Dr Muhammad Anowar Zahid – The Muslim Vibe

 

Efter en månadslång fasta under Ramadan, skänker Allah (förhärligad vare han) muslimerna en festival som heter Eid al-Fitr. Det är den första dagen av Shawwal, den tionde månaden i den islamiska kalendern. Ingen fasta är tillåten denna dag (Jami` at-Tirmidhi 772). Denna festivaldag kröns med vissa egenskaper, som jag skulle vilja reflektera över nedan.

 

Glorifiering av Allah

Ramadan är en månad av förlåtelse och välsignelser från Allah. Det är en stor lycka att kunna utnyttja denna månad och fullfölja fastan. När vi väl har fullbordat det, bör vi vara tacksamma mot Allah och förhärliga Honom i hjärtat och med tungan (genom att säga takbir).

För att citera den heliga Koranen, Gud vill göra det lätt – inte tungt – för er. Håll [fastan under den föreskrivna] perioden och prisa Gud som har väglett er – kanske skall ni visa [Honom] tacksamhet. (Koranen 2:185). Det är därför det är sunnah att säga takbir på Eid-dagen (Sabiq 2005). Det sägs att det också är en sunnah att säga takbir på Eid-natten efter att ha sett den nya halvmånen. Och takbiren är denna: ”Allahu akbar, Allahu akbar, laa ilaaha ill-Allah, Allahu akbar, Allahu akbar, wa Lillaahi’l-hamd (Allah är Största, Allah är Största, det finns ingen gud förutom Allah, Allah är Mest Stor, Allah är Mest Stor, och all lov vare Allah).

Förutom detta, på Eid-dagen, finns det en Eid-bön med två rakaa och med extra takbirs. Enligt en Hadith sa Allahs Sändebud takbiren i Eid-bönerna sju gånger i den första rakaa och fem gånger i den andra. (Ibn Majah 1338). Denna bön med extra takbir kan också vara den takbir som nämns i ovanstående vers i den heliga Koranen.

 

Socialisering med människor

Eid-dagen är en dag för socialisering med familjer, släktingar, vänner och gemenskap. Det är därför muslimer bör gå till Eid-böner efter att ha badat, använt parfym och burit de bästa kläderna. Profeten, frid vare med honom, brukade bära det vackraste plagget och en speciell kappa på Eid-dagen (Sabiq 2005). Profeten själv gjorde och uppmuntrade andra att göra det förmodligen för att det skulle ge en festlig känsla och hälsosamhet när de skulle träffas och be tillsammans med många andra människor.

För att träffa så många människor som möjligt brukade profeten be Eid bönen i utkanten av Medina förutom en gång när han bad i moskén på grund av regn (Sabiq 2005). Återigen, för att gå till Eid-bönen, brukade profeten ta en väg och kom tillbaka hem genom en annan väg (Sunan Ibn Malah bok 5, Hadith 1357, Sunan Ibn Majah bok 5, Hadith 1360). Den troliga anledningen till att han gjorde det var att han kunde se eller besöka och träffa så många människor som möjligt.

Även om den var svag, informerar följande hadith oss om detta faktum att ”när profeten gick ut på de två Eid, skulle han gå förbi Sa’eed bin Abul-’As hus, sedan av folket i tält, sedan skulle han lämna en annan väg, via Banu Zuraiq, sedan skulle han gå ut vid ’Ammar bin Yasirs hus och Abu Hurairahs hus till Balat” (Sunan Ibn Majah bok 5, Hadith 1357).

Detta (socialisering) är ett av huvudmålen för denna stora dag. Och för att ta del av detta bad den Profeten, frid vare med honom, muslimska män, kvinnor och barn att komma till Eid-böneplatsen. Naturligtvis bad han kvinnor att komma med och rådde de menstruerande kvinnorna att hålla sig på avstånd från bönen, men att delta i bönen (Sunan an-Nasa’i 1558).

På platsen för Eid-bönen och även på andra ställen hälsar muslimer, skakar hand med (och ibland kramar) varandra med leenden på läpparna oavsett deras sociala hierarki. De förlåter och glömmer varandras misstag. Deras vänskap och broderskap förnyas liksom. En ny festlig och himmelsk atmosfär – dyker upp på jordens yta. Den här dagen öppnar muslimer sina dörrar för släktingar, grannar, vänner, bekanta och till och med icke-muslimer. Professor Bhalas (2016, s. 339) några erfarenhet finns här:

”Denna (Eid-dagen) morgonen serveras ett fantastiskt utbud av delikatesser i bufféstil… Det är en stor ära för en gäst – särskilt en icke-muslim – att bli inbjuden av en muslimsk familj att dela antingen i en Iftar-buffé eller Eid al Fitr-firande. Inbjudan bör behandlas som sådan och som en gastronomisk fråga skulle det vara synd att avvisa den.”

Till det sociala nätverket lät Profeten små barn sjunga och slå på trummor för att fira denna dag (Sunan an-Nasa’i 1593).

 

Att dela glädje och girande med de fattiga och de behövande

En viktig del av Eid-dagen är att det är obligatoriskt, enligt majoritetsforskare, för varje muslim, män och kvinnor, ung (även ett nyfött barn) och gammal att betala zakat al-fitr om de har mat utöver deras behov (Rahim 2020). I denna mening kan det finnas ett fåtal personer som inte behöver betala zakat al-fitr. Med andra ord, endast de som kvalificerar sig för sadaqah är undantagna från denna skyldighet (Ibn Rushd 1994).

Familjens överhuvud måste betala för de anhöriga som hustru, barn och tjänare (Sabiq 2005). Rättsligt sett ska det ske vid solnedgången den sista dagen av Ramadan eller, enligt en annan uppfattning, på morgonen Eid-dagen före Eid-bönen (Ibn Rushd 1994). Men ”dess betalning kan frivilligt göras i förskott när som helst under månaden Ramadan, vilket är bra för de fattiga som kan behöva förbereda mat för konsumtion” (Ibn Rushd 1994, s. 328 fotnot 208). Den ska betalas senast Eid-dagens morgon före (Eid) bön. Dess betalning efter bön kommer inte att anses vara zakat al-fitr, snarare välgörenhet som andra välgörenheter (Sunan Abi Dawud 1609.

Zakat al-fitr ska betalas av den som har fastat i månaden för att rena sig själv från alla oanständiga handlingar eller tal och i syfte att tillhandahålla mat till behövande (Sunan Abi Dawud 1609). Det gäller också för en som inte har fastat på grund av man är minderårig eller sjukdom eller handikapp. Som sådan är det gemensamma syftet med betalningen av zakat al-fitr både för en som har fastat och en som inte har det att hjälpa de fattiga och behövande, både muslimer och icke-muslimer (Sabiq 2005). Naturligtvis är det muslimernas preferenser så att de kan njuta av lyckan och festligheterna på Eid-dagen.

För att citera den Profeten, fred vare med honom, ”Gör dem fria från nöd på denna dag” (Ibn Rushd 1994, s. 328; Sabiq 2005, s. 388). På ett annat ställe rapporteras att han sade: ”Fastan i fastemånaden kommer att hänga mellan jorden och himlen, och den kommer inte att resas upp till den gudomliga närvaron utan att betala Zakat-al-Fitr” (Abdullah 2018). Även om denna hadith är svag, med tanke på det faktum att det är obligatoriskt att betala zakat al-fitr enligt majoriteten av islamiska lärda och det är de fattigas rätt (haqq) kan det hävdas att dess uteblivna betalning är en orättfärdigt handling (zulm) för den fastande personens räkning. Det motsvarar att ta andras egendom olagligt, vilket är förbjudet enligt den heliga Koranen (2:188). Som sådan verkar innehållet i Hadith ha sanningen i sig. Med andra ord, utebliven betalning av zakat al-fitr kan avskräcka acceptans av fasta.

Således har zakat al-fitr några viktiga religiösa, ekonomiska och sociala roller att spela. Det botar fastans brister, hjälper de fattiga och behövande ekonomiskt och ger dem en del av glädjen och festligheten på Eid-dagen. I detta sammanhang är följande ord mycket relevanta,

”De uppenbara fördelarna med Zakat al-Fitr är att den ger mat till de fattiga och renar oss från missförhållanden som begåtts under Ramadan. Men visdomen i denna välgörenhet går mycket djupare. Det ödmjukar inte bara givaren genom att visa dem att deras pengar är en välsignelse från Allah, hyllning och ära till Honom, och att de fattiga har en del av dessa pengar, utan det samlar också alla fibrer i Ummah. Även när vi är upptagna av tankarna på det kommande Eid-firandet uppmanas vi att tänka på våra bröder och systrar runt om i världen som kämpar och att dela glädjen över Eid med dem också” (Hands 2016).

Förutom zakat al-fitr, uppmuntras muslimer att ge välgörenhet på Eid-dagen, vilket framgår av de profetiska traditionerna (Sunan an-Nasa’i 1575, Sunan an-Nasa’i 1576). Detta är ett givande utöver någon särskild kurs som specificeras, såsom för zakat eller zakat al-fitr. Detta är den typ av välgörenhet som Allah kallar ett ”bra lån” från sina tjänare (Koranen 57:11), som Han kommer att återbetala från tiofaldig till mer än sjuhundra gånger och även ge givaren ”en generös belöning i kombination med tillfredsställelse och välstånd” (Jalalayn 2017).

För att avsluta, på Eid-dagen, prisar muslimer Allah för förmågan att fasta och vinna Hans förlåtelse, umgås med sina familjer och vänner och glädja de fattiga och behövande genom att dela deras rikedom. Således förbinder den muslimer både med Allah och människor som därigenom gläds åt himlen och jorden. Vid denna syn blir de himmelska varelserna (änglarna) ”mycket nöjda och glada” (Hadith rapporterade i Targheeb citerad i Kaandhlawi 1998).