Chloe Domat – Global Finance

Den första av fem delar om islamisk finans.

På bara några decennier har islamisk finans etablerat sig som en betydande aktör inom global finans. Idag, med tusentals institutioner runt om i världen, är denna sektor inte längre begränsad till den hängivna kundkretsen i muslimska länder i Mellanöstern och Sydostasien. Det har framgångsrikt tagit marknadsandelar i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika, där en mångfaldig kundkrets dras till de sharia-kompatibla principerna om riskdelning och socialt ansvar. När globala investerare i allt högre grad prioriterar hållbarhet och etik, positionerar islamisk banks anpassning till dessa värderingar den som en nyckelspelare i den växande hållbara finansrörelsen.

Islamisk bankverksamhet har också visat sig vara motståndskraftig i turbulenta ekonomiska tider. Genom att förbjuda spekulation och utnyttja riskdelningsmekanismer har islamiska banker visat sin förmåga att motstå kriser, ibland bättre än den konventionella sektorn, en styrka som är särskilt relevant för investerare i dagens osäkra ekonomiska klimat. Med en mängd nya finansiella innovationer och robust myndighetsstöd är islamisk bank redo för en ljus framtid.

Vad är islamisk finans?

Islamisk finans är ett sätt att göra finansiella transaktioner och bankverksamhet samtidigt som man respekterar islamisk lag eller sharia. Islamisk finans existerade knappt för 30 år sedan men idag är en industri på 3,96 miljarder dollar med över 1 650 specialiserade institutioner runt om i världen. Islamiska banker är de överlägset största aktörerna i den islamiska finansbranschen och står för 2,7 miljarder dollar eller 70 % av de totala tillgångarna. Enligt en rapport från 2023 av State of Global Islamic Economy förväntas de totala sharia-kompatibla tillgångarna växa till 5,95 miljarder dollar år 2026.

Islamisk finans representerar bara cirka 1 % av globala finansiella tillgångar, men med en sammansatt årlig tillväxttakt på 9 % expanderar den snabbare än konventionell finans. I vissa regioner som Gulf Cooperation Council (GCC) eller Afrika söder om Sahara konkurrerar nu islamiska banker direkt med västerländska banker för att locka muslimska kunder.

Så vad ligger bakom framgången för islamisk finans? Vad gör islamisk finans speciell? Varför växer den snabbt?

Räntefri utlåning

Den mest kända regeln inom islamisk finans är förbudet mot ocker. I ekonomiska termer innebär detta att långivare och låntagare är förbjudna att ta ut eller betala ränta eller riba. Sharia-kompatibla banker ger inte ut räntebaserade lån.

Den uppenbara frågan blir då: hur tjänar islamiska banker pengar? Istället för att låna ut pengar till sina kunder med vinst köper de den underliggande produkten – huset, bilen, kylskåpet – och leasar den sedan eller säljer den vidare på avbetalning till kunden för ett fast pris som vanligtvis är högre än den ursprungliga marknadsvärde. Nyckelbegreppet här är riskdelning – bankerna tjänar på transaktionen som en belöning för den risk de tog med kunden. Istället för att trivas med räntor använder islamiska banker sina kunders pengar för att skaffa tillgångar som egendom eller företag och vinst när lånet är framgångsrikt återbetalat.

Alla islamiska finansinvesteringar, förvärv och transaktioner måste återspegla islamiska värderingar. Att hantera allt som är olagligt (haram) som alkoholproduktion, fläskproduktion, vapentillverkning eller hasardspel är strängt förbjudet. Det är intressant att notera att liknande initiativ finns i andra religioner – STOXX-indexet väljer till exempel bara ut företag som respekterar kristna värderingar.

Att undvika ränta lönar sig

Detta etiskt drivna förhållningssätt till affärer förklarar delvis framgången för islamiska banker i en tid då många kunder saknar förtroende för det finansiella systemet. Dessutom har sharia-kompatibla enheter bevisat sig själva i kristider.

Eftersom islamisk lag hävdar att det är fel att tjäna pengar på pengar, tenderar institutioner som följer sharia att avstå från spekulationer. De undviker traditionellt derivatinstrument som terminer eller optioner och föredrar att ha tillgångar grundade i realekonomin.

Detta skyddade islamiska banker avsevärt från finanskrisen 2008. Till skillnad från sina konventionella motsvarigheter var sharia-kompatibla banker inte inblandade i giftiga tillgångar och stod emot chocken bättre.

”Anslutning till sharia-principer – som hindrade islamiska banker från att finansiera eller investera i den sortens instrument som har påverkat deras konventionella konkurrenter negativt – hjälpte till att begränsa krisens inverkan på islamiska banker” avslutade en IMF-rapport från 2010.

Detta är en viktig anledning till att islamisk finans nu har en seriös, stabil och pålitlig image runt om i världen.