Det är ett välkänt faktum att fastan under Ramadan är en plikt för varje muslim. Vissa av våra lärda menar att de plikter
vi har utgör pelare som varpå Islams struktur byggs. Vi behöver knappast nämna att fastan är lika grundläggande som bönen
och zakat.

Den skiljer sig så tillvida från de andra pelarna att den bygger på att man avhåller sig rån något, inte på aktiv handling
som t ex bönen. Det är av denna anledning som Allah (hoäH)
säger följande i hadith qudsi: ”Allt en människa gör tillhör henne, med undantag av fastan som tillhör Mig, och Hag belönar
henne därefter.” Detta kommer av att inga yttre tecken är synliga på den som fastar.

Islam är en religion med ett vaket sinne för moraliska värden. Detta reflekterar sig i en allvarlig moralisk kod varje
muslim skall göra sitt bästa för att följa. Gott uppträdande, artighet, vänlighet mot andra, och att avstå från allt som
faller utanför den islamiska sociala koden är en del av det islamiska beteendemönstret. Det finns också moralkoder som är
knutna till vissa enskilda delar av dyrkan. Här är det lämpligt att nämna vilka sociala aspekter som är knutna till fastan.

Profeten (fvmH) sade: ”Fastan är en sköld. Den som
fastar skall inte göra något obscen eller dumt. Om någon försöker få in honom i ett bråk eller ett gräl, låt honom svara:
’Jag fastar, jag fastar’.”

Profetens beskrivning av fastan som en sköld är lämplig, det är en sköld som skyddar mot helveteselden, Den arabiska term
som används här betyder också mur, eller en form av skydd. Fastan utgör ett skydd på mer en ett sätt. Då fastan försvagar
fysiken, försvagas också den sexuella lusten, detta gör det lättare för den fastande att undvika stora synder som otukt och
äktenskapsbrott. Man skulle kunna kalla detta för ett ”negativt” skydd mot synderna som nyss nämnts, och alla som någon
gång fastat har upplevt detta. Efter som människan alltid har strävat efter att leva ut sina lustar, var sig det sker på
tillåtet eller förbjudet sätt, har fastan en skyddande aspekt som är en fundamental del av denna unika form av dyrkan.

En annan skyddande effekt den fastande personen erhåller är att Allah (hoäH) genom fastan förlåter många synder. Det är
välkänt att Allah (hoäH) belönar varje gid handling med minst tio gånger dess värde, och ända upp till sjuhundra gånger
dess värde. Denna siffra är dock inte taket för Allahs belöning. Följande hadith har återberättats av Imam Malik: ”Varje
god handling belönas med tio gånger dess värde upp till sjuhundra gånger, och mer om Allah så önskar.”

Allah säger: ”Med undantag av fastan som tillhör Mig, och Jag belönar den därefter.” Det är tydligt från detta att Allah
betonar den större belöning som finns i fastan. Allah gör ett undantag och knyter fastan till Sig själv. Han visar att
fastan sker endast för Hans skull och Hans belöningen är därför än mer generös. Detta bekräftas av en Koran vers som l
yder: ”De tålmodiga kommer att tilldelas sin belöning utan räkenskap.” Avsaknaden av räkenskap visar på dess oändliga
belöning.

De flesta av de som ägnar sig åt Koran exegetik ger ”De tålmodiga” betydelsen av de som fastar. För fastan kan endast
utföras av en person med stark tro. Vad Allah vill få oss att förstå här är att fastan inte är tillägnad någon annan än
Honom och därmed är unik, och skiljer sig från all annan forma av dyrkan. Fastan kan ju inte ske med falsk intention, och
belönas inte för sitt egentliga värde utan oändligt.

Under fastan uppmanas vi särskilt att undvika alla former av obscenitet. Det verb som här används av Profeten (fvmh) syftar
på konversationer om sex, på sexuellt umgänge, samt på dess förstadium och fullbordan. Då vi inte har blivit förbjudna att
tala om mat och dryck de dagar vi fastar, bör vi kunna avstå från att tala om sex.

Vi skall heller inte uppföra oss på ett dumt eller olämpligt sätt, Den arabiska term som här används syftar särskilt på att
skrika eller höja sin röst på ett olämpligt sätt. I vissa versioner av denna hadith syftar termen särskilt på att hamna i
någon form av gräl och då höja sin röst. Av den fastande förväntas ett anständigt uppträdande även mot de som försöker
starta ett gräl med honom.

Detta betonas ytterligare i resten av hadithen som riktar sig till den som under fastan lockas eller provoceras till att
delta i ett gräl eller en muntlig dispyt. Han uppmanas att inte svara på sådana provokationer, utan låta den andra personen
veta att han fastar. Han talar med detta om att han undviker grälet p.g.a. att han åtagit sig att följa de moraliska koder
som förväntas under fastan.

Om en liknande situation uppstår då man fastar utanför Ramadan skall man också svara ”jag fastar”, men till sig själv så
att man undviker all misstanke om att man försöker skryta med sina goda handlingar, för om en sådan misstanke uppstår kan
grälet blir än värre.

Må Allah (hoäH) välsigna muslimerna med tro ”iman” och belöna oss oändligt för vår fasta under Ramadan. Amen.

Salaam, Nov-Dec 1998, Sida 10-11