Den Nattliga Resan och Himmelsfärden – Ett sant faktum eller bara en dröm? (II)

Mohamed Bellahcen – Webislam

 

Som jag nämnde i förra artikeln kommer vi här att ta oss tid att svara vetenskapligt till alla som ifrågasätter den nattliga resan och Himmelsfärden, förutom att nämna några lärdomar som vi kan dra av denna extraordinära händelse.

 

3 Ta bort dimman angående Den nattliga resan och Himmelsfärden:

Allah den Allsmäktige, säger i sin ädla Koran i början av sura Al-Isra’ (Den nattliga resan): STOR är [Gud] i Sin härlighet, Han som under natten förde Sin tjänare från den heliga Moskén till den fjärran böneplatsen, vars omgivningar Vi har välsignat, för att visa honom några av Våra tecken; Han är Den som hör allt, ser allt. (17:1).

När Muhammad Ashaarawi kommenterar denna vers säger han att Allah började denna sura med uttrycket ”STOR är”, och med det vill Han säga att Allahs gärningar ska undantas från människors gärningar, och med det också framgår att Allahs den Allsmäktiges, lag är inte som människors i sina gärningar, och när ordet ”subhana” (STOR är) först passerar genom sinnet ger det människan en stark energi som kastar bort all antyda om att jämföra mänskliga lagar på jorden med Allahs lag. Och han säger om ”Han som under natten förde Sin tjänare …”, det vill säga att den som gjorde möjligen resan var Allah, så resan i sig utfördes av Allah, och det är inte logiskt att vi förebrår Muhammed för en handling som Allah utförde med honom…

Muhammed sa inte: ”Jag reste en natt” och därför var det inte vettigt för Quraish folket att säga: ”För att göra en sådan resa behöver vi en månad på kameler att komma dit och ytterligare en månad för att återvända och du vill få oss att tro att du gjorde resan på en natt. ” Vem sa att han gick dit med sin egen kraft? Han gick inte dit utan blev tagen dit, vilket är annorlunda… Sedan säger han till dem som förnekade profeten: ”Ni borde ha jämfört en handling utförd av er och en annan utförd av honom, inte en handling utförd av er och en annan som han inte påstod att han hade utfört.” För att människor bättre ska förstå hans ord ger Asharawi följande exempel: Låt oss anta att jag har klättrat med min nyfödda son till toppen av Himalayaberget. Kommer någon galning att fråga mig hur min nyfödda son besteg Himalayaberget? Så frågan om Den nattliga resan och Himmelsfärden har inte tillskrivits Allah, den Högste, utan till hans profet och däri ligger problemet.

Resan var i ande och kropp eftersom uttrycket ”Hans tjänare” syftar på kombinationen av ande och kropp och det var inte en mystisk vision utan resan ägde rum med profeten vaken. Annars skulle avgudadyrkarna i Quraish inte ha ifrågasatt detta faktum eller lagt så stor vikt vid att visa sin förvåning, bestämt förneka det och göra narr av den muslimska trosbekännelsen. Dessutom hoppade av en del muslimer med svag tro när de hörde nyheterna. Det vill säga att om Allahs Sändebud hade presenterat detta faktum som ett resultat av en ren dröm, skulle polyteisterna inte ha betett sig på det sätt de gjorde. Vilket är ett tydligt bevis på dess äkthet. Förutom det som sades, presenterade profeten argument som motiverade att det han sa var sant, för han berättade för dem om en karavan som han såg på vägen tillbaka till Mecka, att den kom från Syrien och beskrev det i detalj och tillkännagav dess ankomsttid till dess destination samt beskrev Bait al maqdis i minsta detalj efter att Allah fått honom att se det eftersom han inte hade lagt märke till detaljerna.

En annan sak som bevisar sanningshalten i denna händelse är hans nära vän Abu Bakrs reaktion på avgudadyrkarnas kommentarer. De otrogna i Quraish gick till Abu Bakr för att berätta för honom vad hans vän hade sagt i hopp om att han skulle förneka nyheten och överge sin religion, men han hade inte det minsta tvivel när han sa sin berömda fras: ”Om han har sagt det, då är det sant”. Det vill säga, det skulle vara tillräckligt för Muhammed att säga något för att Abu Bakr skulle tro det. Och han tillade: ”Jag tror honom i det som är ännu mer osannolikt, jag tror på honom i det han informerar oss om himlen som kommer till honom på ett ögonblick.” Det är därför Abu Bakr, förtjänade att få smeknamnet Assiddiq (han som bekräftar sanningen).

Muslimernas, män och kvinnor, inställning till profetens ord och hans order bör likna Abu Bakrs, även om hans ord och order motsäger deras resonemang. Allah, må Han vara upphöjd, säger i detta avseende: Det är inte för någon troende eller någon troende att välja när Allah och Hans Sändebud har bestämt sig i någon fråga. …den som sätter sig upp emot Gud och Hans Sändebud begår ett uppenbart svårt misstag. (33:36).

I vilket fall som helst nämns de allmänna linjerna i berättelsen om Den nattliga resan och Himmelsfärden i de mest autentiska böckerna i hadith (profetisk tradition) som Sahih Albukhari och Sahih Muslim. Al Imam Annawawi säger i sin kommentar om Sahih Muslim: ”Sanningen som erkändes av de flesta muslimska tänkare både forntida och moderna är att profeten verkligen gjorde Den nattliga resan genom att röra sig kroppsligt, och alla vittnesmål som kommit till oss vittnar om detta, så att det är bevis som inte är vilseledande för dem som utreder och studerar”.

Här skulle jag vilja understryka att den första versen i sura Al-Isra’ (Den nattliga resan) syftar på resan från Bait al haram (Det heliga huset) i Mecka till Bait al Maqdis i Jerusalem medan verserna som talar om Al Miraj är de första arton verserna av sura An-Nadjm (Stjärnan). Allah, den Allsmäktige säger i dessa verser: VID den sjunkande stjärnan! Er landsman har inte gått vilse och han är alls inte besatt. Och han talar inte av egen drift – nej, [det är] uppenbarelsens ord, som en av de allra mäktigaste lär honom, [en ängel] stark och vis. Och han framträdde i sin verkliga skepnad över horisonten; därefter närmade han sig till dess han stod [svävande i luften] på två båglängders avstånd eller ännu närmare. Så uppenbarade [Gud] det han ville uppenbara för Sin tjänare. Hjärtat tog inte miste på vad han såg; ifrågasätter ni att han såg detta som han såg? Ja, han såg honom ännu en gång vid lotusträdet [nära] den yttersta gränsen, intill [den ljuvliga] vilans lustgård; och lotusträdet badade [i ett bländande ljus]. Han tog inte sina ögon [från synen] och inte heller försökte han se mer än vad han såg; han fick ju se några av sin Herres största tecken. (53:1-18).

 

4 Några läror om Den nattliga resan och Himmelsfärden:

Slutligen är det nödvändigt att vi slutar med några lektioner och lärdomar om Den nattliga resan och Himmelsfärden. I sanning är de lärdomar som vi kan dra av denna viktiga händelse i profeten Muhammeds liv många, men vi kommer att begränsa oss till att påminna er om några eftersom tiden inte tillåter mycket.

 

a. Lättnad föds ur lidandets livmoder och efter svårigheter kommer lättheten. Allahs budbärare behandlades med fientlighet och illdåd av quraish folket som hindrade honom från att sprida budskapet och kalla människor att dyrka den ende Guden.

När hans farbror dog, hans beskyddare från avgudadyrkarnas kampanjer samt hans kära hustru Khadijah som tröstade och uppmuntrade honom och innan detta bojkottades han och hans anhängare i ett smalt pass kallat Shiib Abu Talib under tre år där de led av hunger och nödvändighet, blev hans stams fiendskap allt större. Efter detta gjorde han en resa till Ta’if där han blev förödmjukad och överfallen. Men profeten kastade aldrig gav upp utan stod fast i att bjuda in människor till Allahs religion och var glad med det, och som en konsekvens kom Den nattliga resan och Himmelsfärden som en belöning från hans tålamod och fasthet, en distraktion som lindrade hans plågor och en underhållning som minskade hans sorger och fick honom att glömma alla sina lidanden.

 

b. Islam är religionen av al fitra, renhet eller den ursprungliga naturen. Detta följer av valet av profeten som valde mjölk framför vin och de goda nyheterna som Jibril framförde till honom: ”Du har valt renhet (fitra)”. Denna händelse bevisar att Islam är en religion som är i fullständig överensstämmelse med den ursprungliga naturen när det gäller balansen den upprättar mellan själen och kroppen, fördelar och fördomar, och detta liv och nästa. Vilket, enligt vissa studier, är orsaken till spridningen av Islam över hela jorden och många människors återkomst till denna religion trots den dåliga bild som projiceras av den i media. Allah talar om denna ursprungliga natur genom att säga: Behåll ditt ansikte utan att vända det bort från dyrkan, som hanif.

Det ursprungliga märket är människans medfödda natur, den särart med vilken den har skapats, dess äkta karaktär tack vare vilket han känner igen sin Herre, Allah: … den tro som Gud vid skapelsen lade ned som en naturens norm i människan – ingenting kan rubbas i Guds skapelse! Detta är den evigt sanna tron, men de flesta människor vet ingenting [om detta]. (30:30)

Ärade vare Allah, suran som talar om fitra är den trettionde och versens nummer är 30. Som jag redan har sagt, skapar människans medfödda natur en balans mellan ande och kropp på samma sätt som numret på suran har balanserats med versens nummer och detta är en observation som jag just insåg när jag skrev artikeln och som jag aldrig har läst eller hört talas om och bara Allah vet bättre.

 

c. Den nattliga resan och Himmelsfärden visar Jerusalems moskés (Bait Almaqdis) stora betydelse för muslimer. För det är målet för profetens nattresa och startpunkten för hans uppstigning till de högsta himlarna. Det är också den första qibla (den riktning som muslimer vänder sig till i sina böner) som muslimer vände sig till under Meckaperioden sedan bönen skrevs ut och till och med under några månader i Medina. Dessutom är Jerusalems moské en av de tre moskéer som rekommenderas att göra en speciell resa till och i själva verket säger profeten Muhammed: ”Gör en speciell resa till endast tre moskéer: Haram moskén (Mecka), denna moské (Medina) och Moskén längst bort (Jerusalem).” (Bukhari) Vilket är en indikation på denna moskés stora värde och att muslimer måste veta detta och agera därefter, det vill säga att de måste känna ansvar för att befria den och lämna tillbaka den till muslimerna.

 

d. Denna stora händelse visar tydligt bönens relevans. Bön i islam har ett stort värde eftersom det kommer att vara det första som bedöms på Domedagen bland tjänarens verk och om den är giltig och accepterad kommer resten av verken också att granskas men om det inte är det, andra verk kommer inte att granskas, de kommer att beaktas som vår käre profet säger. Dessutom var profetens sista råd till sin gemenskap innan han dog att iaktta bön. Vi får inte glömma att bönen föreskrevs, till skillnad från andra tillbedjansmetoder, av Allah till hans budbärare Muhammed utan en mellanhand i himlen på natten för Den nattliga resan och Himmelsfärden. Allt detta är ett bevis på dess betydelse och som en konsekvens måste vi följa det utan att tveka.

 

e. STOR är [Gud] i Sin härlighet, Han som under natten förde Sin tjänare från den heliga Moskén till den fjärran böneplatsen… (17:1) och han sa inte sin profet, sin älskade vän eller sin budbärare till exempel. Vi är alla Guds skapelse, både de troende och de icke-troende och både de lydiga och de olydiga, men tjänare, Allahs tjänare, är de som villigt har valt att tjäna Honom och underkasta sig Hans vilja och är de som vill och längtar efter Guds nöje och deras val att dyrka den ende Guden har förenats med syftet för vilket de skapades. Det är därför Allah, den Högste, talar om att dem som ”tjänare” med känslan av underkastelse och inte ”slavar”: Den Nåderikes [sanna] tjänare går lugnt och värdigt [och utan later] på jorden, och när avgudadyrkarna vill inleda ett samtal med dem, svarar de med fredshälsningen. (25:63).

Här uppmärksammar oss Allah om det faktum att tjäna eller underkasta sig till Gud är den högsta nivån eller graden till vilken människan kan nå och det är därför profeten sa i en hadith: ”Jag fick välja mellan att vara en profet-kung och en tjänare-budbärare och jag har valt att vara en tjänare-budbärare”. (Ahmed och andra) Likaså råder Islams profet oss att inte göra samma fel som de kristna när han säger: ”Beröm mig inte för mycket eftersom de kristna gick till ytterligheter när de prisade Isa, son till Mariam (Jesus son till Maria). Jag är verkligen bara en tjänare. Kalla mig därför Allahs tjänare och Hans Sändebud” (Bukhari och andra)

 

f. Profetens optimistiska vision inför framtiden. När bergens ängel dök upp inför profeten och sa: ”Om du vill att jag ska förstöra dem mellan Al’ajshabayn (två berg) kommer jag att göra det utan att tveka”, Islams optimistiske profet som ser bortom vad vanliga människor ser sade: Nej, jag hoppas att Allah kommer att få dem att få barn som inte dyrkar någon utom Honom” (Bukhari och Muslim) Sannerligen blev staden Ta’if helt muslim före profetens död. Allahs Budbärare var optimistisk och rådde sina anhängare att inte tillskriva otur till vissa saker och beordrade oss att se positivt på allt omkring oss och tolka händelser på bästa sätt. (Bukhari, Muslim och Abu Dawud)

 

Berömmelse tillhör verkligen Allah den Högste och Allahs frid och välsignelser vare över hans profet, hans familj, hans följeslagare och alla som följer hans väg fram till Domedagen.