Vi har skapat er och sedan format er; därefter sade Vi till änglarna: ”Fall ned på era ansikten inför Adam!” Och de föll
ned inför honom, [alla] utom Iblees; han hörde inte till dem som föll ned på sina ansikten.

[Gud] sade: ”Vad hindrade dig från att falla ned på ditt ansikte [inför Adam] såsom Jag befallde dig?” [Iblees] svarade:
”Jag är bättre än han; mig har Du skapat av eld, men honom skapade Du av lera.” (7:11-12)

På detta sätt föddes den första rasisten. Satan själv sådde frön av segregation baserade på skillnader som tillkommit av
Guds vilja, snarare av en av människans egna val. Det onda har många ansikten, nationalism grundat på geografiska eller
ritade gränser, som delar upp muslimernas gemenskap, stamtillhörighet i Afghanistan och Somalia, samt hudfärgen med mera
bryter banden av kärlek och vänskap, och till och med äktenskap.

All denna ondska far förenta sig i nazismen. Nazismen är ju grundat på de fördomar som människorna kan odla mot varandra på
basis av hudfärg, ras, religion, medborgarskap och ursprung. Det är kulmen an ondskan.

Det tråkigaste av allt är att de flesta av dagens samhällen lider av denna cancersvulst, i en eller annan form.

Det finns endast en ras, den mänskliga rasen, de synbara fysiologiska skillnaderna är endast en påföljd av geografiska
skillnader och Guds vilja.

Mänsklighetens ursprung är mycket anspråkslöst. Detta påpekas av Profeten Mohammed (fvmh)
när han sade att hela mänskligheten är avkomlingar av Adam, och Adam var skapad av jord. Och det är jord vi återigen
kommer att bli. Detta är innebörden i den muslimska ideologin som ingen kan förneka. Men i vissa fall är antirasismen en
modefluga. Någon sorts reaktion på 300 år av slaveri i kolonialländerna och på mordet av miljoner människor under andra
världskriget, mitt i Europa.

Föreställ dig en situation, då denna antirasism inte längre är på modet, eftersom det av någon anledning övergetts av
majoriteten i ett samhälle som i sig saknar en fast grund för moral och etik. Hur skall man i en sådan kunna sätta stopp
på det som leder till nazismen?

Hur kan man då stoppa sådana män, vars främsta mål verkar vara ett bevisa sin egen överlägsenhet? En av dessa män är
faraon, som utlyste sig själv till Gud, men inte kunde rädda sig själv från att drunkna. En annan var Führern, ledaren av
herreraset och erövraren av Europa. Oförmögen att övervinna sin egen stolthet drack han gift när han såg att kriget var
förlorat.

Ändå har de flesta av oss inte lärt sin historieläxa och dåtida förintelseläger har fått sin motsvarighet i Bosnien, där
blåögda och bloda bosnier mördades och torterades. I Tyskland sparade en turk vid namn Durmus Gench i 22 år för att köpa
ett eget hus. Men det huset blev ett begravningsbål för hans familj. Två kvinnor och tre barn dog i denna rasistiska
mordbrand. De var fem av de 22 personer som mördades i liknande terroraktioner under 1992. Totalt skedde det 2285 liknande
terroraktioner. Istället för att förbättra invandrarnas situation genom att erbjuda dem samma former av beskydd som alla
andra medborgare får, eller överhuvudtaget godkänna invandrarna som medborgare, skärpte man asyllagarna.

I Frankrike föreslog Charles Pasqua, moderat civilminister, att man skulle hel stoppa invandringen. Detta skedde samtidigt
som en fabrik ägd av en turk brändes ner och som Jean-Marie Le Pen använde slogan ”Tre miljoner invandrare, tre miljoner
arbetslösa”. Nynazistiska tendenser är tydliga i dagens Europa, och verkar sprida sig allt mer.

Hur stark är inte kontrasten mellan detta och den uråldriga muslimska etiken och tanken av broderskap!

Ett gott exempel av detta är det som hände när den muslimska armen tågade in i Egypten under ledning av Amr Bin Slas och
den kristne kungen Muqawis ville förhandla med muslimerna.

Amer valde Ubadah bin Samit att leda delegationen som skulle förhandla med Muqawis. Ubadah var en mycket storväxt, lång man
och hans hy var mycket svart. Kungen var, som många andra på hans tid rasist, och han ville inte tala med denne jätte till
man. Han skrek: ”Ta bort denne man och skicka mig någon annan att tala med!”

Hela den muslimska delegationen stod troget på sin ledares sida och svarade i en mun: ”Han är den bäste bland oss, och det
är därför han blev vald till delegationens ledare och vi kan aldrig olyda honom.”

Salaam, Sept-Okt 1995, Sida 14-15