Shaimaa Elhomossany – The Muslim Vibe
När Moses, frid vare med honom, bad al-Khadir att lära honom från den vägledning som Allah lärde honom, sa al-Khadir till Moses att han bara kan förvärva sådan gudomlig kunskap genom tålamod.
När Jacob (Yaqub), frid vare med honom, informerades om den tragiska förlusten av sin älskade Josef (Youssef) var hans enda utväg tålamod, och när testet blev tuffare genom att förlora Josefs bror, växte Jakob sin säkerhet och uthållighet från tålamod: ”… Tålamod, du sköna [dygd, är vad jag nu måste visa: ingen klagan och inga förebråelser]! Kanske skall Gud låta dem alla återvända till mig; Han är den Allvetande, den Vise.” (12:83)
Tålamod är inte bara profeternas vapen, utan det är också grundläggande för vår egen resa. Det är vår port till djupare förståelse, visdom, visshet, närvaro, frid och så småningom paradiset.
Allah, hyllning och äta till Honom, säger: ”Bara de som håller ut skall få sin [fulla] lön och mer därtill.” (39:10). Han säger också: ”Gud är med de uthålliga.” [Koranen 8:46].
Ett adjektiv som nämns mer än hundra gånger i Koranen, tålamod (uthållighet) håller kartan till den sedan länge förlorade världen av lätthet och lugn.
Pärlor av tålamod
Även om mänsklighetens yttersta mål är strävan efter lycka och fred, är det sökandet efter meningar som sliter ut oss. Men för de troende ligger vår strävan efter lycka och frid i att hitta och känna Allah. Allah säger: ”Jag har skapat de osynliga väsendena och människorna enbart för att de skall [känna Mig och] dyrka Mig.” (51:56). Ibn Abbas tolkade ”dyrkan” i denna vers som kunskap, eftersom det inte finns något sätt vi kan dyrka Allah utan att känna Honom.
Men man kan bara känna Allah genom Hans arbetande händer i scenerna i våra liv. Men eftersom hans gärning ibland är förvirrande och svår att förstå, söks alltid en klok lärare för att hjälpa oss. Denna visdomslärare är tålamod, al-Khadir på vår resa.
När tålamod leder scenen, håller det oss tillbaka från panik och bedömningar och öppnar ett rum för observation och förståelse. Inte bara det, utan det omdirigerar också vår oro och rädsla dit den kan finna tröst, till Allah. När tålamodet leder oss tillbaka trasiga, påminner det om det enda tillståndet vi skapades för: underkastelse. Ett tillstånd av svaghet, nöd, okunnighet och hjälplöshet, en åkallan till skydd, tröst och skydd, en desperat längtan efter anslutning. Det lyser upp vägen tillbaka till en länge bortglömd närvaro hos vår Herre.
Tålamod öppnar dörren och vänjer oss vid att söka skydd hos Allah. Det är så vi utvecklar en relation med Honom. Ändå är detta möte bara början på ett liv i förståelse och ståndaktighet. När vi utvecklas, ökar vårt tålamod.
Nivåer av tålamod
Som allt annat är tålamod en växande muskel som stiger. Här är nivåerna av tålamod:
1. Bittert tålamod
Initieringsfasen som de flesta av oss går förbi är dock bittert tålamod. I det här skedet håller vi knappt greppet men har inget annat att göra. Så vi har tålamod, samtidigt som vi gnäller och klagar. Problemet med att stanna här är att vi är så upptagna och fokuserade på oss själva och vår förlust att vi knappt har hjärnan för att förstå och begrunda. Vi kan lätt missa lektionen medan vi fortfarande är rastlösa. En dubbel förlustsituation.
2. Vackert tålamod
Detta skede kommer som ett resultat av det första när våra tester pågår lite längre, och vi övergår från det oroliga tillståndet till anpassning och därmed släpper taget. Vid denna tidpunkt leder vackert tålamod oss tillbaka till Allah, men denna gång med mindre bagage och mer energi för att fånga visdomen och anförtro Hans plan. Vi börjar uppleva en ny närhet med Allah när avståndets damm blåses av. Vi är fortfarande inte där fullt ut, men vi är lugnare och klagar mindre. Vi har så småningom accepterat ödets ögonbindel.
3. Tacksamt tålamod
När bihang och annat som klamrar sig fast faller ur våra hjärtan blir vi redo. På den här nivån längtar våra hjärtan efter bättre tillfredsställelse. Det utplånade mörkret är nu ersatt med ljuset av förnöjsamhet och visshet. När tålamod banade vägen tillbaka till Allah, blev vi vana vid att avkoda Allahs budskap och se Hans barmhärtiga arrangemang i våra liv. Denna förvärvade förståelse försäkrar våra hjärtan att vad som än händer sker för en underliggande visdom. Vi har bevittnat och är tacksamma för Allahs ledning. Vi bryr oss inte längre om oss själva eftersom vi förlitar oss på en oövervinnerlig allierad.
Men för att sätta saker i perspektiv bör vi börja med våra ”nafs”, eller jaget.
Öva tålamod
På den praktiska arenan är tålamod en synonym med undanhållning. Med andra ord är tålamod konsten att hålla undan från vissa tankar och handlingar.
Det berättades från Abu Yahya Suhaib bin Sinan att profeten Mohammed, frid vare med honom, sa: ”Hur underbart är fallet med en troende, for honom finns det gott i allt och detta gäller bara en troende. Om han får välstånd uttrycker han tacksamhet till Allah och det är bra för honom, och om motgångar drabbar honom, uthärdar han det tålmodigt och det är bättre för honom.” (Rapporterat av Imam Muslim). Så, enligt profeten att träna sig själv att svara på Allahs dekret är essensen av det goda i en troendes liv.
Men för att bemästra vårt svar måste vi tämja oss själva genom dessa tre praktiska steg:
1. Att hålla sig borta från Allahs förbud
Våra ”nafs” livnär sig och blomstrar på önskningar oavsett om det är tillåtet eller förbjudet. Ändå är det förbjudna alltid glamoröst och efterlängtat. Att träna sig själv att hålla sig borta från det som Allah förbjuder är att träna för att få säga något om din själ. Så när olyckan inträffar kan vi lätt välja tålamod som svar.
Budbäraren sa: ”(Verkligt) tålamod är vid olyckans första slag.”
2. Upprätthålla sig själv till Allahs skyldigheter
Ett annat mycket viktigt och mycket belönat steg är att träna dig själv att följa Allahs skyldigheter. När vi tränar oss själva att kapitulera och lyda, kan vi lätt överlämna oss till Hans dekret. På så sätt omdirigerar vi vår energi och uppmärksamhet från att pirra till att förstå.
3. Att undanhålla sig själv från att klaga på Allahs gärningar
När vi överlämnar oss till ödets diktat och släpper taget om att ha att säga till om Allahs görande, får vi så småningom ett grepp och slutar gnälla. När detta händer har vi äntligen tränats i att lita på Allah. När vi väl har gjort det har vi hittat vägen till komfort och lugn. Ja, den här vägen är mindre transiterad, men den är verkligen värt det.
Må Allah vägleda oss till tacksamt tålamod och ge oss frid… Amen.