Har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR) banat vägen för tillämpningen av sharialagen i Europa?
Efter publiceringen den 27 december av en artikel i Figaro Vox har extremhögern exploderat på de sociala nätverken för att
kritisera ett beslut av den europeiska myndigheten i ett fall om arv i Grekland som involverar medlemmar i den muslimska
gemenskapen. Däremot säger beslutets innehåll ingenting om extremhögerns sjuka påståenden. Tillbaka till fakta.

Sedan Lausannefördraget 1923, som fastställde gränserna mellan Grekland och det nya turkiska ottomanska riket, har det funnits
ett undantag från den gemensamma lagen för de muslimska minoriteterna i Trakien. För att bevara vanor och traditioner kunde
gemenskapens medlemmar använda sig av islamisk (sharia) lagstiftning för hantering av familjeaffärer (äktenskap, skilsmässa, arv).
Denna specifika åtgärd, som var obligatorisk förut, är idag valfri för Trakiens muslimer (om alla parter är överens) sedan
utgivandet av en lag som utökar jämlikhet inför lagen till alla greker som trädde i kraft den 15 januari 2018.

Det är i detta sammanhang som Chatitze Molla Salis man, en grekisk medborgare i den muslimska minoriteten i Trakien, skrev sitt
testamente där han lämnade allt sin egendom till sin maka i enlighet med lagen om gemensam rätt som gäller för alla grekiska
medborgare. När den sistnämnde dog i mars 2008, överklagade den avlidnes två systrar testamentets giltighet till deras fördel
och hävdade att deras bror tillhörde det muslimska samfundet och därför borde Sèvres-fördragen 1920 och Lausanne 1923 vara det
som gällde.

De förlorade år 2011 i domstolarnas första instans och överklagade, Kassationsdomstolen beslut var ett helt annat och de
hänvisade till att ”fall gällande arvsproblem inom den grekiska muslimska minoriteten skulle regleras av muftin enligt reglerna
för islamisk lag”. Så blev Chatitze Molla Sali berövad av två tredjedelar av sin egendom.

Hon ansåg att hon hade särbehandlats på grund av sin religion och efter avslaget av sin andra överklagan i april 2017, tog hon
fallet till Europadomstolen (ECHR) som beslutade till hennes fördel i en dom som publicerades den 19 december 2018. Domarna
fördömde kränkningen av Europakonventionen om mänskliga rättigheter som förbjuder diskriminering och tillhandahåller rättigheter,
oavsett kön eller religion.

För det europeiska rättsliga institution den grekiska kassationsdomstolens beslut ”hade inte någon objektiv och rimlig
motivering”, även om det ”bygger främst på Greklands behov av att uppfylla sina internationella skyldigheter samt det specifika
villkoret för den muslimska minoriteten i Trakien”.

”Sèvres och Lausanne-fördragen förpliktar inte Grekland att tillämpa sharia-lagen. Framför allt nämner inte Lausanne fördraget
specifikt ”muftis” jurisdiktion men garanterar de religiösa drag hos det grekiska muslimska samfundet” förklarade domarna, som
hävdar att ”vägra medlemmarna av en religiös minoritet rätten att välja frivilligt den gemensamma lagen är inte bara en
diskriminerande behandling, men också en kränkning av rätten av största vikt när det gäller skydd av minoriteter, det vill säga,
rätten till fri identifiering”.

Europadomstolen beklagar också att ”Grekland är det enda landet i Europa som tills idag har tillämpat sharialagstiftningen på
vissa av sina medborgare mot deras vilja”. Detta är ett ”problematisk” beslut, eftersom ”tillämpningen av sharia hade lett till
en situation som var till nackdel för en änkas individuella rättigheter som ärvde gården av sin man, i enlighet med reglerna i
civilrätt, men fann sig senare i en rättslig ställning som varken hon eller hennes man hade velat ha.” Hon välkomnade de grekiska
myndigheternas beslut att frivilligt använda islamisk lag.

Gregor Puppinck, författare till den kontroversiella artikeln som publicerades på Figaro Vox har gjort sin egen tolkning baserade
på felaktiga slutsatser: ”Fram till den 18 december ansåg Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna att Sharia är i princip
oförenlig med värdena för demokrati och mänskliga rättigheter. Detta är inte längre fallet idag, Domstolen accepterar nu dess
implementering i Europa under vissa förutsättningar, tyvärr oklara.” Varför? För att enligt honom, har Europadomstolen
”underlåtit att upprepa denna principfördömelse av sharia-lagen och accepterat dess implementering vid sidan av den grekiska
gemensamma lagen”.

Bland de högerextremas kritik kan nämnas Jean-Frédéric Poissons, ledare för det franska kristdemokratiska parti, som till och
med begärde att Frankrike skulle lämna Europakonventionen trots att domaren Nicolas Hervieu (Europadomstolen) sa tydlig att
fallet var precis det motsatta än det som uttrycks i Gregor Puppincks plattform. Han fördömde de ”opportunistiska diskurser”
av dem som vidarebefordrade lögner och hat.

”Europadomstolen fördömer den tvungna tillämpningen av sharialagen och bristen på ett valfritt förfarande. Vilket helt enkelt
förutsätter att i grekisk lag bör det finnas en särskild status för dem som önskar dömas enligt muslimsk lag för arv ” sade
advokaten Asif Arif och fördömde den ”felaktiga informationen” födda i Gregors Puppinck artikel.

Han påminde om att den rättsliga institutionen fattar beslut ”enligt det nationella rättsliga sammanhanget för varje stat. I
grekisk lag har sharialagen alltid tillämpats i vissa provinser och för vissa tvister.” ”Det finns särskilda stadgar i alla
länder på grund av deras historia. I Grekland är den kopplad till det osmanska riket. I Frankrike finns det särskilda stadgar
i samband med tillämpningen av sekularismen i Guyana, Alsace-Moselle etc. Så långt från att vara oroande, förutom för de som
skapar oroligheter och främjar hatet, är detta beslut ganska konsekvent med Europadomstolens ständiga bedömning, tillade han.