Redaktion – Källa: Andalusiska Muslimer
Koranen är det oskapade Ordet, evig ljud, och ett tillfälle för muslimer att fördjupa sig i något som är Allah, som
tillhör direkt Honom, kommer från Honom. Koranen är Allahs omedelbarhet. Koranen själv och dess innebörd är två
sidor av samma mynt som möjliggör intimiteten med den Skapande Sanningen. Uppenbarad till Muhammad (fvmh), är
Koranen en gåva till mänskligheten. Dess meditativa läsning, dess harmoniska recitation, dess memorering, allt detta
som gör muslimen till en bärare av Koranen (Hamil al-Quran), rekommenderas starkt, det för med sig stor förtjänst
och andlig utveckling.
Lärandet av den uppenbarade Boken och dess överföring är en av de bästa muslimska traditioner, där alla deltar
medvetna om att detta är ett arv som kräver trohet och uppriktighet. Texterna och deras betydelse anförtros
muslimer, och lojalitet till detta krav gör att de förvandlar Koranen till centrum av deras existens. Det är en gåva
som bär med sig allvarlig ansvar.
Texten som följer i Andalusiska Muslimer (webbsida) har tagits från den första volymen av Ihya Ulum ad-Din av Imam
al-Ghazali. Författaren, efter vägning värdet av att studera, läsa och recitera Koranen fortsätter med att varna för
försummelse av dem som utför dessa aktiviteter utan att ge dem deras rätta betydelse. Studien, läsning eller
mekanisk recitation är respektlöst mot något som i sig öppnar dörren till själva Allah. Det är därför nödvändigt att
ägna sig helhjärtat åt sådana aktiviteter, men med hänsyn taget till dess svårighetsgrad. Här är reglerna som bör
följas av dem som vill ägna sig åt dessa aktiviteter för att få bästa möjliga resultat.
Vi bör notera dock att Imam al-Ghazali var extremt krävande i allt, och dessa regler bör ses som ett förslag som bör
anpassas av var och en till sin egen verklighet. I de flesta fall handlar det om råd som inte får förväxlas med
förpliktelser som väger på alla muslimer. Men hur som helst, är det bra och önskvärt att ta hänsyn till Imam
al-Ghazalis läror som återspeglar en situation där muslimer levde islam med intensitet och svarade till det genom
att ge allt de kunde.
Fördelarna med Koranens recitation
Hadith
- Profeten Muhammad (fvmh) sa: ”Den som läser Koranen och sedan tycker att någon annan har fått göra något bättre,
förringar det som Allah har upphöjt.” - Han sade: ”Inför Allah finns ingen medlare till din fördel av högre rang än Koranen, inte ens en profet, en ängel
eller någon annan”. - Och han sade: ”Om Koranen var en hud att garva, skulle inte elden kunna röra det.”
- Han sa: ”Mitt folks bästa hängivenhet är att läsa Koranen.”
- Han sade: ”Allah reciterade Koranens kapitel Taha och Yasin tusen år innan Han skapade universum. När änglarna
hörde Koranen, sade de, Välsignad vare nationen som får det uppenbarat! Välsignade vare livmoderns som tar emot det!
Välsignad de tungor som uttalar det!” - Och han sade: ”Den bästa bland er är han som lär sig Koranen och lära ut det.”
- Och han sade, ”Allah säger: Den som underhåller sig med att läsa Koranen och glömmer att kalla mig och be till
mig kommer jag i gengäld ger den bästa belöningen reserverad till de tacksamma.” - Han sa: ”Vid Domedagen kommer det att finnas tre män på en dyn av svart mysk som inte kommer att bli rädda för
något och inte heller hållas ansvariga för något tills alla tvister är lösta mellan människor: en människa som läser
Koranen utan att vilja med det mer än att behaga Allah eller recitera det medan han leder andras salat som är nöjda
med honom, … ”. - Han sade: ”Koranens folk är Allahs folk och de som ligger närmast Honom.”
- Han sa: ”Hjärtan rostar som järn.” De frågade: ”O Allahs budbärare, hur kan de poleras?” Och han (fvmh) svarade:
”Genom att läsa Koranen och att minnas döden”. - Han sade: ”Allah ger mer uppmärksamhet åt Koranens läsare än det som ägare till en slavinna med vacker rost ge
till hennes sång”.
Meningar
- Abu Umama al-Bahili sa: ”Läs Koranen, och bli inte förvirrar av prydnadsföremål bland vilka den hämtas. Allah
straffar inte ett hjärta som bli behållare till Koranen.” - Ibn Masud sade: ”Om du vill skaffa dig vetenskap, öppna Koranen, eftersom där finns de gamla och samtidas
kunskap.” - Han sade också, ”Läs Koranen, ty ni skall belönas för varje av dess bokstäver med tio vackra belöningar …”
- Och han sade: ”Fråga er själva om Koranen. Den som ser själv att han älskar och beundrar det, gör det för att han
älskar Gud och Hans Sändebud. Den som ser själv att han avskyr det, gör det för att han hatar Gud och Hans
Sändebud”. - Umar ibn al-As sade: ”Varje vers i Koranen är ett steg i trädgården och en lampa i era hus”.
- Och han sade: ”Den som läser Koranen, ska veta att profetian har trängt mellan sidorna, såvida den inte får det
som uppenbarelse.” - Abu Huraira sade: ”Huset där man reciterar Koranen blir rymligare för dem som bor där och godheten fördubblas,
dit går in änglarna och demoner går ut… Men huset där man inte läser Allahs Bok, blir mindre för dess invånare och
godheten blir knappt, änglarna går ut och i stället kommer demonerna in”. - Ahmad ibn Hanbal sa: ”Jag såg Allah i en dröm och frågade: Vad är det bästa med vilket man kan komma nära Dig
som söker din närhet? Och han svarade: Med Mina egna Ord, O Ahmad. Då frågade jag igen: Med förståelse eller
utan att förstå det? Och han sade, med förståelse eller utan att förstå det.” - Muhammad ibn Kab al-Qarazi sa: ”När folk hör Koranen i Allahs mun vid Domedagen kommer det att bli som om de inte
hade hört det förut.” - Al-Fudail ibn Iyad sa: ”Den som har Koranen inom sig memorerad, borde inte ha något behov av någon, och undvika
på det sätt att gå till furstarna och de som är under dem, eftersom det är folket som ska behöva honom”. - Och han sade: ”Den som bär Koranen inom sig själv är Islams fanbärare. Han borde inte umgås med dem som förlorar
tid, eller ha kul med dem som inte har något bättre att göra, inte heller skämta med dem som bara känner till skämt.
Allt detta som vördnad för Koranen han har inom sig”. - Sufyan al-Thawri sa: ”När någon läser Koranen kysser kungen i pannan.”
- Amr ibn Maimoun sade, ”Den som öppnar Koranen vid gryningen och läser från den hundra verser, samlar Allah det
som om det var det bästa som hela mänskligheten kunde göra”. - Det sägs att Khalid ibn Uqba kom till Allahs sändebud (fvmh) som bad honom att recitera något från Koranen och
han läste versen: ”Allah befaller rättvisa och det bästa, och generositet gentemot anhöriga, … ”. När han var klar
bad profeten honom att upprepa det igen. Efter den andra läsningen sade Profeten Muhammad (fvmh): ”Jag svär vid
Allah, de är söta ord som ger berusning. Dess nedre del blomstrar och den högsta bär frukt. Det kan inte ha sagts av
en människa.” - Al-Hasan sade: ”Utan Koranen finns ingen rikedom och med det finns det ingen fattigdom.”
- Al-Fudail sade: ”Den som läser den sista delen av kapitlet av al-Hashr i gryningen och dör under den dagen blir
märkt med martyrernas sigill. Den som läste i skymningen och dör den natten, blir märkt med martyrernas sigill”. - al-Qasim ibn Abd ar-Rahman sade, Jag frågade en asket som bodde i en avskild plats om han hade med sig någon som
tröstade honom. Då lyfte han handen och pekade mot en bok av Koranen och satte den på sina knän och sade: Detta!” - Ali ibn Abi Talib sade: ”Det finns tre saker som stärker minnet och tar bort slem. Siwak, fasta och att läsa
Koranen”.
Förebråelse för de som försummar läsningen
- Anas ibn Malik sade, ”Det är många som läser Koranen medan Koranen förbannar dem!”
- Maisara sa: ”En främling är Koranen i ett perverst bröst”.
- Sulaiman Abu ad-darani sa: ”Helvetets väktare är snabba med att ta över Koranens bärare (de som vet det utantill)
som inte lyder Allah, med mycket starkare vilja än det de visar för avgudadyrkare som inte lyder Allah efter att
Koranen uppenbarades”. - En alim sa: ”När en person läser Koranen och sedan blandar sig med tveksamma saker och senare åter läser Koranen,
säger man till honom, Vad har du att göra med mitt ord?” - Ibn ar-Rimah sa: ”Jag har ångrat mig att ha memorerat Koranen eftersom jag har fått veta att Koranens folk kommer
att förhöras på Domedagen som profeterna (de kommer att krävas samma sak).” - Ibn Masud sade: ”Koranens innehavare ska kännas igen på natten när människor sover, på dagen då människor är
engagerade i sina överdrifter, genom hans sorg när andra är lyckliga, för hans gråt när andra skrattar, genom sin
tystnad när andrar diskuterar, för hans rädsla när folk ägnar sig åt bedrägeri. Koranens innehavare måste vara
fredlig, mild, och bör inte vara avvisande eller låtsas, eller prata högt eller förolämpa någon eller vara hård som
järn.” - Allahs Sändebud (fvmh) sade: ”De flesta av hycklarna i min nation finns bland Koranens läsare”.
- Han sa: ”Du läser Koranen medan du känner dess krav, om du inte känner det, läser du inte Koranen.”
- Han sa: ”Man är inte öppet för Koranen om man anser lagligt det som Boken förbjuder.”
- En av islams pionjärer sade: ”Vissa människor börjar recitera ett kapitel i Koranen, medan änglar välsignar
honom tills han slutar. Och det finns vissa människor som börjar recitera ett kapitel i Koranen, medan änglar
förbannar honom tills han slutar.” Han fick frågan: ”Hur kan detta vara?” Och han svarade: ”När denne håller sig
till vad Koranen förklarar laglig och avviker från det olagliga, är han välsignad, annars är han förbannad.” - En alim sa: ”Vissa människor läser Koranen och förbanna sig själva omedvetet, som när Koranen säger Allahs
förbannelse ska falla över de orättvisa och läsaren är en av dem, eller som i Allahs förbannelse ska falla över de
lögnarna och han är en av dem.” - Al-Hasan sade: ”Ni har gjort av Koranen en resa och natten till er häst. På natten hoppar ni på henne och korsar
de olika stadierna. Men de som kom före er såg Koranen som ett budskap som kom till dem från deras Herre. De läste
begrundande på natten och omsätta det i praktiken på dagen”. - Ibn Masud sade: ”Koranen har kommit ner för att sättas i praktiken, men ni har gjort dess studie era enda åtgärd
i samband med det. Bland er finns de som kan recitera Koranen från början till slut utan att glömma en enda bokstav
men har glömt att agera i enlighet med det som föreskrivs”. - Både Ibn Umar som Jundub sade: ”Under lång tid fick vi andlig känslighet innan Koranen avslöjades för oss, och
sedan ett kapitel kom ner till Muhammed (fvmh) och vi lärde oss det som förklarades lagligt och det som förbjöds, vi
höll oss till dess kommando och dess förmaningar, och vi stannade där vi fick höra att vi kulle stanna. Sedan, har
jag sett män som får Koranen innan den andliga känslighet, de läser den från början till slut och vet inte vad det
föreskriver eller vad dess varningar är, de vet inte var de ska sluta. De sträcker det som dadlar efter skörden”. - I Torah sägs: ”Åh, min tjänare, rodnar inte du inför mig? Om du får ett budskap från en av dina bröder medan du
går på en väg, stannar du vid ena sidan och sitter av för honom och läser och mediterar bokstav för bokstav så att
du inte missar något. Se här, Jag har skickat dig Min bok, Jag har skänkt den till dig, Jag har lagt till varje
detalj i det och Jag har upprepat det för att du ska reflektera i sin längd och bredd, men du vänder ryggen. Är Jag
mindre för dig än din bror? Åh, min tjänare, någon av dina bröder sätter sig bredvid dig och du vänder dig till
honom med hela din själ och hör hans ord av hela ditt hjärta, och om någon försöker avbryta er, skäller ut ni honom
och ber honom att hålla käften. Se, Jag har kommit till dig och pratar med dig medan du vänder ryggen till mig och
vänder ditt hjärta till en annan plats. Är Jag mindre för dig än din bror.”
De tio externa regler vid läsning av Koranen
Först: Tillståndet i vilket läsaren bör befinna sig.
Läsaren bör vara i ett tillstånd av renhet och ha gjort en mindre tvagning (wudu) innan. Hans gester måste vara
allvarliga med djup vördnad och respekt, vara lugn, antingen stående eller sittande, vänd mot Qibla, inte korsa
benen, ha huvudet ner, inte luta sig på något eller sitta på ett arrogant sätt, man bör sitta som man skulle göra
framför en vördad lärare.
Det bästa sättet att recitera Koranen är i ett tillstånd av salat, stående, och ännu bättre, i moskén, eftersom
detta är en av de bästa handlingar av Ibadan. Om Koranen reciteras utan att ha gjort wudu eller i liggande läge, det
är också lovvärt, men under den tidigare nivån som Koranen själv graderar när det prisar ”de som minns Allah stående,
sittande och liggande på deras sidor, och reflektera över skapandet av himmel och jord. Det berömmer alla men sätter
fram qiyam (stående), sedan qu’ud (sittande) och lämnar sista den som minns i liggande ställning (idtija). Imam Ali
sade att den som reciterar Koranen under salat, stående, får hundra belöningar (hasanaat) av Allah för varje bokstav
som uttalas, om denne sitter, får han femtio belöningar, om han reciterar det i rent tillstånd, men utanför salat,
blir det tjugo, och den som läser det utan att göra wudu innan får tio belöningar för varje bokstav.
Recitationen som utförs under salat stående på natten är ännu mer meriterande, eftersom de är stunder där hjärtat
bättre koncentreras. Abu Dharr al-Gifari sa: ”Det bästa är att förlänga prostrationen under dagen och förlänga qiyam
på natten”.
Andra: Textlängd att läsa
Textlängd att läsa beror på vanorna, det finns de som läser långa passager och andra som begränsas till mindre
fragment. Det finns några som reciterar hela Koranen i en dag och en natt, och även, de som kan läsa den två gånger
på samma den, eller till och med tre. Andra, läser hela texten i en månad.
Vi måste ta hänsyn till vad profeten (fvmh) sade: ”Den som läser hela Koranen på mindre än tre dagar förstår inte
det” och det beror på att tartil (långsam läsning) är omöjlig annars. Aisha hörde någon som läste Koranen snabb
(hathr) och sade: ”Denne har varken läst Koranen eller har varit tyst.”
Profeten (fvmh) beordrade Abd Allah ibn Umar att avsluta läsning av hela Koranen var sjunde dag. Det är känt att
efter denna indikation, började en grupp av profetens följeslagare recitera Koranen och avsluta det inom en vecka,
inklusive Uthman, Kaid ibn Thabit, Ibn Masud och Ubay ibn Kaab.
Därför, i khatm (eller khatma, en komplett läsning av Koranen) finns fyra nivåer: en khatm under en dag och en natt
(det rekommenderas inte av vissa författare), en khatm under en månad, där man reciterar en del av de trettio delar
i vilka Koranen är uppdelad för detta ändamål (vilket anses vara för lite) och däremellan finns två mer moderata
nivåer, en khatm under en vecka och två khatm under en vecka (som ligger precis över tröskeln som satte profeten när
han nämnde de tre dagar under vilka Koranen reciteras utan förståelse).
Det är att föredra att avslutningen av en fullständig läsning ska sammanfalla med början av natten och den andra med
början av dagen, och att avslutningen under dagen är en måndag i gryningens båda raka eller efter dem. Samtidigt är
det att föredra att lämna kvälls avslutning till fredag kväll (som är bland oss, torsdag natt) och göra det med de
två raka för solnedgången mellan dem. På detta sätt innefattar en khatm början av dagen och natten för att få
välsignelserna från änglarna som det har sagts i en hadith, eftersom dessa dagar kommer att fyllas med dem på natten
fram till gryningen och under dagen tills det blir mörk.
När det gäller lämplig text längd att läsa beroende på omständigheterna, måste vi beakta följande. Om recitatören är
en aspirant till den aktiva vägen bör sträva efter att recitera hela Koranen två gånger i veckan. Om recitatören
söker den inre och reflekterande väg (liksom sufier) eller vill ägna sig åt sökande och spridandet av kunskap, bör
begränsa sig till en komplett recitation i veckan. Om det är någon som bestämmer sig för att dyka in i Koranens
innebörd, bör då läsningen vara en under en månad, eftersom denne behöver reflektera och hitta lärdomarna.
