Liksom i andra europeiska länder är myndigheterna i Liechtenstein mycket intresserade om att veta mer om islam och
förekomsten av en muslimsk befolkning på deras territorium. En grupp forskare fick i uppdrag att utarbeta en rapport
som publicerades i oktober 2017. Detta dokument presenterar en profil av islam i ett av de minsta länderna i Europa.

Furstendömet Liechtenstein har en djup katolsk tradition, och har sett sitt religiösa landskap diversifieras under de
senaste decennierna. År 1960 var mer än 90 % av invånarna katoliker, i 2015 av totalt 37 622 invånare var 27 576 var
katoliker (73,3 %), utan bekännelse 2 623 (7 %), 2 364 reformister (6,3 %), 2 215 muslimer (5,9 %), 472 ortodoxa
(1,3 %) och 447 lutheraner (1,2 %).

Den procentuella andelen muslimer i befolkningen i Liechtenstein är mer eller mindre likvärdig med andra tyskspråkiga
länder i Europa även om det är högre i det österrikiska grannskapet Vorarlberg, med 11 %, och i vissa schweiziska
städer nära gränsen. Även om de totala siffror är blygsamma, väcker det frågor i ett litet land där endast 8 muslimer
bodde 1970.

Precis som överallt i Europa uttrycker lokalpressen misstro mot islam, till exempel genom brev från läsare eller under
intervjuer med kritiska personer som t.ex. Manfred Schlapp, författare till boken Islam Heisst Nicht Salam: Streifzüge
durch die muslimische Welt och grundare och hedersordförande i Liechtensteins PEN Club som hävdar att ”Islam skugga ska
helt enkelt nekas i områden” (17 januari 2015). Man kan också läsa i lokalpressen titlar som ”Krypande islamisering av
Liechtenstein?” (Volksblatt, 3 oktober 2014) eller oro över den eventuella närvaron av radikala element.

Även om man följer med i alla debatter som äger rum i andra länder, har sällsynta lokala incidenter förekommit som kan
främja dessa bekymmer. Kritiska uttalanden mot kristendomen och ett förslag om införande av sharia av en ung man under
ett skolbesök i Triesens bönerum i 2014, utlöste en parlamentarisk fråga och en utredning.

2016 gav Liechtensteins regering Liechtensteininstitutet uppdraget att utarbeta en rapport om islam i Liechtenstein.
Regeringen fick resultatet september 2017, rapporten publicerades den 11 oktober 2017.

En ung befolkning ofta från Balkan och Turkiet

Uppmärksamheten på muslimer är inte ny i Liechtenstein. En arbetsgrupp om integration av muslimer bildades efter
attackerna den 11 september 2001 i USA. Arbetet i denna grupp ledde till sist till ett initiativ om islamisk religiös
undervisning i skolorna och om muslimska imamer. Det kommer att diskuteras kortfattat nedan.

Muslimer som lever idag i Liechtenstein är mestadels sunniter och kommer främst från Balkanländerna och Turkiet. En
fjärdedel av muslimer i Liechtenstein är nu innehavare av Furstendömets pass, om man tittar enbart på de som är gamla
nog för att ha rösträtt, utgör de därmed 2,7 % av väljarna i landet. Rapporten ger ingen information om eventuella
konvertiter.

Liksom på andra håll i Europa, är den muslimska befolkningen ung, 23,9% är under 15 år (14,9% av den totala
befolkningen), 26,7% är mellan 15 och 29 år (17,7 % av den totala befolkningen i denna åldersgrupp). I åldersgrupperna
över 40 år är andelen muslimer betydligt lägre än för övriga befolkning. Logiskt sett bör andelen muslimer därför öka
ytterligare.

Nästan 60 % av muslimerna i Liechtenstein har tyskan som huvudspråk. Helt logiskt visar undersökningarna att ju längre
vistelsetiden i landet är, desto bättre är kunskapen om tyskan och starkare känslan av att bli accepterad som muslim.

Två böneplatser i Liechtenstein

Det finns två platser för gudstjänster för muslimska föreningar i Liechtenstein (ingen av dem har en aktiv webbplats
för tillfället). Ingen av dessa lokaler är en moské i traditionell bemärkelse. Naturligtvis uttrycker muslimer hoppet
om att en dag ha en riktig moské. Det är framförallt bristen på tillräckliga ekonomiska resurser det som hindrar ett
sådant projekt.

En turkisk förening grundades redan 1974 men utan bönerum. Inom denna förening föddes önskan om en plats för
gudstjänst. Den första moskén installerades 1980 i en före detta industribyggnad, vilket ofta är fallet någon
annanstans i Europa. En separation i det muslimska samhället inträffade 1990, vilket förklarar förekomsten av två
moskéer idag.

Den första förblir kopplad till den turkiska föreningen och ligger i Triesen. Den har 126 betalande medlemmar och i
genomsnitt 90 deltagare på fredagsbönen (två tredjedelar har turkiskt ursprung). Moskén har nu en imam, skickad och
avlönad av den Turkiska Direktoratet för Religiösa Frågor (Diyanet), hans fru har också teologisk träning och hjälper
honom.

Den andra moskén tillhör den Islamische Gemeinschaft Fürstentums Liechtenstein. Den lockar en majoritet av muslimer av
turkiskt ursprung men den har inte en heltids imam. Även om sätet för föreningen ligger fortfarande i Liechtenstein (i
Nendeln, inom Eschen kommun), deras nuvarande plats för tillbedjan är dock placerat på andra sidan gränsen, i den
schweiziska gränsstad Sevelen (St. Gallen).

I båda moskéerna används turkiska och tyska (i predikan). Dessutom besöker muslimer också gudstjänst på bosniska,
kosovar och makedonska i den närliggande schweiziska staden Buchs på andra sidan Rhen.

Under 2006 och 2007 budgeterades ett litet statligt ekonomiskt stöd på 25 000 schweiziska franc i den offentliga
budgeten för den muslimska samhällen, något andra religiösa samhällen också får i förhållande till deras befolknings
mängd. Detta kommer inte längre att betalas ut eftersom de två samhällena inte bildade en paraplyorganisation, som
myndigheterna begärde.

Islamisk religiös utbildning erbjuds i skolor

Muslimska barn har alltid varit undantagna från att delta i katolska eller protestantiska religiösa klasser. År 2006
skapade arbetsgruppen för integration av muslimer som inrättades 2001, en undergrupp för att undersöka möjligheterna
för islamisk religiös undervisning som ett bidrag till integrationen av muslimer. Islamisk religiös undervisning i
grundskolan kommer att genomföras i Liechtenstein under skolåret 2007-2008 (i fem skolor). Denna religiösa instruktion
är lagligt förankrad genom en förordning som trädde i kraft den 1 augusti 2017.

Ungefär 10 % av grundskoleleverna i Liechtenstein är muslimer. Under skolperioden 2016-2017 deltog 67 av de 180
muslimska skolbarnen i valfria islamiska undervisningskurser. Lärarna kommer från den österrikiska Vorarlberg där de
ackrediteras både av österrikiska muslimers paraplyorganisation och av de lokala skolmyndigheterna. Sedan 2016 har de
anställts och betalats direkt av skoltjänsten. Islamisk religionsutbildning i skolor i Liechtenstein är därför
huvudsakligen baserad på den österrikiska modellen. Det erbjuds för närvarande i skolor i sex kommuner.

Önskan om en muslimsk kyrkogård, integration av landet

Förutom önskan att en dag upprätta en riktig moské och islamisk religiös undervisning, den tredje förhoppningen hos
muslimer i Liechtenstein är att inrätta en muslimsk kyrkogård. Detta är ett av de teman som diskuterades av den
arbetsgrupp som bildades 2001. Ett lämpligt ställe hittades i Schaan, men den offentliga ägaren vägrade sälja det med
en majoritet av de närvarande medborgarnas röster (77 mot 34) vid mötet som sammankallades för denna fråga den 28
november 2016. Denna fråga är fortfarande öppen.

Även om rapporten inte nämner deras närvaro i Liechtenstein, bör det noteras att en del av befolkningen med turkiskt
ursprung följer den alevitiska religiösa ström. Deras exakta antal är inte känt. Det finns uppenbarligen ingen
organiserad närvaro av denna gemenskap, vars medlemmar deltar i aktiviteter i grannländer.

Dessutom nämner Thomas Schmidinger (University of Vienna) i en artikel som publicerades 2010 om islam i Liechtenstein
den Ahmadiyya-rörelsens missionärverksamhet från Schweiz. Flera offentliga möten hölls i Vaduz 2009, men de hade ”låg
deltagande”, enligt arrangörerna själva (”Provozierendes Moschee-Flugblatt”, Volksblatt, 15 december 2009). För
närvarande verkar det inte finnas någon organiserad närvaro av denna grupp i Liechtenstein.