Middle East Eye

241223

Nuvarande och tidigare studenter vid University of Michigan har lämnat in en stämningsansökan mot skolan och hävdar att den oproportionerligt disciplinerat pro-palestinska demonstranter och kränkt deras yttrandefrihet.

Den federala stämningsansökan lämnades in i fredags vid den amerikanska distriktsdomstolen i Detroit. Målsägandena hävdar att skolan kränkte elevernas konstitutionella rätt till yttrandefrihet, rättegång och lika skydd enligt lagen.

De sex nuvarande och tidigare studenterna hävdar också att University of Michigan inlett disciplinförfarande mot studenterna för talrelaterat beteende som andra grupper inte straffades för.

Målsägandena hävdade också att studenter utsattes för olika grader av disciplinära förfaranden baserat på ras. De hävdar också att de fick sparken från campusjobb och svartlistades för framtida anställning.

”De grova konstitutionella kränkningarna som beskrivs i denna rättegång är bara en bråkdel av det förtryck som University of Michigan har utsatt studentaktivister som oss för på grund av vårt påstående att universitetet inte bör investera ekonomiskt i, och materiellt dra nytta av, folkmordet på palestinier människor”, säger doktoranden och målsägande Nora Hilgart-Griff till Detroit News.

”Att universitetet har avvikit från sin långvariga tillåtelse av studentprotester – även protester som kan vara kritiska mot universitetets politik eller ledarskap – för enbart denna fråga är bevis på hur det palestinska folket systematiskt och avsiktligt avhumaniseras av de länder som finansierar och möjliggör deras borttagande och dödsfall.”

Rättegången namnger University of Michigans styrelse för regenter, dess president Santa Ono, vicepresident för studentlivet, Martino Harmon, och två oberoende konsulter, Omar Torres och Stephanie Jackson, som svarande.

Campus proteströrelse

Campusprotester mot Israel utbröt efter att det inlett en förödande offensiv på Gazaremsan som svar på de Hamas-ledda attackerna den 7 oktober. Både Human Rights Watch och Amnesty International har sagt att Israel begår folkmord i Gaza.

Campusprotesterna var utbredda under läsåret 2023, men har varit mer sporadiska i år. Rättighetsgrupper säger att det har skett ett tillslag mot yttrandefriheten av universitet och den amerikanska regeringen.

Rättegången vid University of Michigan är den senaste komponenten i campusproteströrelsen, där nuvarande och tidigare studenter hävdar att deras skolors beteende kränkte konstitutionella rättigheter och potentiellt hindrade deras forskarutbildningskurser.

I september 2024 stämde Students for Justice in Palestine vid University of Maryland sin skola för att hålla en interreligiös vaka den 7 oktober för att sörja de dödade i Gaza. En federal domare beslutade att skolan inte kunde blockera evenemanget.

Fallet från University of Michigan är relaterat till en studentsittning på universitetspresidentens kontor och en ”die-in” vid en studentsamlingslokal i augusti.

Rättegången hävdar att skolan kallade in polis från mer än 10 jurisdiktioner för att skingra den senare händelsen. Polisen gjorde 42 arresteringar och citerade demonstranter för att de inte hade lämnat byggnaden när de blev tillsagda att göra det.

Målsäganden hävdar att universitetet aldrig har vidtagit liknande åtgärder vid tidigare sit-ins, vilket är vanligt.

Tjugofem av studenterna som fått disciplinära meddelanden begärde ett skiljedomsförfarande inför en studentpanel, och alla visade sig inte ha brutit mot studentkoden. Harmon, vice ordförande för studentlivet, upphävde senare beslutet, enligt stämningsansökan.

Studentproteströrelsen kastades in i rampljuset av kongressutfrågningar, där en republikansk majoritet i representanthuset påstod att skolorna inte hade gjort tillräckligt för att slå ut demonstranter.

En republikansk-ledd huskommitté anklagade universitetsledare för att ge sig på antisemitism, där den amerikanska chefen för nationell underrättelsetjänst till och med hävdade att Iran ger ekonomiskt stöd till pro-palestinska aktivister. Debatten bidrog också till att sätta kongressledamoten Elise Stefanik på den politiska kartan.

Efter hennes grillning av universitetspresidenter nominerade den tillträdande presidenten Donald Trump Stefanik till USA:s ambassadör i FN.