Middle East Eye 

251009

 

Rop om ”Fritt, fritt Palestina” och ”Viva Palestina” ekade genom Berlins Mitte-distrikt på tisdagskvällen när demonstranter gick ut på gatorna för att visa solidaritet med palestinierna på tvåårsdagen av Israels folkmord i Gaza.

På tvåårsdagen av kriget var folkmassan fredlig, men möttes av polisvåld. Dussintals demonstranter släpades bort av poliser som tvingade in dem i skåpbilar där de greps.

Trots att det var planerat i förväg och godkänt av Berlins regering, införde staden ett sista minuten-förbud utan att ge någon förklaring.

När demonstranterna avlägsnades från folkmassan av polisen, stannade andra kvar och ropade ”Vi kommer inte att tystas” – ord som pro-palestinska aktivister i Berlin har ropat otaliga gånger under de senaste två åren.

Berlin är i hjärtat av Europas rörelse för palestinier, med tusentals protester, demonstrationer och insamlingar som äger rum och stora grupper som samlas varje helg.

De kräver att Tyskland inte glömmer de mer än 67 000 palestinier som dödats och de 170 000 sårades i den belägrade Gazaremsan under kriget.

Den tyska huvudstaden tros också vara hem för den största palestinska diasporagemenskapen i Europa, uppskattningsvis 300 000 personer.

En undersökning som publicerades av YouGov den 23 september visade att 62 procent av de tyska väljarna anser att Israels handlingar utgör ett folkmord, och stöd för Gaza syns i hela huvudstaden.

Kladdkakor med texten ”Gaza” och ”Fri Palestina” pryder otaliga väggar i Berlin, klistermärken på gatlyktor lyder ”Stoppa folkmordet”, och vissa Berlinbor bär keffiyeh eller örhängen och halsband utsmyckade med små plastvattenmeloner i sina dagliga liv.

Trots polisbrutalitet och gripanden är det för många berlinbor att gå ut på gatorna för att stödja Palestina ett sätt att hålla folkmordet i Gaza i framkant av det tyska samvetet och kräva att deras land gör mer för att distansera sig från Israels handlingar.

”Jag tycker att det är tydligt att Berlin och Tyskland står med Palestina”, sa Zidan, en libanesisk invandrare vid protesten på tisdagen.

”Jag är här för att det har varit två fruktansvärda år att leva som libanes, som arab, och när jag är på protester känner jag att jag inte är ensam. När man ser människor aktiva är det en känsla av att inte vara ensam”, tillade han.

 

Flotiljaktivister återvänder

När demonstranter samlades för att markera årsdagen av kriget anlände tyska medlemmar av Freedom Flotilla Coalition (FFC) konvojen på Berlins flygplats efter att ha deporterats av Israel.

FFC-medlemmarna möttes av en skara supportrar som jublade över deras ankomst. Bland dem fanns Yasemin Acar, en ledande tysk människorättsaktivist.

”Den sionistiska enheten deporterade oss till Aten. Aten är inte dit vi behöver åka, men de ville göra saker så komplicerade som möjligt, men äntligen är vi hemma och vi är väldigt glada över att vara hemma”, sa Acar på sociala medier.

”Vi fick ett mycket varmt välkomnande av de människor som står upp varje dag i två år för att stå upp för rättvisa, för hopp, i solidaritet med det palestinska folket”, tillade Acar.

”Vi borde vara rädda för en värld som tiger i två år, men sedan i 80 år för att stödja en enhet som systematiskt förtrycker palestinier.”

 

EU-påtryckningar

För närvarande erkänner 157 av 193 medlemsstater i FN legitimiteten för en palestinsk stat, men trots ökande politiska påtryckningar har Tyskland ännu inte följt efter.

Europeiska ledare har uppmanat Tyskland att göra mer när det gäller att stoppa Israels krig.

Europeiska unionens utrikesminister Kaja Kallas har sagt att hon vill att Tyskland ska delta i sanktioner mot Israel, och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit att EU bör upphäva handelsförmåner med Israel, vilket Tyskland ännu inte har gått med på.

Tyskland har inte godkänt någon ny vapenexport till Israel sedan tillkännagivandet av det partiella embargot i augusti. Men trots embargot sa Tysklands förbundskansler Friedrich Merz till journalister att hans land ”inte kommer att ansluta sig till detta initiativ” där länder erkänner en palestinsk stat.

”Vi anser inte att villkoren för statserkännande är uppfyllda på något sätt för närvarande. Erkännande måste vara det sista steget i en fredsprocess som resulterar i en tvåstatslösning”, tillade han.

Vid protesterna i Berlin sa Camille, en aktivist från Frankrike, att motsättningen mellan Tysklands vapenembargo mot Israel och dess ståndpunkt att man för närvarande inte kommer att erkänna en palestinsk stat ”upprör” henne.

”Det är ganska löjligt hur manipulativ och hycklande den här regeringen kan vara, men ingen är förvånad.”

Inrikes står Tysklands regering också inför press från vissa politiska partier att inte bara införa sanktioner mot Israel, utan också att stå fast vid Palestina.

Mer än 100 000 människor gick ut på gatorna i Berlin den 27 september och protesterade mot Tysklands medverkan i Israels folkmord i Gaza.

En bred grupp på 50 organisationer, inklusive pro-palestinska grupper, Medico International, Amnesty International och oppositionspartiet Vänsterpartiet, var alla närvarande.

Skyltar med texten ”Alla ögon på Gaza” och ”Stoppa folkmordet” restes från folkmassan, och demonstranter räckte upp händerna för att visa fredstecken.

Även om det var massivt i antal var det bara en av många protester sedan kriget började. För berlinare som Camille är varje helgmarsch ett bevis på att tystnad inte är ett alternativ för många i Tyskland.

”Det är viktigt att fortsätta visa stöd och ställa upp för de mindre privilegierade… att protestera är att kämpa för allas rättigheter”, sa aktivisten.

”I slutändan spelar det ingen roll; det får oss att känna att det som spelar roll är att fortsätta visa världen att när vi är enade har vi så mycket makt”, tillade hon.