National Catholic Reporter

När påven Franciskus börjar sin Asienturné nästa vecka kommer ett av hans tidiga stopp att vara vid Indonesiens ikoniska Istiqlal-moské.

Den 87-årige chefen för den katolska kyrkan kommer att hålla ett interreligiöst möte med representanter för landets sex officiellt erkända religioner när den folkrika sydostasiatiska nationen står inför växande utmaningar för sin toleranta image.

Francis, som har upplevt en mängd hälsoproblem och blivit alltmer beroende av en rullstol, har ett rigoröst schema under sitt fyranationsbesök. Han börjar sin resa i Jakarta den 3 september, där han träffar Indonesiens president Joko Widodo.

I Istiqlal-moskén kommer den argentinska jesuiten, känd för att främja religiös dialog, att träffa delegater från islam, buddhism, konfucianism, hinduism, katolicism och protestantism. Indonesiens konstitution erkänner de två sistnämnda som separata religioner. Cirka 87 % av landets 280 miljoner människor är muslimer, men det har den tredje största kristna befolkningen i Asien efter Filippinerna och Kina. Endast 2,9 % av den totala befolkningen är katoliker.

Moskén i Istiqlal, som betyder självständighet på arabiska, är den största i Sydostasien, och täcker mer än 22 hektar (9 hektar). Dess namn är en ständig påminnelse om landets kamp mot holländska kolonialister, som styrde det i nästan 350 år.

Mitt emot moskén ligger den romersk-katolska nygotiska Our Lady of the Assumption Cathedral i Jakarta. Närheten till de två gudstjänsthusen är symbolisk för hur religioner fredligt kan samexistera, enligt officiella webbplatser.

Moskén och katedralen är sammanlänkade av en gångtunnel känd som ”Vänskapens tunnel”, cirka 28 meter (91 fot) lång och gjuten efter en handskakningsgest för att symbolisera religiös tolerans. Påven förväntas gå genom tunneln.

Istiqlal-moskéns Grand Imam Nasaruddin Umar berättade för Associated Press att Francis valde Indonesien som första stopp för sitt besök i Asien gör ”det muslimska samfundet stolt”. Han sa också att de kommer att använda påvens besök ”för att diskutera den gemensamma grunden mellan religiösa samfund och betona likheterna mellan religioner, etniciteter och övertygelser.”

Umar erkände att ett ”allt mer mångsidigt samhälle” som Indonesien kan möta fler utmaningar, ”men vi måste veta att vi lever tillsammans under Gud.”

Medan Indonesiens konstitution garanterar religionsfrihet, har dess uppfattning som en moderat muslimsk nation undergrävts under de senaste åren av flammande intolerans, från fängslandet av Jakartas kristna guvernör för hädelse, vilket resulterade i en serie protester 2016, till slag mot homosexuella män i Aceh, en provins som tillämpar sin version av islamisk sharialag. Det fanns också rapporter om våld mot religiösa minoriteter, och vissa trosgrupper har inte kunnat få bygglov för platser för gudstjänst.

Samtidigt sa Cantika Syamsinur, en 23-årig collegestudent som precis hade avslutat bön i Istiqlal-moskén och var på väg till katedralen, att hon välkomnade påvens besök och det interreligiösa mötet. ”Det finns många religioner i Indonesien och jag hoppas att vi respekterar varandra.”

Franciskus blir den tredje påven som besöker Indonesien. Resan var ursprungligen planerad till 2020 men avbröts på grund av covid-19-pandemin.

”Fyra år av väntan är ganska lång”, sa Susyana Suwadie som leder katedralens museum och tillade att hon var överväldigad av känslor när hon väntade på påvens besök. ”Det här viktiga historiska ögonblicket inträffar äntligen.”

Vissa hoppas att påvens interreligiösa möte kommer att driva på förändringar på gräsrotsnivå.

Thomas Ulun Ismoyo, en katolsk präst som också är talesman för påven Franciskus besökskommitté i Indonesien, sa att religiösa ledare i Indonesien spelar en betydande roll eftersom massorna lyssnar på dem. Han sade att han hoppas att påvens besök ”kommer att leda till något bra” och förespråkar en bättre värld där mänsklighet och social rättvisa värdesätts.

Andi Zahra Alifia Masdar, en 19-årig collegestudent i Jakarta, instämde: ”Vi kan vara mer accepterande av varandra, mer toleranta och kunna leva sida vid sida, inte alltid krocka.”