelse. Med av fastan förnyade och förstärkta krafter ska vi nu försöka att hålla oss undan från det onda och
söka Hans skydd i den religion Han valt till sin skapelse. Lov och pris ske Allah, världarnas Herre.

Salaam, Jan-Feb 1996, Sida 24-27