Emilie Elhauge-Thomsen – Euro-Med Monitor

 

Följande bevis om förhållandena för Foreigners Center (Udlændinge Center) Ellebaek ingår i den Europeiska kommittén för förebyggande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) rapport från 2020. CPT besökte Ellebaek 2019 för att undersöka om centret kränkte artikel 3 om förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (ECHR).

Brevet till det danska rättsutskottet (Folketingets Retsudvalg) av den frivilliga föreningen Ellebaek Contact Network (Ellebæk Kontaktnetværk) och medundertecknat av 28 jurister, läkare, människorättsorganisationer och forskare, om förhållandena i Ellebaek 2020-2023. Brevet inkluderade en bilaga som dokumenterade incidenter som asylsökande och irreguljära migranter upplevt under administrativt frihetsberövande i Ellebaek, och ett brev från forskare från Advanced Migration Studies (AMIS) vid Köpenhamns universitet, som granskar internationell forskning om konsekvenserna av administrativt frihetsberövande, och risken för brott mot internationell rätt.

Migranterna och asylsökandena i Ellebaek är administrativt frihetsberövade enligt utlänningslagens artikel 36 om personer riskerar att försvinna medan deras asylärenden utreds eller innan de återsänds eller utvisas. Detta kan bero på att migranter inte har giltiga papper eller på asylsökande som; inte dök upp till förhör, lämnat in sitt ärende under falska handlingar eller bevis, har ansökt om asyl i ett annat land som är part i Dublin III eller asylansökan har avslagits.

Administrativt kvarhållande av asylsökande är tillåtet enligt Genevekonventionen om flyktingar artikel 31(2). Det kan användas så länge det görs på ett proportionerligt sätt och i enlighet med internationella mänskliga rättigheter; Europakonventionen; EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (ECFR) om förbud mot tortyr och förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 3/4) och rätten till säkerhet och frihet (artikel 5/6); EU:s återvändandedirektiv 2008/115/EG; och Genèvekonventionen om flyktingar artikel 31.2.

 

Påföljder för olaglig inresa: Brott mot flyktingkonventionen

Refugees.dk presenterade bevis på asylsökande i Ellebaek som anlände med ett falskt pass, att de utsätts för 40 dagars fängelse innan de placeras i administrativt förvar. Detta är ett brott mot flyktingkonventionens artikel 31(1), eftersom asylsökande inte kan utsättas för straff för sin illegala inresa. Den internationella skyldigheten att inte straffa asylsökande enligt artikel 31.1 i flyktingkonventionen för olaglig inresa i ett land kan endast uppfyllas om asylansökan behandlas före nämnda straff. Därför bryter straffet med fängelse i 40 dagar inte bara mot artikel 31(1), utan också mot den danska statens skyldighet att säkerställa och skydda den asylsökandes mänskliga rättigheter.

Placering av asylsökande, som har avtjänat ett straffrättsligt förvar för att ha kommit in i Danmark med ett falskt pass, och därefter placerats i administrativt förvar, skulle kunna hävdas vara ett brott mot dubbel risk enligt ECFR och ECHR. Även om dubbelfara endast är giltigt för att straffas för samma brott två gånger, och därför inte gäller administrativt frihetsberövande, är anledningen till att placera den asylsökande i Ellebaek så nära relaterad till varför de sattes i häkte; vilket väcker frågan om placeringen i Ellebaek är rent administrativ.

Kriminaliseringen av utlänningar i Ellebaek och villkoren för centret, som de facto utgör ett fängelse, och som bedöms vara värre än danska fängelser av CPT kommer att presenteras i den här artikeln, förutom placeringen av asylsökande i Ellebaek efter kriminellt frihetsberövande som kränker dubbel risk, eftersom frihetsberövandet i Ellebaek utgör straffrättsligt frihetsberövande för samma brott som den asylsökande placerades i fängelse.

 

Fängelseliknande förhållanden och könsdiskriminering

Ellebaek leds av den danska kriminalvården (Kriminalforsorgen) vars huvudsakliga syfte är att sköta danska fängelser. Förvaringspersonalen är fängelsetjänstemän, som sköter Ellebaek som ett stängt fängelse. De gamla militärbarackerna liknar ett fängelse; fångarnas rum är låsta på natten, har galler framför sina fönster, barackerna är åtskilda av grindavskiljare, centrum är omgivet av ett dubbelt 4 meter högt staket med taggtråd ovanpå, skal på marken som gör buller när man går på dem, och omfattande videoövervakning utanför och inne i barackerna, med undantag för i de häktades rum.

Medan personer som placerats i administrativt häkte har rätt att få tillgång till sina personliga mobiltelefoner, som också godkänts av High Court (Østre Landsret), sköter den danska kriminalvården centret som ett fängelse och straffar fångar med 15 dagar i isoleringscell om de är i besittning av en telefon. CPT kritiserade 2014 och 2020 bristen på regelbunden tillgång till migranternas personliga mobiltelefoner, eftersom de inte sitter i fängelse borde de ha meningsfull kontakt med omvärlden. Migranterna kan använda en telefonautomat, som enligt kontaktnätverket har en dålig anslutning, och kontaktnätverket och CPT rapporterade att fångarna tyckte att det var för dyrt. Ø rapporterade till kontaktnätverket att när telefonen gick sönder sommaren 2020 gick de 10 dagar utan telefonautomat innan den byttes ut.

CPT rapporterade att migranter som fängslades saknade information om omständigheterna kring deras frihetsberövande, husregler och allmän information på språk som de fångar förstår, till vilket justitieministeriet meddelade att de skulle göra en ”bild och webbaserat verktyg” för att informera fängslade migranter som varken talar danska eller engelska om dagliga rutiner och aktiviteter”. De gripna har dock inte tillgång till internet i Ellebaek, vilket väcker frågor om hur ett webbaserat informationssystem kommer att nå de häktade.

Den begränsade tillgången till utomhus utrymme rapporterades av Contact Network och CPT. CPT rapporterade att kvinnor hade mindre tillgång till utomhus utrymme än sina manliga motsvarigheter, eftersom kvinnor hade 30 minuter per dag och män hade upp till 1,5 timmar. CPT hävdade att alla borde ha fri tillgång till utomhusområden, och minst 2 timmar per dag. CPT misslyckades med att ta itu med könsdiskriminerande metoder, som Ellebaek inte kan ursäkta med brist på personal, och bryter mot ECFR artikel 23 om jämställdhet mellan kvinnor och män.

CPT rapporterar också att levnadsvillkoren för migrationsfängelserna liknar dem i ett fängelse medan fängelsereglerna gällde för alla frihetsberövade migranter även när migrationsfångar varken är misstänkta eller dömda för något brott. CPT tillägger att levnadsförhållandena i Ellebaek är ”mycket sämre än förhållandena i något av de besökta fängelserna”.

 

Godtyckliga straff och hot från danska myndigheter

Fängelsestilen hantering av Ellebaek är ytterligare synlig i användningen av isoleringsceller, överdriven användning av våld och verbala övergrepp mot fångarna. CPT hade blivit medveten om rasistiska kommentarer från fängelsetjänstemännen, inklusive att hänvisa till de fångar som ”apor”. CPT uppmanade de danska myndigheterna att påminna sin personal om att ”fångade migranter ska behandlas med respekt och att alla former av misshandel, inklusive verbala övergrepp, är oacceptabla och kommer att sanktioneras i enlighet med detta”.

Medan CPT tillrättavisade den danska kriminalvården 2020, kunde kontaktnätverket rapportera flera incidenter under loppet av 2020-2023 där incidenter som dessa fortsätter. Användningen av isoleringsceller för små incidenter anses av AMIS vara ”i transparenta och godtyckliga former av de facto straff”, vilket också har varit en del av kritiken från CPT. Många av dessa incidenter kunde ha förhindrats om Ellebaek hade tillräckligt med medicinsk personal, använt tolkar mer regelbundet och utbildat fängelsetjänstemännen i att hantera migranter snarare än brottslingar.

 

Ellebaeks tillstånd försämrar fysiska och psykiska sjukdomar: Brist på medicinskt och sociopsykologiskt stöd som resulterar i bestående skador på hälsan och självmordsförsök

Fängslande av utsatta personer som tortyroffer, människohandel offer, fysiskt eller psykiskt sjuka personer eller äldre är under hård kritik. Kontaktnätverket och CPT identifierade att alla ovanstående var fängslade i Ellebaek. CPT argumenterade för att den medicinska utredningen om sårbarheter borde genomföras innan utlänningarna frihetsberövas, eftersom majoriteten av utlänningarna på centret lider av allvarliga fysiska eller psykiska sjukdomar och därför inte borde vara i Ellebaek.

I brevet från AMIS hävdades att omfattande forskning tyder på att frihetsberövande kan orsaka eller minska fysiskt och psykiskt välbefinnande, särskilt när frihetsberövandets varaktighet är okänd, det råder brist på effektiv kommunikation, de fångar har redan existerande hälsoproblem, och brist på tillgång till lämplig sjukvård. Detta motsvarar ökade nivåer av depression, sömnproblem, ångest, PTSD, självskada och självmord, och förvärrar befintligt trauma för överlevande från tortyr eller människohandel. Alla frågor som forskningen har visat som möjliga konsekvenser har identifierats av kontaktnätverket på Ellebaek.

Refugees.dk och CPT rapporterade att screeningen av sårbarheter som utförs av en polis och en sjuksköterska är ytlig, och tillgången till läkare, psykologer och tortyrutredningar är mycket begränsad och med långa väntelistor. CPT rapporterade att den första undersökningen genomfördes medan polisen fortfarande var närvarande, och att andra fångar ibland användes som tolkar, vilket bryter mot medicinsk sekretess och fungerar som en barriär för migranterna att öppna om sitt medicinska förflutna, fysiskt eller psykiskt. Kontaktnätverket rapporterade också att den begränsade tillgången till läkare och psykologer resulterar i förskrivningar av antidepressiva, antipsykotiska läkemedel och sömnmedicin, men utan en undersökning för att ta itu med de grundläggande orsakerna. Vidare är det upp till fängelsetjänstemännen, utan medicinsk utbildning, att avgöra när utlänningen är så sjuk att de måste behandlas på en psykiatrisk avdelning eller ett sjukhus.

Innan den häktade togs in på Ellebaek borde den fånge ha genomgått en mer genomgående läkarundersökning för sårbarheter för fysisk och psykisk hälsa, och en tortyrutredning, för att fastställa om det finns tecken på att en fånge har utsatts för tortyr i sitt förflutna. Amnesty Doctors Group hjälper till med dessa utredningar, men väntelistan är mycket lång, t.ex. en fånge hade begärt en tortyrutredning, men hade suttit fängslad i Ellebaek i 13 månader utan att ha fått något eller ens ett svar från Amnesty Doctors Group.

Kontaktnätverket rapporterade att den långa väntan på läkarna resulterade i att fysiska sjukdomar förvärrades och en ökning av ångest, depression och självskada direkt relaterat till upplevelsen av fängelse. I januari 2022 besökte kontaktnätverket Ellebaek och betonade att protokollen för screening av sjuksköterskan och handläggaren inte bara är otillräckliga ibland, utan också ibland inte äger rum.

Ett exempel på vikten av tortyrundersökningar innan människor hålls fängslade i Ellebaek lyfts fram av The Contact Network, som också noterade att symtom på PTSD, depression och ångest, och att uppleva tortyr i den marockanska polisens förvar, har resulterat i ”en allmän känsla av otrygghet i närvaro av polis och fängelsecell för en häktad. Att placeras i Ellebaek utlöser PTSD och kan försämra den mentala hälsan hos fångar.

Människorättsorganisationer har registrerat flera försök till och självmord på Ellebaek under åren. Kontaktnätverket rapporterade att självmordsbenägna personer inte fick psykologisk hjälp och hotades av kriminalvårdarna med isolering.

I juni 2020 dokumenterade kontaktnätverket ett fall där en fånge försökte begå självmord i ett danskt fängelse innan han hölls fängslad i Ellebaek och efter att ha informerat poliserna var deras svar att informera den fånge att om de fortsätter att ha självmordstankar kommer de att placeras i isoleringscell. Efter att ha gjort självmordsförsök strax innan han anlände till Ellebaek, borde den gripne ha hållits från att bli intagen på Ellebaek i första hand. Istället för att erbjudas psykosocialt stöd och agera utifrån sitt uttalande om självmordstankar, erbjöd kriminalvårdaren den häktade att dra tillbaka sitt uttalande utan att följa upp. Detta är inte bara oaktsamt beteende utan bryter också mot obligatorisk anmälan.

CPT tillhandahöll bevis på att de självmords observationsrummen bröt mot artikel 3 i Europakonventionen. CPT rapporterade att personer under självmordsbevakning inte skulle förses med slitsäkta kläder, eftersom de inte var tillgängliga, utan placerades i rummet nakna, som utgör förnedrande behandling enligt EKMR artikel 3.

Sammanfattningsvis drog CPT slutsatsen att ”När det gäller alla personer som är frihetsberövade, är noggrann medicinsk intagningsscreening … avgörande för att identifiera utsatta personer som bland annat offer för tortyr och personer som riskerar att skada sig själv på grund av självmord”. Fängslandet av tortyroffer och avsaknaden av eller långa väntan på tortyrutredningar kritiseras av CPT-rapporten från 2020 och kan utgöra omänsklig och förnedrande behandling enligt ECHR artikel 3.

 

En uppmaning till avkriminalisering av utlänningar

Bevisen som dokumenteras av rapporterna som citeras i den här artikeln indikerar att även efter att ha blivit tillrättavisad av CPT 2020, använder Ellebaek fortfarande straffrättsliga bestraffningar för personer som är fängslade enligt administrativ lag enligt utlänningslagen. Häktet i Ellebaek utgör de facto ett fängelse med dess skick och förvaltning av den danska kriminalvården.

AMIS-forskare lyfter fram att åtminstone brottslingar som avtjänar fängelse har kunskap om hur länge de avtjänar, har mer rehabiliteringsaktiviteter och tillgång till juridiskt stöd. Även om Danmark kan vara stolta över de relativt goda faciliteterna i fängelserna och behandlingen av fångar, måste det finnas en tydlig skillnad mellan behandlingen av utlänningar och brottslingar. Utlänningar i administrativt förvar ska inte utsättas för inhuman och förnedrande behandling.

Paradigmskiftet och vändningen mot en anti-invandringspolitik är inte en avskräckande åtgärd för illegala migranter, de flesta av de människor som illegalt migrerar flyr från krig och tyranniska auktoritära regimer, en förändring av den danska regeringens politik och åtgärder för migrationskontroll är av högsta prioritet eftersom det är viktigt att begränsa och förebygga de negativa effekterna på migranters hälsa och välbefinnande samtidigt som man följer den danska regeringens europeiska och internationella åtaganden att skydda och främja migranternas rättigheter.

Den danska regeringen måste se till att fängslade migranter är värdiga och ges tillgång till information om sin rättsliga status, inklusive på ett språk de förstår, utöver medicinskt stöd samtidigt som de utbildar fängelser och interneringspersonal i hur de ska hantera fångar.

Bristen på screeningar för att identifiera utsatta personer försätter personer som aldrig borde ha varit i Ellebaek under förhållanden som försämrar deras fysiska och psykiska hälsa i sådan grad att det kan vara oåterkalleligt. Det är under all kritik som tortyroffer och psykiskt sjuka personer finns i Ellebaek, och ännu mer att de är där utan det nödvändiga medicinska och psykologiska stöd som de behöver. De liv som har slutat i Ellebaek under den danska regeringens administrativa ”vård” är regeringens ansvar.

 

 

Originaltext: Worse than the treatment of criminals: Degrading treatment and punishment of aliens in Danish Foreigners Centre Ellebaek