Eman Abusidu – Middle East Monitor

President Luiz Inácio Lula da Silvas regering har formellt dragit Brasilien ur Internationella Förintelseminnesalliansen (IHRA), vilket intensifierar de diplomatiska spänningarna med Israel och återupplivar den globala debatten om gränserna mellan antisemitism och kritik av israelisk politik. Beslutet, som fattades den 18 juli men först bekräftades offentligt den 24 juli av det israeliska utrikesministeriet, har fått både beröm och kritik både hemma och utomlands, särskilt i samband med Brasiliens senaste stöd för folkmordsanklagelser mot Israel vid Internationella domstolen (ICJ).

Brasilien gick med i IHRA 2021 under Jair Bolsonaros presidentskap, med observatörsstatus inom organisationen. Enligt källor inom Brasiliens utrikesministerium (Itamaraty) var anslutningen ”förhastad” och saknade tillräcklig offentlig eller institutionell debatt. Dessa tjänstemän hänvisade till ouppfyllda skyldigheter, såsom ekonomiska bidrag och deltagande i plenarsessioner, som bidragande faktorer till beslutet att lämna.

Brasiliens utträde ur IHRA kommer i kölvattnet av landets beslut att ansluta sig till Sydafrika i att anklaga Israel för folkmord vid ICJ. Trots tidpunkten insisterar brasilianska tjänstemän på att åtgärden inte är direkt kopplad till landets formella deltagande i ICJ-stämningen som Sydafrika lämnade in mot Israel den 23 juli. Den diplomatiska och symboliska överlappningen är dock svår att ignorera.

I sitt officiella uttalande fördömde den brasilianska regeringen Israels agerande och hänvisade till bristande ansvarsskyldighet och anklagade landet för att bryta mot internationella normer.

”Det finns inte längre utrymme för moralisk tvetydighet eller politisk underlåtenhet”, löd Itamaratys uttalande. ”Straffrihet undergräver internationell legalitet och äventyrar det multilaterala systemets trovärdighet.”

Regeringen betonade att dess deltagande i internationella allianser måste återspegla Brasiliens konstitutionella värderingar, särskilt försvaret av mänskliga rättigheter och folkens självbestämmande.

Israel fördömde snabbt Brasiliens utträde ur IHRA. Det israeliska utrikesministeriet kallade åtgärden för ett ”djupt moraliskt misslyckande” och anklagade Brasilien för att överge det globala samförståndet om att bekämpa antisemitism. Fernando Lottenberg, kommissionär för övervakning och bekämpning av antisemitism vid Organisationen av Amerikanska stater (OAS), kritiserade också beslutet och kallade det ett ”misstag”.

Inrikes var reaktionen polariserad. Senator Sergio Moro (União Brasil–PR) beskrev beslutet som ”ännu en internationell förlägenhet” från Lula-administrationen och anklagade den för att inta en fientlig hållning gentemot den judiska befolkningen.

Den palestinska arabiska federationen i Brasilien (Fepal) firade Brasiliens utträde ur IHRA. I ett offentligt uttalande som släpptes den 25 juli beskrev Fepal beslutet som ett ”nödvändigt avbrott” från vad den karakteriserade som missbruk av historiskt minne för att rättfärdiga ”brott mot det palestinska folket”.

Fepal uppmanade vidare den brasilianska regeringen att ta vad den kallade ett ”sista civiliserande steg”: ett fullständigt avbrott av de diplomatiska förbindelserna med Israel. Enligt federationen tjänade Brasiliens medlemskap i IHRA till att ”legitimera kolonial, rasistisk och apartheidpolitik”. Dess utträde, menar de, symboliserar ett avvisande av försöken att ”kriminalisera antisionism och tysta rapporter om folkmordet i Gaza”.

Organisationen kritiserade också lagförslag 472/2025, författat av representanten Eduardo Pazuello (PL-RJ), som föreslår att man antar IHRA:s definition av antisemitism. Fepal kallade det ”sionistiska munkavleförslaget” och citerade ett juridiskt yttrande från Nationella människorättsrådet som ansåg lagförslaget vara grundlagsstridigt och ett hot mot yttrandefriheten. Enligt Fepal blandar IHRA:s definition ihop kritik av Israel med hatpropaganda och har använts internationellt för att undertrycka studenter, aktivister, intellektuella och till och med avvikande judiska röster.

”Att förkasta denna definition är att skydda demokrati och politisk frihet”, skrev federationen.

Brasiliens utträde skickar en stark signal om att historiskt minne och samtida internationell politik nu är mer sammanflätade – och mer omtvistade – än någonsin.

Den signalen blev ännu tydligare på måndagen (28 juli), då den brasilianska regeringen tillkännagav en rad diplomatiska, kommersiella och militära hämndåtgärder mot Israel som svar på vad den beskrev som ”folkmord” i Gaza. Tillkännagivandet kom från utrikesminister Mauro Vieira under ett tal vid FN:s högkvarter i New York.

Bland åtgärderna kommer Brasilien att förbjuda export av försvarsutrustning till Israel och inleda utredningar om import från illegala israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken. Regeringen utformade dessa åtgärder som en del av sitt åtagande att upprätthålla internationell rätt och avvisa straffrihet.

”Det här är de rättsliga åtgärder som länder kan vidta nu”, sa Vieira vid konferensen. ”Det internationella systemets trovärdighet beror på denna icke-selektiva tillämpning. Vad vi behöver nu är politisk vilja och effektiva åtgärder för att övervaka denna konferens.”

Denna utveckling sker mot bakgrund av allt hårdare diplomatiska spänningar mellan Brasilien och Israel, som har eskalerat sedan februari 2024, då president Luiz Inácio Lula da Silva jämförde Israels militära handlingar i Gaza med Förintelsen. Den kontroversiella kommentaren fick Israel att förklara Lula persona non grata. I maj kallade Brasilien tillbaka sin ambassadör från Tel Aviv, och positionen har varit vakant sedan dess. Dessutom har den brasilianska regeringen vägrat att godkänna utnämningen av Israels föreslagna ambassadör i Brasília, vilket fördjupar det diplomatiska dödläget.

Original text: In protest over Gaza, Brazil withdraws from International Holocaust Remembrance Alliance