Kazim Alam – TRT Global
Påven Franciskus, överhuvud för den romersk-katolska kyrkan sedan 2013, som förespråkade palestiniernas rättigheter, dog i måndags, meddelade kardinal Kevin Ferrell, Vatikanens kammarherre. Han blev 88 år gammal.
”Klockan 7:35 i morse återvände Roms biskop, Franciskus, till Faderns hem. Hela hans liv var tillägnat Herrens och hans kyrkas tjänst”, sa Farrell i tillkännagivandet.
Som andlig ledare för nästan 1,4 miljarder romersk-katoliker, vilka utgör den största av de tre stora grenarna av kristendomen, blev Franciskus omtyckt av muslimer runt om i världen för sina upprepade uppmaningar till eldupphör under Israels folkmordskrig i Gaza, som har dödat över 51 200 människor, mestadels kvinnor och barn, mellan oktober 2023 och april 2025.
”Han var mycket frispråkig och konsekvent i sin uppmaning till eldupphör, till ett slut på våldet och till att robust humanitärt bistånd skulle nå de som bor i Gaza. Han fortsatte att hävda att palestinierna har rätt till jämlikhet och självbestämmande”, säger Dr Jordan Denari Duffner, en USA-baserad expert på religionsvetenskap som har skrivit böcker om katolsk-muslimsk dialog, islamofobi och anti-muslimsk diskriminering.
”Påven var en verkligt viktig moralisk röst som påminde katoliker i synnerhet om vad vår tro säger oss om att driva på för rättvisa och fred”, säger hon till TRT World.
Vatikanen har stått för en tvåstatslösning långt innan Franciskus tog över den påvliga makten. Till exempel var påven Johannes Paulus II, som ledde den romersk-katolska kyrkan från 1978 till 2005, allt annat än tillbakadragen när det gällde att uttrycka sin sympati för den palestinska saken.
Den romersk-katolska kyrkan erkände formellt staten Palestina enligt dess gränser före 1967 i februari 2013 – ett drag som ”gjorde besviken” det israeliska utrikesministeriet.
Duffner, som för närvarande skriver en bok om påven Franciskus och Islam, säger att den avlidne påven drevs av sin övertygelse om att palestinierna led orättvisa och förtjänade jämlikhet med sina israeliska grannar.
Påvar är vanligtvis försiktiga med att ta ställning i globala konflikter, men Franciskus drog aldrig några slag när det gällde att uttrycka sin ståndpunkt om Israels urskillningslösa bombningar av Gaza i 16 månader.
Han uttryckte ofta sin smärta när han tänkte på Gaza ”av sådan grymhet, till kulsprutebeskjutning av barn, till bombningar av skolor och sjukhus… Vilken grymhet!”
I början av Israels folkmordskrig krävde Franciskus omedelbart eldupphör. ”Snälla, stoppa attackerna och vapnen”, sa han och tillade att krig bara ledde till ”oskyldiga människors död och lidande”.
”Krig är alltid ett nederlag! Varje krig är ett nederlag!”
När en israelisk flygattack träffade den grekisk-ortodoxa Porfyrius-kyrkan i Gaza den 19 oktober 2023 och dödade minst 18 palestinska civila som hade sökt skydd där, krävde Franciskus att Israel skulle få kriget att sluta snabbt.
”Jag tänker på den allvarliga humanitära situationen i Gaza… Jag upprepar min vädjan om att platser ska öppnas, att humanitärt bistånd ska fortsätta att anlända…”
Medan Israel regnade ner missiler över Gaza, beslutade påven Franciskus att upprätta direkt kommunikation med den belägrade kristna gemenskapen i Gaza. Han ringde varje natt telefonsamtal till Heliga familjens kyrka, den enda katolska kyrkan i Gaza, för att be och uppmuntra både kristna och muslimer som sökte skydd inom dess murar.
Fader Gabriel Romanelli, församlingspräst i Gaza, sade att det belägrade samfundet hämtade styrka från påvens orubbliga stöd mitt i bristen på vatten, mat och medicinska förnödenheter.
Församlingen gav färre än 500 personer skydd, inklusive tre präster, fem nunnor och 58 funktionshindrade. De flesta som sökte skydd i församlingen var muslimer och barn i behov av särskild vård.
Duffner säger att Franciskus höll kontakten med prästen och församlingen i Gaza via dagliga telefonsamtal ”även från sin sjukhussäng”.
”Den katolska läran är verkligen tydlig med att varje gång oskyldiga människor blir måltavlor, när mat undanhålls, när det inte finns tillräckligt skydd, när medicinska anläggningar förstörs, har vi ett ansvar att verkligen kraftfullt tala till försvar för dem som lider”, säger hon.
”Jag tror att påven Franciskus verkligen levde ut det i det sätt han reagerade på situationen i Gaza och sedan på de bredare orättvisor som vi ser i Israel och Palestina”, säger hon.
Var Franciskus ovanligt pro-Palestina?
Påven träffade också släktingar till palestinier som dödades av Israel i Gaza. ”Detta är inte längre krig, det här är terrorism”, anmärkte påven efter mötet.
Shireen Halil, en palestinsk och kristen kvinna från Betlehem som var en del av gruppen som besökte påven, berättade för pressen att hon och andra kände sig ”förvånade” över omfattningen av information påven Franciskus hade om Gazakriget.
Duffner säger att det har funnits ”mycket kontinuitet” genom Franciskus (2013-2025) och hans omedelbara föregångare – påven Benedictus XVI (2005-2013), påven Johannes Paulus II (1978-2005) och påven Paulus VI (1963-1978) – i frågan om Palestina.
”Sedan 1940-talet har Vatikanen haft ståndpunkten att palestinierna förtjänar självbestämmande och en egen stat. Jag tror att detta är något som inte bara genomgår Franciskus påvedöme, utan även genom hans föregångares”, säger hon.
Franciskus sticker dock ut när det gäller sitt högljudda förespråkande för palestinierna, främst för att han upplevde Israels krig som utlöste ”en aldrig tidigare skådad nivå av våld” i Gaza.
”På sätt och vis har Francis retorik varit tvungen att vara mer rättfram och kraftfull än hans föregångares, helt enkelt på grund av den situation vi befinner oss i.”
Original text: Pope Francis, an outspoken advocate of Palestinians
