Mats Svensson – The Palestine Chronicle
Sverige har avbrutit sitt stöd till FN:s hjälporganisation UNRWA – mot rekommendationer från både FN:s generalsekreterare och världens största humanitära organisationer.
Vad vet våra beslutsfattare som inte resten av världen vet? Det är dags för de tre ”kloka” – utrikesminister Maria Malmer Stenergard, minister för internationellt utvecklingssamarbete och utrikeshandel, Benjamin Dousa och statssekreterare Diana Janse i regeringen – att avslöja sina källor.
I flera år har jag arbetat för Palestina och tillbringat perioder på Gazaremsan, där jag har sett både mänsklig motståndskraft och enormt lidande.
Jag är en del av en stor grupp människor från Sverige och många andra länder som har arbetat på plats – ofta under svåra förhållanden – genom FN, statliga eller ideella organisationer. Vårt arbete har möjliggjorts genom internationellt stöd, inte minst från Sverige.
En avgörande förutsättning för att humanitärt bistånd ska nå de behövande är UNRWA – FN:s organ för palestinska flyktingar. Sedan 1949 har det tillhandahållit utbildning, hälsovård, mat och säkerhet för miljontals människor, särskilt i Gaza men också i Jordanien, Syrien, Libanon och Västbanken.
Idag ligger Gaza i ruiner. Över 60 000 människor har mördats sedan oktober 2023. Vi vet inte hur många barn som har förlorat sin familj, sin hälsa eller sin framtid. Men vi vet att UNRWA är den enda organisationen med kapacitet att utföra storskaligt humanitärt arbete i området – och att de fortfarande finns där, medan andra har tvingats lämna.
Trots detta har den svenska regeringen valt att stoppa stödet till UNRWA. Detta beslut baseras på anklagelser från den israeliska regeringen, medan en intern FN-utredning fortfarande pågår och inga avgörande bevis ännu har presenterats.
Samtidigt har humanitära organisationer som Rädda Barnen, Röda Korset, Läkare utan gränser och World Food Program alla gjort det klart: ingen annan kan ersätta UNRWA.
Sveriges regering går därmed emot FN:s generalsekreterare och i stort sett hela det internationella samfundet.
Det får mig att undra: Vad vet Sveriges utrikesminister, biståndsminister och statssekreterare som vi andra inte vet? Vilka källor förlitar de sig på? Var kommer informationen ifrån som ger dem självförtroende att ta sin egen väg – trots de katastrofala konsekvenser som det palestinska folket redan lidit av?
Om Sveriges tre ”kloka” verkligen har avgörande information är det dags att de presenterar det. Inte bara för oss som har arbetat i Gaza, utan för hela den svenska befolkningen, vars skattepengar möjliggjort dessa insatser. Jag är säker på att många, många människor i andra länder skulle vilja få samma information
Sverige har ett ansvar — som givar nation och medlem i FN. I en tid när folket i Gaza ropar på hjälp måste vi fråga oss själva: Är vi på rätt sida av historien?
Original text: Sweden and UNRWA: Time for the Three ‘Wise’ Ones to Reveal Their Sources on Gaza
