En av egenskaperna hos den sanna muslim är att denne vet hur man håller hemligheter och säger ingenting om vad man har
anförtrott till honom/henne. Att hålla hemligheter är ett tecken på ridderlighet och karaktärsstyrka. Det var attityden hos
de bästa män och kvinnor inom islam, de som leddes av dess läror. Detta var en av de bästa och mest framträdande
egenskaper.

Abu Bakr och Uthmans inställning gentemot Umar när han erbjöd dem att gifta sig med sin dotter efter att hon blev
änka, när båda visste att Profeten (fvmh) hade
nämnt sitt intresse för henne, ger oss klara bevis på hur viktig var för dessa två stora Sahabah att hålla
hemligheter.

Bukhari rapporterade berättelsen från Abdullah ibn Umar att Umar sade (efter att sin dotter, Hafsah blev änka): ”Jag
träffade Uthman ibn Affan (mGvnh) och erbjöd
honom Hafsahs hand.” Jag sa till honom: ”Om du vill kan du gifta dig med Hafsah.” Han svarade ”jag ska tänka på det.”

Efter några dagar han sa, ”jag vill inte gifta mig just nu.” Sen träffade jag Abu Bakr As Siddiq (mGvnh) och sa till
honom: ”Om du vill kan du gifta dig med Hafsah.” Abu Bakr var tyst och inte svarade, och jag blev mer på honom än på
Uthman. Några dagar senare bad profeten (fvmh) om hennes hand, och han gifte sig med henne. Abu Bakr mötte mig och
sade: ”Du var kanske arg på mig när du erbjöd mig din dotter Hafsah i äktenskapet och jag svarade inte.” Jag sa: ”Ja.”
Och han sade: ”Jag kunde inte ge dig ett svar när jag visste att profeten (fvmh) hade nämnt henne, och jag vill inte
avslöja Allahs Sändebuds (fvmh) hemlighet. Om han inte hade gift sig med henne, skulle jag ha gjort det.”

Dygden med att hålla hemligheter var en av de egenskaper hos män, kvinnor och barn vars hjärtan fylldes med Islams
ledning. Vi ser detta i berättelsen registrerad av Muslim i sin Sahih om Anas (mGvnh):

”Allahs sändebud (fvmh) kom till mig medan jag lekte med andra barn. Han hälsade på oss, då bad han mig göra ett
ärende åt honom. Jag kom lite sent till min mor, och hon frågade efter orsaken till min försening. Jag sade: ’Allahs
Sändebud (fvmh) bad mig att göra ett ärende åt honom.” Hon frågade mig: ’Vilket ärende?’ Och jag sa att det var en
hemlighet. Hon sa: ’Berätta då inte för någon Allahs Sändebuds hemlighet.’ Anas sade: ’Vid Allah, om jag skulle ha
sagt det till någon, jag skulle ha sagt det till dig, O Thabit!” (1)

Umm Anas märkte att hennes son var angelägen om att hålla hemligheten som hade anförtrotts honom av Profeten (fvmh),
då förstärkte hon denna attityd genom att säga att inte röja denna hemlighet för någon. Därför berättade Anas inte för
någon, inte ens för Thabit Ibn Qais, som var profetens talesman och en av dem som hade garanterats sitt inträde i
paradiset. Hon lät inte sin nyfikenhet ta över och tvinga sin son att avslöja hemligheten. Detta är en sann islamisk
attityd (Tarbiah), och detta är den sublima nivå som ska uppnås av alla, män, kvinnor och barn.

Avslöja hemligheter är en av de värsta vanor en människa kan ha, eftersom inte allt som är känt för diskuteras öppet i
detta liv. Det finns vissa frågor som kräver diskretion, värdighet och heder, frågor som bör förbli konfidentiell,
särskilt när de berör det äktenskapliga livet. Ingen vettig människa lämna ut dessa saker, bara de som är galna,
instabila, onda eller dumma. Således de som talar så mycket om dessa ämnen finns bland dem som är onda och de är
verkligen bland de värsta människor framför Allah som profeten (fvmh) sade:

”Bland det värsta folket inför Allah på Domedagen finns mannen som blir intim med sin hustru och sedan redovisa sina
hemligheter.” (2)

Anteckningar

1. Berättad av Muslim. Det finns även en liknande version i Sahih Bukhari. Thabit är den framstående Sahabi som
berättade denna hadith av Anas.

2. Berättad av Muslim.