Salva la Selva – Ecoportal

 

Det vi kallar för ”hållbar” konsumtion, som omfattar inte bara nödvändiga produkter, men också lyx och överflödiga produkter, ger ett felaktigt intryck av ett etiskt och ansvarsfullt beteende. Men att köpa för köpets skull kan aldrig vara hållbar. Ett livs stil runt konsumtionen innebär idén om ”inte avstå från något”. Ett genuint engagemang för planeten skulle innebära att blankt avvisa vissa delar av konsumtionen.

”Hållbar” betyder ”särskilt i ekologi och ekonomi att det kan upprätthållas under en lång tid utan att förbruka resurser eller orsakar allvarliga skador på miljön. Utveckling, hållbar ekonomi.”

Men ”hållbar” är så utsliten att det är ibland förvirrande. Företag, regeringar och media använder detta ord på ett avsiktligt missbruklig sätt.

En naturresurs används på ett hållbart sätt om det inte tar slut, om dess förnyelse, produktion och framtida återgivande är möjlig. En verkligt hållbar produktion av varor eller tjänster kräver en planering av livet kring en sann naturskydd, bevarandet av biologisk mångfald. Inte bara lokalt, utan även nationellt och globalt, där man tar han och skyddar ekosystem och människor och tillgodoser deras behov. Men de flesta system för att bedöma hållbarheten fokuserar på nästan uteslutande ekonomiska aspekter och ignorerar de ekologiska och sociala. Detta händer till exempel när man talar om hållbar gruvdrift och hållbar energiproduktion. Den hållbara aspekten av sådana fall är för snäv och används snarare till att motivera dessa aktiviteter, och även tvinga dem fram.

 

Bling, bling, glans som bländar

I vardagen vi medborgare alltför ofta böjer vår vilja till varor, tjänster och konsumtionsvaror som kräver stora mängder råvaror och energi: el, värme, telekommunikation, viktig infrastruktur, teknik, transport av människor och varor, mm. Att äta kött och mejeriprodukter, användning av kosmetika och skönhetsprodukter, elektroniska prylar, iPads, iPods, alla typer av mobiltelefoner, datorer, konsoler, att flyga billigt, att ständigt förnya kostymer, smycken, att dricka läsk från de stora multinationella företagen… Alla dessa trender kör över oss och tvingas på oss, men de inte riktigt förbättrar vår livskvalitet. Men de koncentrerar vinst och makt på storföretagen och näringslivet som strävar med alla medel att övertyga oss att fortsätta köpa.

 

Hållbara multinationella företag?

Många köpare är mättade och faktiskt redan har allt de behöver. Då blir marknadsförings slogan ”köp, för att rädda världen.” Fler och fler företag ansluter sig till trenden ”försvara naturen.” De vet att detta kommer att ge betydande fördelar.

Till och med Coca Cola, som anklagas för att ta över gemenskapens vattenkällor på platser som Mexiko och Indien, kallar sig hållbar. Lika chockerande är att multinationella megaföretag som Ikea kallar sig hållbar, som säljer hundra miljoner möbler per år i hela världen och som kräver för det 12 miljoner kubikmeter timmer, eller ett flygbolag som Lufthansa som vill flyga hållbart, när man använder 30 miljoner liter bränsle per år, och släpper ut en enorm mängd skadliga gaser i atmosfären.

Samtidigt andra multinationella företag som Zara, Adidas eller Walmart tillverkar och säljs massvis, vilket förstör det lokala näringslivet genom att utnyttja arbetare, outsourca produktioner, förslava människor och allvarligt påverka miljön. Att de kallar sig själva hållbar är varken etiskt eller miljövänlig.

Att kontinuerligt producera en sådan massiv mängd av ”produkter” och få råvaror och energi som behövs för att producera dem, utan tvekan leder till inteckning av mänskligheten och vårt ekologiska arv. Mega reorna betalas alltid av naturen.

 

Råvarornas förbannelse

Guld, silver, koppar, nickel, litium, palmolja eller sojabönor, sockerrör, kakao, kaffe, bomull, lax eller räkor är mineraltillgångar och agroindustriella produkter av hög efterfrågan. Att presentera dagens gruv-och storskalig industriell produktion av någon av dessa produkter som ”hållbar” är vår tids stora gröna lögn. Överallt dessa resurser existerar, finns det en risk för att multinationella får eftergifter för exploatering.

Industriell dagbrotts gruvdrift och storskalig är inte och kan aldrig vara hållbar, även om stora gruvbolag som Barrick, Rio Tinto och AngloGold fyller sina webbsidor med detta ord. Det är inte heller på något sätt hållbart industriellt jordbruk eller jordbruksnärings i storskala som kräver exempellösa övertagande av jordbruksmark som tidigare användes av landsbygdsbefolkningen, och den massiva användningen av bekämpningsmedel för att bekämpa skadedjur och öka produktivitet.

Vi tar ett exempel, Monsanto, den stora genetisk modifierande företag, försöker på alla sätt skapa en image av hållbarhet samtidigt som de kör som en ångvält över den det traditionella jordbruk och bokstavligen förstör livet på landsbygden i många regioner och därmed förekomsten av många samhällen och familjegårdar. Därför är de inte heller hållbara produkter som framställts av dessa råvaror. Inte heller utvinning av kol, gas eller olja. Eller dess transport, försäljning, distribution eller konsumtion. Alla stora oljebolagen talar skarpsynt om hållbarhet på sina webbplatser, inklusive BP, ansvarige för den senaste större oljekatastrofen i Mexikanska golfen, men också Shell, Chevron och Repsol, alla kopplade till brott mot de mänskliga rättigheterna, miljöföroreningar, olyckor och oljeutsläpp av varierande grad.

 

Mer och mer tillväxt …

Marknaderna är globala, den kräver mer ”tillväxt” som en ”lösning” på den ekonomiska krisen. Systemet kräver att man ska producera och sälja ”något” hela tiden. För att driva denna irrationella tillväxt, tar man politiska beslut, godkännande och uppmuntran av alla typer av infrastruktur, gruvprojekt, utvinning av olja och gas och jordbruksprodukter. Multinationella företag gör rekordmånga vinster och koncentrerar alltmer rikedom.

Globala problem som har förvärrats av globaliseringen som svält, torka, klimatförändringar, förstörelse av viktiga ekosystem som de sista regnskogarna kräver kraftiga politiska åtgärder som sätter stop för korruption och privilegier, och som syftar till att lösa, inte vidga, de sociala och ekonomiska problemen.

Världsbanken, Internationella valutafonden, Förenta Nationerna och dess ramkonvention och dess hållbara utveckling konferens som hölls förra året i Rio, dikterar den ekonomiska och energipolitiken som kommer att implementeras av länderna i både norra och södra halvklotet. Men dessa forum domineras av de transnationellas ord, ärade gäster och medlemmar i dessa maktutrymmen och säkerligen ingen av mänsklighetens stora problem kommer att lösas med mer av samma sak.

Organisationsformer med genuint ansvarig deltagande är de som kan visa den rätta vägen. Att återigen främja en mångsidig social struktur baserad på det nära, lokala är den enda dörren till en verkligt hållbar livsstil.

Den alltmer omfattande landsbygds- och medborgarmotstånd är inte gratis, men det är ett resultat av den växande oron hos folket för deras grundläggande rättigheter och den omgivande naturen.

 

Kom ihåg

Om de säljer dig idén om ”hållbar” i stor industriell skala är inte för att skydda naturen, men för att skapa och underhålla marknader.

De strategier som främjar en ”hållbar” användning av resurser i stor industriell skala, leder, bland fina ord, till förlust av lokala ekonomier, ekosystem, biologisk mångfald och traditionell livsstil på landsbygden och ursprungsbefolkningar.

Ja och ja, många resurser, råvaror och även energikällor såsom olja är på väg att försvinna.

Våra moderna samhällen håller på att bannlysa den sanna välfärd eller ”goda livet”, närhet och respekt för andra och naturen. Långt borta finns nu grundläggande aspekter för människan som territoriet, arbete, hälsa, utbildning och även tankar och känslor.

Låt dig inte luras av ordet hållbar. Det är bara ett ord. Se alltid bortom det. Undvik påtvingad konsumtion och för rent nöje. Använd färre konsumtionsvaror, de verkligen nödvändiga och med en längre livslängd.

Bli inte bländat av guldets glitter.