Maria Bideke – Byrån För Lika Rättigheter
Mänskliga rättigheter, som bland annat rätten att inte diskrimineras, garanteras i den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Denna konventions efterlevnad kontrolleras av Europadomstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen) i Strasbourg. I dagarna har domstolen tagit beslutet att ett sjalförbud i Turkiet inte strider mot de mänskliga rättigheter som garanteras i Europakonventionen.
Denna dom kan få stora konsekvenser för arbetet för mänskliga rättigheter (MR) och mot diskriminering i hela Europa. Domen kan också inverka på alla de liknande fall hos Europadomstolen som ännu ej har avgjorts. Dessutom är domen också en indikation till stater som i dagsläget funderar på att införa förbud mot religiösa symboler att detta inte står i strid mot de mänskliga rättigheterna.
Fallet gällde den turkiska kvinnan Leyla Sahin som 1998 stämde den turkiska staten inför Europadomstolen när hon avstängts från ett universitet i Istanbul eftersom hon bar muslimsk sjal (hijab). Leyla ansåg att universitetets beslut att förbjuda kvinnor som bar sjal på universitetet stred mot flertalet mänskliga rättigheter som garanteras i Europakonventionen, såsom religionsfriheten, rätten till utbildning, respekten för privatlivet, yttrandefriheten och rätten att inte diskrimineras.
I sitt domslut daterat 10 november 2005 fastslog emellertid Europadomstolen att ingen av dessa rättigheter kränkts då Leyla blev nekad sin plats på universitet. Domstolen motiverade sitt beslut med att principerna om jämställdhet och sekularisering i Turkiet var viktigare än att garantera den enskilda individens mänskliga rättigheter. Vidare fastslog domstolen att föreskrifterna att förbjuda den muslimska sjalen var föreskriven i turkisk lag och nödvändig för att garantera den allmänna säkerheten och andras fri- och rättigheter.
Byrån För Lika Rättigheter anser att denna dom kan få mycket allvarliga konsekvenser, och att den kan få negativa effekter i hela Europa. Eftersom Europadomstolen är en domstol som ska värna om individens mänskliga rättigheter måste man presumera att domstolen i varje enskilt fall gör sitt yttersta för att värna om de rättigheter för individen som garanteras i Europakonventionen. Genom denna dom har emellertid domstolen utan en godtagbar förklaring slagit fast att individens mänskliga rättigheter kan offras för statens rätt att lagstifta enligt principer fastslagna i statens konstitution.
Domen innehåller också flertalet motsägelsefulla slutsatser och som ett första exempel kan nämnas att domstolen anger att principen om jämställdhet berättigar till att utesluta en viss grupp av kvinnor från högre utbildning. Byrån För Lika Rättigheter ställer sig frågande till denna motivering, då det ligger en inneboende paradox i påståendet att uteslutandet av en viss grupp kvinnor från universitetsutbildningar på något sätt ska kunna betraktas som ett främjande av jämställdhet.
Nästa motsägelse i domstolens motivering är dess hänvisning till det turkiska sjalförbudet som ”nödvändigt i ett demokratiskt samhälle”. Detta yttrande kan implicit tolkas som att domstolen anser att alla Europas demokratiska stater bör införa ett liknande sjalförbud. Nämnas bör i detta sammanhang att Frankrike är det enda EU-land som har infört ett liknande förbud och att detta förbud varit mycket omstritt.
I ljuset av det sagda anser Byrån För Lika Rättigheter att Europadomstolens dom kan få så allvarliga konsekvenser för utvecklingen på MR-området i Europa att den svenska regeringen bör agera i frågan. Det är av yttersta vikt att den svenska regeringen ifrågasätter Europadomstolens dom och garanterar att individer åtminstone i Sverige ska garanteras rätten till religionsfrihet, utbildning, privatliv, yttrandefrihet och att inte diskrimineras. Detta skulle leda till att Sverige agerar som en förebild på MR-området i Europa och att andra länder kan följa Sveriges goda exempel.
